Inte lätt att hitta rätt – Stig Westerlund och husen som försvann, del 2

De svarta markeringarna visar de byggnader som revs på Kvarnholmen i Kalmar mellan 1937 och 1976. Sedan dess har det förflutit ytterligare drygt 40 år och i dag skulle kartan vara ännu svartare. Karta ur ”Stadsbilden i Kalmar – Förändringar i innerstaden 1945–1972” av Christina Thunwall (KKH Arkitekturskolan 1977)

I går presenterades amatörfotografen Stig Westerlund här på Torgetbloggen. I dag bjuds ytterligare några prov på hans dokumentation av Kalmar på 1960- och 70-talet. 

Stig Westerlund (1929–1980)

Kalmar hyllas ofta för sin ovanligt välbevarade stadskärna. Det stämmer på sätt och vis, men mest för att i de flesta andra städer var rivningsraseriet i centrum ännu värre än här. I Kalmar jämnade man i gengäld större delen av stadsdelen Malmen med marken. Ingen ska emellertid inbilla sig att rivningsentusiasmen präglats av överdriven återhållsamhet på Kvarnholmen. Titta bara på de svarta markeringarna på kartan överst i blogginlägget. Och där finns ändå inte de senaste dryga 40 årens rivningar med.

På många av Stig Westerlunds bilder är det i dag besvärligt för betraktaren att kunna orientera sig. Det gäller främst Malmen och Sandås, men även på Kvarnholmen har massor av hus och miljöer blivit totalt utplånade.

Foto gamla bilder: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening 
Foto 2017: Klas Palmqvist 

Kaggensgatan 1973. Det 300-åriga huset uppe i hörnet mot Fiskaregatan fick byggmästare Ivar Tegnander till sin förtrytelse inte riva. Men resten av husen närmast till höger strök med. Det ganska stora så kallade Lyckhultska huset, i samma korsning som det räddade huset, försvann när Kopparslagarens köpcentrum utvidgades 1976.  

Kaggensgatan 2017.

Fiskaregatan 1965. Så här såg kvarteret Gesällens södra sida  ut innan grävskoporna kom och tuggade i sig det mesta i slutet av 1960-talet. Fast IOGT-huset på kvarterets andra sida stod kvar ända till januari 2015. I århundraden har det varit fattigt folk som bott här. Tills nu... De nya husen är också avsevärt högre än de gamla. 

Fiskaregatan 2017.

Norra Långgatan 1965. Husen revs inte långt efter att bilden var tagen. Åhlénshuset stod klart 1967, fast då hette det förstås Epa och inte Åhléns, och rymde även Kreditbankens kontor, Systembolaget – som då låg mot Västra Sjögatan – och en färgaffär. Huset byggdes om både ut- och invändigt i början av 1990-talet.

Norra Långgatan 2017.

Fiskaregatan 1965. Huset längst bort till vänster i bild finns fortfarande kvar, men kåkarna i hörnet mot Västra Sjögatan revs strax efter att Stig Westerlund fotograferat dem. Sedan stod halva kvarteret obebyggt fram till mitten av 1980-talet.

Fiskaregatan 2017.

Strömgatan 1965. Missionskyrkan från 1880 hann bli 100 år, men sedan revs den och ersattes av Västerportkyrkan 1983. På andra sidan korsningen med Kaggensgatan skymtar ”Sions ark” från 1901, som uppfördes av den originelle predikanten och byggmästaren ”Häst-August” Andersson, och är ett av få äldre hus som står kvar i kvarteret Gesällen.

Strömgatan 2017.

STORT TACK
till Gunnar Magnusson och Kalmar Stads Hembygdsförening.
Att bli medlem i hembygdsföreningen kostar 150 kronor per kalenderår. Avgiften betalas in på bankgiro 744-4193. Det går också bra med Swish 123-3409604. Den som blir medlem under 2020 får dessutom ett exemplar av det utomordentliga bokverket Kalmar Lexikon på köpet.
Klicka här för att komma till föreningens hemsida.

Se även:
• Stig Westerlund och husen som försvann
• Stadsbilden naggas hela tiden i kanten
• Himmelriket är likt en kroppkaka

© Klas Palmqvist

Texten var publicerad i Östra Småland den 28 oktober 2017