 |
| Södra Långgatan när 1900-talet var ungt: Foto: Anna Winell/Bild ur Östra Smålands arkiv |
”Gamla apoteket” i hörnet Södra Långgatan–Kaggensgatan, på bilden hemvist för Randells Vin- & Speceriaffär, är ett av inte mindre än åtta hus på Södra Långgatan som förklarats som byggnadsminnen. Det innebär att de har högsta tänkbara kulturhistoriska värde och åtnjuter det starkaste skydd bebyggelse kan få i landet.
Gustaf Korsseman hade sitt apotek här 1777–1839, men huset stod klart redan 1659. De första ägarna var Carl Jönsson och hans hustru Katharina Gerdtsdotter von Glaën, vilkas monogram kröner den fantastiska portalen mot Södra Långgatan. Bilden är tagen cirka 1910; allra längst bort skymtar varmbadhuset som togs i bruk i december 1909.
Södra Långgatan sträcker sig från Centralstationen till gamla varmbadhuset och där emellan får det plats en hel del Kalmarhistoria. Här – och på Kaggensgatan – finns fler pampiga stenhus från 1600-talet bevarade än på andra gator. Men Södra Långgatan är ändå, och har nog alltid varit, ett brokigt och livligt stråk, där myndigheter och ärevördiga institutioner fått samsas med småbutiker och verksamheter av de mest skilda slag.
När järnvägen kom till Kalmar 1874 inleddes gatans verkliga storhetstid. Den blev resenärernas väg in till stan när de klev ut från stationen. Butikerna blomstrade förstås upp och innehavarna såg till att ordna ordentliga skyltfönster. Tidigare hade fönstren varit små och ofta suttit högt upp. För det mesta var de smutsiga och fulla med spindelväv.
Nu förstorades fönstren, putsades regelbundet, och prov på vad som salubjöds arrangerades så inbjudande som möjligt för att locka in de förbipasserande. Den moderna tiden –eller, om man så vill, konsumtionssamhället – gjorde med hjälp av ångkraft sitt intåg i stan via Södra Långgatan.
Så har det på många sätt förblivit. Även om en och annan lokal kan stå tom en tid så erbjuder Södra Långgatan när detta skrivs 2019 allt möjligt från rollspel och esoterisk massage till hårklippning, mat från Mellanöstern och symaskinsservice.
Gustaf Korsseman hade sitt apotek här 1777–1839, men huset stod klart redan 1659. De första ägarna var Carl Jönsson och hans hustru Katharina Gerdtsdotter von Glaën, vilkas monogram kröner den fantastiska portalen mot Södra Långgatan. Bilden är tagen cirka 1910; allra längst bort skymtar varmbadhuset som togs i bruk i december 1909.
Södra Långgatan sträcker sig från Centralstationen till gamla varmbadhuset och där emellan får det plats en hel del Kalmarhistoria. Här – och på Kaggensgatan – finns fler pampiga stenhus från 1600-talet bevarade än på andra gator. Men Södra Långgatan är ändå, och har nog alltid varit, ett brokigt och livligt stråk, där myndigheter och ärevördiga institutioner fått samsas med småbutiker och verksamheter av de mest skilda slag.
När järnvägen kom till Kalmar 1874 inleddes gatans verkliga storhetstid. Den blev resenärernas väg in till stan när de klev ut från stationen. Butikerna blomstrade förstås upp och innehavarna såg till att ordna ordentliga skyltfönster. Tidigare hade fönstren varit små och ofta suttit högt upp. För det mesta var de smutsiga och fulla med spindelväv.
Nu förstorades fönstren, putsades regelbundet, och prov på vad som salubjöds arrangerades så inbjudande som möjligt för att locka in de förbipasserande. Den moderna tiden –eller, om man så vill, konsumtionssamhället – gjorde med hjälp av ångkraft sitt intåg i stan via Södra Långgatan.
Så har det på många sätt förblivit. Även om en och annan lokal kan stå tom en tid så erbjuder Södra Långgatan när detta skrivs 2019 allt möjligt från rollspel och esoterisk massage till hårklippning, mat från Mellanöstern och symaskinsservice.
 |
| En häst med vagn passerar norrut på Larmgatan vid korsningen med Södra Långgatan en dag 1887. Till höger ligger det gamla kommendanthuset, byggt som kasern cirka 1780, senare stans fattighus. Det ersattes ironiskt nog av det pompösa Riksbankshuset 1898. Till vänster återfinns Hushållningssällskapets kemiska station, inrättad 1877 och fram till 1916 – de sista dryga tio åren i andra lokaler – under chefsskap av Albert Atterberg, forskaren som 1903 skapade Atterbergsskalan som ännu används av geotekniker och geologer för att indela jordartspartiklar i storleksklasser. Foto: Emil Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns arkiv |
 |
| Huset där kemiska stationen låg revs och 1905 stod Ludvigshuset klart, till vänster på bilden. Den här vyn, med gamla Riksbankshuset till höger, möter fortfarande tågresenären som anländer till Kalmar. Vykort ur Olle Vallerheds samling |
 |
| På 50-talet låg Fribergs Läder på Södra Långgatan 23. 2019 återfinns en hälsobutik och en redovisningsbyrå på adressen. Innan dess sålde Jansens respektive Perrolfs kläder här. Foto ur ”Butiker i Kalmar på 50-talet”, utgiven 2012 av Kalmar stads hembygdsförening |
 |
| På Södra Långgatan 22, intill Systembolaget, öppnade 1933 Kalmars första mjölkbar. Där serverades enkel husmanskost utan alkohol. Från slutet av 70-talet fanns bokcaféet Arbetarkultur här. Bilden togs i början av samma årtionde. Foto: Marianne Bengtsson/Kalmar kommun |
 |
| I Fatima Bergs klädaffär – i samma hus där sedan Calmareboden låg från 1942 och drevs av tre generationer Rimsäter ända fram tills för några år sedan – inhandlade Kalmars skolpojkar sina skolmössor i början av 1900-talet. Eftersom varmbadhuset inte syns till i gatans östra ände kan man vara säker på att bilden är tagen före 1909, det år badhuset stod klart. Calmarebodens lokaler utökades genom åren även med lokaler i fastigheten intill. Vykort ur Ingrid och Lars Bruuns samling |
 |
| Kö utanför Svartingstorps mjölkmagasin på Södra Långgatan 29 under krigsåret 1916. Butiken, som fanns kvar till 1950, låg i det Areskogska huset, byggt efter stadsbranden 1765. När Barometern byggde ut tidningshuset 1970 flyttades huset till sitt nuvarande läge på Södra Vallgatan. Foto: Emil Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns arkiv |
 |
| Gamla Hotell Witt fotograferat 1937, året innan det revs och ersattes av ett nytt hus. I samband med en stor ut- och ombyggnad 1972 ändrade hotellet skepnad igen, fast kanske inte till det bättre. Foto: Emil Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns arkiv |
 |
| Nya Hotell Witt stod färdigt 1940 och såg då ut som på det här vykortet, som gissningsvis är från början av 50-talet. Sedan byggdes hotellet om rejält i början av 70-talet och fick sitt nuvarande utseende. Vykort ur Ingrid och Lars Bruuns samling |
 |
| Navigationsskolan, föregångaren till Sjöfartshögskolan, låg 1870–1914 på Södra Långgatan 73, huset längst till vänster på bilden. Utbildningen hade startat redan 1842, då i huset intill på nummer 75. Vykort ur Ingrid och Lars Bruuns samling |
 |
| Det står 1903 på poststämpeln på baksidan av det här vykortet och förmodligen är bilden tagen något år dessförinnan. Fotografen har ställt sig mitt på Södra Långgatan, ungefär i höjd med nuvarande Stadsmissionen, och riktat kameran mot korsningen med Västra Sjögatan. Huset i hörnet närmast till vänster är den gamla så kallade Ekska gården från 1600-talet, som fortfarande finns kvar. I hörnet närmast till höger ligger ”baksidan” av Appeltofftska huset, sedan Svenska kyrkan flyttat in numera kallat Nicodemusgården. Huset till vänster på andra sidan Västra Sjögatan räddades vid den stora stadsbranden 1765 men ersattes i början av 1950-talet av det hus där det sedan länge var leksaksaffär. Och till höger syns Barometerns gamla hus, på samma plats där tidningshuset finns i dag. Vykort ur Olle Vallerheds samling |
 |
| Södra Långgatan 20 är Systembolagets klassiska adress i Kalmar, vilket fortfarande framgår av den fantastiska portalen, vars tympanon pryds av dignande druvklasar. Huset byggdes 1927, men 1982 hade lastbilarna som levererade varorna blivit så stora att porten var för trång. En ny butik öppnades i stället i Baronens köpcentrum. Den flyttades senare till köpcentret Giraffen. Foto: Klas Palmqvist |
 |
| 1905 byggde Kalmar Stads Sparbank detta pampiga hus i hörnet Södra Långgatan–Larmgatan, ritat av Agi Lindegren (1858–1927). Bland Lindegrens verk finns även det egenartade Biologiska Museet i Stockholm. I Kalmar ritade han också brandstationens fasader. Sparbanken, numera Swedbank, flyttade till Storgatan 1971. Vykort ur Olle Vallerheds samling |
 |
| Justitieborgmästare Rosenlund började bygga sitt hus 1651. Här fanns ett tobaksspinneri på 1700-talet innan biskoparna Schröder, far och son, tog över från 1733. Gymnasiet flyttade hit efter stadsbranden 1800 och fanns kvar i huset till 1835 då nya läroverket (nuvarande stadshuset) stod klart. Därefter bland annat bryggerikällare (1864), stadsbibliotek (1931) och hemvist för Radio Kalmar (1977). Bilden är från 1956. Foto: Walter Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns arkiv |
 |
| En hel del gamla hus har förstås försvunnit genom åren även på Södra Långgatan. Till exempel nummer 48, det reveterade huset med gaveln mot gatan. Här låg stans första synagoga från 1895 till 1928, då församlingen flyttade in på Storgatan 70. Bild ur ”Kalmar län 1969”/Kalmar läns museum |
 |
| Södra Långgatan 23–29. Till höger Areskogska huset, som i början av 1900-talet inhyste Svartingstorps mjölkmagasin. Även när den här bilden togs 1965 stod det ”Mjölk” på skylten, nu utökat med ”Bröd” och ett par GB-glassflaggor. Huset flyttades till Södra Vallgatan 1970, då Barometern byggde ut. I tobaks- och fruktaffären har det senare sålts livsmedel med anknytning till Mellanöstern. På nästa skylt står det ”Birgitta handarbeten”, en butik som drevs av konstnären B P Morén och sålde även på postorder. Hotell Svea är nedlagt sedan länge. Foto: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening |
© Klas Palmqvist
Texterna var publicerade i Östra Småland den 29 december 2018 och den 5 januari 2019
Se även:
• Kvinnofängelse, bank och telegrafstation
• Radiobyrån på Södra Långgatan
STORT TACK TILL
Ingrid Bruun, Kalmar, Eva-Lena Holmgren, Kalmar läns museum, Gunnar Magnusson, Kalmar Stads Hembygdsförening, Jan Magnusson, Kalmar kommun, och Olof Vallerhed, Färjestaden, som alla generöst ställt bilder till förfogande.
Titta in på Kalmar läns museums bildarkiv och på Kalmar kommuns bildarkiv. Där finns tusentals bilder från förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar