När det är livsfarligt att vara noga med orden

Jürgen Fuchs: Protokoll från en rannsakning
Översättning: Madeleine Gustafsson (Norstedts 1979)
[Gedächtnisprotokolle / Vernehmungsprotokolle, 1977]

Jürgen Fuchs fick bromsslangarna på sin bil avskurna. En bomb exploderade utanför hans bostad i Berlin 1986. Orsaken? Att Jürgen Fuchs var noga med orden.

Han råkade vara född i DDR, en stat som var rädd för ord och som förföljde honom, även efter att ha kastat ut honom till väst 1977. Då hade Fuchs suttit häktad i nio månader i Stasifängelset i Berlin Hohenschönhausen. Den tiden beskrivs minutiöst i Protokoll från en rannsakning.

Häromdagen tog jag fram boken ur hyllan igen. Även om DDR är borta så är berättelsen efter alla år fortfarande lika stark och effektiv. Stasis metoder för att försöka bryta ner Fuchs känns i dag igen från säkerhetstjänsterna i exempelvis USA och Kina.

Herta Müller: Alltid samma snö och alltid samma farbror.
Översättning: Karin Löfdahl
Livsångest och ordhunger
Översättning: Susanne Widén
(Wahlström & Widstrand, 2012)
[Immer derselbe Schnee und immer derselbe Onkel, 2011]
[Lebensangst und Worthunger, 2010]

Det var Herta Müller, en annan författare som också är ytterst noga med ord och människovärde, som fick mig att läsa Fuchs igen. I sin bok Alltid samma snö och alltid samma farbror – ingen har titlar som Herta Müller! – skriver hon så här:

”Denna spännande dramaturgi är ingenting man utan vidare kan avlocka det upplevda. Den måste uppfinnas med hjälp av språket och konstrueras litterärt. Eftersom Jürgen Fuchs lyckas så bra med det, tror man att verkligheten har skrivit upp sig själv i dessa texter.”

Herta Müllers bok rymmer tal, artiklar och föredrag från slutet av 90-talet och framåt. Tyvärr saknas uppgifter om när flera av dem ursprungligen publicerats. Kanske den vackra texten om Jürgen Fuchs skrevs i samband med att han avled 1999 i en sällsynt form av blodcancer. Stasi hade beslutat att Fuchs skulle ”likvideras och förintas”. I bevarade dokument framgår att man haft planer på att utsätta honom för radioaktiv strålning.

Jürgen Fuchs var 48 år när han dog.

Orhan Pamuk: En naiv och sentimental prosaist
– Tankar om romanen
Översättning: Mats Müllern (Norstedts 2012)
[The Naive and the Sentimental Novelist 2010]

Herta Müller fick Nobelpriset 2009. Tre år tidigare gick det till Orhan Pamuk. Hans En naiv och sentimental prosaist innehåller föreläsningar Pamuk hållit på Harvarduniversitetet om att skriva och läsa romaner.

Friedrich von Schiller: Valda verk – Lyrik, prosa och dramatik i urval av Johannes Edfelt (Forum, 1970)

Orden ”naiv ” och sentimental” i titeln återgår på Über naive und sentimentalische Dichtung av Friedrich von Schiller (1759–1805). ”Sentimental” betyder här ”reflekterande”, ”analyserande”. Avhandlingen spelar en central roll för Pamuk och det hade ju inte skadat med en upplysning om att åtminstone en del av den finns översatt till svenska, bland annat i Schillers Valda verk i Forumbiblioteket.

Georg Lukács: Realismens seger – Litteraturkritiska essäer 
(Arkiv, 1983)

Överhuvudtaget formligen skriker Pamuks bok efter en ordentlig litteraturlista där det tydligt redogörs för vilka av de omnämnda verken som går att läsa på svenska. Varför nämns exempelvis Georg Lukács essä Erzählen oder beschreiben bara med sin tyska titel när den sedan 1983 finns i en utmärkt svensk översättning av Lars Bjurman – Berätta eller beskriva – i Realismens seger, utgiven av förlaget Arkiv?

Men boken gör i alla fall att man blir sugen på att läsa romaner igen. Varför inte Orhan Pamuks egna?

© Klas Palmqvist

Texten var publicerad i Östra Småland den 15 november 2012