Här finns både Olof Palmes och Ivar Kreugers rötter

Dåvarande statsministern Olof Palme (1927–1986) passade på att besöka Kreugerska huset när han befann sig i Kalmar i februari 1985. Hans farfars far, lagmannen och affärsmannen C A Palme bodde i huset till 1854 när han sålde det till Johan August Kreuger (1821–1887). J A Kreuger var bror till Ivar Kreugers farfar och far till konstnären Nils Kreuger (1858–1930) som hade ateljé i huset.
Foto: Joy Lindstrand/Östra Småland

Ett bastant lass sattes på luciadagen 1967 i rullning på Östra Sjögatan i Kalmar. 

I 270 år hade huset som borgmästare Didrik Mühlenbruch låtit bygga 1697 stått på sin tomt, alldeles innanför stadsporten Kavaljeren. Genom århundradena hade det bebotts av flera av stans rikaste och mäktigaste familjer.

Den beryktade finansmannen Ivar Kreuger (1880–1932) föddes i huset.

Sedan länge låg det i vägen för Hotell Witts expansionsplaner. Det statliga restaurangbolaget Ösara, som ägde hotellet, hade i 25 år försökt få tillstånd att riva det. Men där satte sig myndigheterna på tvären. Lite märkligt kan tyckas, eftersom man samtidigt utan skrupler rev stora delar av centrala Kalmar. Från 1937 till 1976 försvann 186 av 445 gatuhus samt 270 gårdshus bara på Kvarnholmen. 

Östra Sjögatan 1908. Bilden är tagen från stadsporten Kavaljeren. Kreugerska huset står till höger, vägg i vägg med gamla Hotell Witt.
Foto: Anna Winell/Bild ur Kalmar läns museums arkiv

De prominenta namn det förknippades med bidrog förmodligen till att rädda huset, även om Ösara gjorde sitt bästa för att vanvårda det. Till slut betalade man 135.000 kronor i flyttningsbidrag till kommunen bara för att bli av med det.

Den 13 december 1967 sattes det 500 ton tunga och cirka tolv meter höga ekipaget i rullning. Marginalen till husen på ömse sidor om gatan var ungefär en decimeter, men allt gick väl. Redan första dagen nådde man fram till Stortorget, vilket var bättre än beräknat. Dagen därpå var huset framme vid sin nya adress.

Den 14 december 1967, den stora husflyttens andra dag. Bilarna från Fritz Persson & Söner AB i Mjällby har just svängt in Kreugerska huset på Norra Långgatan och det är inte lång bit kvar till dess nya adress.
Foto: Dagmar Selling/Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Man får förstås vara glad att huset inte revs. Fast helst skulle det ju fått stå kvar på Östra Sjögatan.  

Sträckan som Kreugerska huset flyttades 1967.
Karta: Oddbjörn Andersson/Östra Småland

Östra Sjögatan 2012. Kreugerska huset är borta och Hotell Witt upptar sedan början av 1970-talet hela västra sidan av kvarteret Krögaren.
Foto: Klas Palmqvist

Nu har Kreugerska huset stått i mer än ett halvsekel på Norra Långgatan 51. Foto: Klas Palmqvist

FAKTA/Släkten Kreugers ursprung
Den från Tyskland invandrade bagaren Johan Kröger fick burskap som borgare i Kalmar 1710. Han ska ha blivit far till tre söner. De ändrade stavningen av efternamnet till Kreüger, vilket senare blev Kreuger. Uttalet förblev dock oförändrat och huset som benämns efter släkten uttalas alltså ”Krögerska”. Även konstnären Nils Kreuger uttalade sitt efternamn med ö-ljud. Ivar Kreugers efternamn brukar dock uttalas med y-ljud, numera oftast även i Kalmar.

FAKTA/Släkten Palmes ursprung
Den holländske skepparen Palme Lyder kom till Ystad på 1600-talet. Han grundade ett bryggeri och drev en krog. Än i dag finns en gata i stan som heter Palme Lydersgatan. Släkten avancerade norrut och hade i slutet av 1700-talet nått Nättraby utanför Karlskrona, där Eric Palme blev präst. Sonen Johan blev kronofogde i Södra Möre, bosatt i Ljungbyholm. En av hans söner var Christian Adolf Palme, som gick i skola i Kalmar och blev stadens starke man. 

Hade tio barn

Christian Adolf Palme (1811–1889)

C A Palme var Kalmars ledande personlighet i flera decennier på 1800-talet. Han var jurist, ämbetsman och affärsman på många områden; banker, sjöfart, försäkringsväsende, järnvägar mm. Han försökte sig gärna som skald och organiserade också stadens teater- och musikliv. Gift två gånger och far till tio barn.

Gifte sig med läkare från Calcutta

Upendra Krishna Nath Dutt (1857–1938) och Anna Palme Dutt (1868–1949)

Anna var en av C A Palmes tre döttrar. Hon flyttade tidigt till England och gifte sig med läkaren Upendra Dutt från Calcutta. Båda var djupt engagerade i samhällsfrågor. Makarna fick tre barn. Dottern Elna arbetade på den internationella arbetsorganisationen ILO från 1921. Både Anna och dottern Elna Palme Dutt är begravda i Kalmar.

Elna Palme Dutt (1891–1982)

De radikala systrarna Murrik

Rajani Palme Dutt (1896–1974)

Anna Palme Dutts son Rajani var med och bildade det brittiska kommunistpartiet 1920 och var till sin död dess benhårt Moskvatrogne chefsideolog. Hustrun Salme hade få officiella uppdrag. Hon var ännu mindre lagd för revisionistiska böjelser, och sågs ofta som den som egentligen styrde partiet. 

Salme Dutt, född Murrik (1888–1964)

Salme kom från en rikt begåvad estnisk syskonskara. Systern Hella Wuolijoki blev en av de mest intressanta gestalterna i finsk politik och kultur och skrev Herr Puntila och hans dräng Matti ihop med Bertolt Brecht. 

Hella Wuolijoki, född Murrik (1886–1954)

Hennes dotterson Erkki Tuomioja, socialdemokrat som i många år var Finlands utrikesminister, har skrivit boken Ett stänk av rött om de radikala systrarna.

Erkki Tuomioja (född 1946)
Foto: Ppntori/Wikimedia Commons

Erkki Tuomioja: Ett stänk av rött – Två systrar i revolutionens tjänst
Översättning från det engelska originalet av Margareta Eklöf, översättning av bildtexter och källförteckningar från finska: Birgitta Filppa
(Leopard Förlag, 2008) 

© Klas Palmqvist

Texterna var publicerade i Östra Småland den 4 februari 2012