Kalmarkvinnorna bakom kameran

Rosalie Sjömans kanske mest berömda porträtt visar dottern Alma omgärdad av rosor. Bilden togs 1881. Foto: Rosalie Sjöman/Wikimedia Commons

Systrarna Anna och Alva Winell fotograferade Kalmarmiljöer och Kalmarbor i 30 år, från 1903 till 1933. De var framstående yrkeskvinnor och hade som specialitet att framställa reklambilder åt Orrefors glasbruk. Men de var inte de första kvinnliga fotograferna i stan. 

Rosalie Sjöman föddes i Kalmar 1833. Hon var dotter till sjökaptenen John Peter Hammarqvist och gifte sig när hon var 22 år med en annan sjökapten, Sven Sjöman, 13 år äldre än hon själv. De bosatte sig i Stockholm, fick tre barn, och när hennes man söp ihjäl sig 1864 öppnade den 31-åriga ensamstående trebarnsmamman egen fotofirma. Förmodligen hade hon tidigare arbetat som assistent till den välkände Stockholmsfotografen Carl Johan Malmberg. 

Just det här året upphävdes skråväsendet i städerna och näringsfrihet infördes för både kvinnor och män. Gifta kvinnor stod dock under sin mans förmyndarskap ända till 1921 och kunde inte starta eget utan att maken gett sin tillåtelse. Något som säkerligen bidrog till att många kvinnliga fotografer valde att aldrig gifta sig. För ogifta kvinnor – och därmed änkor som Rosalie Sjöman – fanns emellertid inga formella hinder alls. 

Fotokonsten hade bara existerat några decennier. Den var visserligen redan mansdominerad, men branschen var ändå så ny att den saknade de traditioner som utestängde kvinnor från traditionella hantverksyrken. Utrustningen som behövdes, glasplåtar och minst sagt bastanta kameror, var visserligen tung och otymplig, men ansågs ändå inte ohanterlig för kvinnor. Till det kom också att en viss konstnärlighet krävdes, något som ansågs passande för damer ur borgerskapet; för den stora massan var fotografering fortfarande något alldeles för dyrt och exklusivt. 

Den tekniska utvecklingen gick med rasande fart och just på 1860-talet fullkomligt exploderade den. Porträttfotograferingen rationaliserades, bilderna blev billigare och i medelklassens och de övre skiktens familjer började man samla på fotografier i standardiserade format, både på den egna familjen, vänner och bekanta och – inte minst – dåtidens kändisar; skådespelare, kungligheter osv. 

Följden av näringsfriheten och den förenklade tekniken blev överetablering. Till och med en liten landsortsstad som Växjö med bara 3000 invånare – i Kalmar bodde över 8000 – hade en fast etablerad fotoateljé men besöktes ändå av ett halvdussin kringresande fotografer på ett år. I Stockholm sexdubblades antalet fotografer runt 1864. Under årtiondet var totalt cirka 100 fotografer etablerade i Stockholm, 15 av dem var kvinnor. 

En annan konsekvens var priskrig. Kostnaden för ett dussin så kallade visitkort, som legat på 6–8 riksdaler riksmynt (cirka 500 kronor i dagens penningvärde), gick ner till ungefär hälften. 20 år tidigare hade ett enda fotografi kostat lika mycket. 
Det ledde förstås till att många fotografer gav upp. I slutet av 1860-talet försämrades dessutom konjunkturerna, missväxt och hungersnöd drabbade stora delar av landet och utvandringen till Amerika började ta fart. Antalet ateljéer i Stockholm halverades. Bara de allra bästa fotograferna lyckades hålla sig kvar på marknaden. 

En av dem var Rosalie Sjöman. Det gick så bra för henne att hon hade ett tiotal anställda i sin Stockholmsateljé. Hon startade filialer i bland annat Vaxholm och Halmstad; den senare sköttes av hennes dotter Alma. Också i hemstaden Kalmar startade Rosalie Sjöman 1874 en ateljé på Södra Långgatan 31. Den flyttade senare till nummer 26 – samma adress som systrarna Winell så småningom kom att hålla till på. 

Södra Långgatan 26, där flera Kalmarfotografer kom att vara verksamma genom åren. Många fotoateljéer i städer såg ut så här, med en ombyggd vindsvåning med stort ljusinsläpp från norr. Bilden togs 1950 av Walter Olson, ateljéns siste innehavare, strax före rivningen. Bild ur Kalmar läns museums arkiv

1875 gifte Rosalie Sjöman om sig med Gustaf Fredrik Diehl, tidigare verksam som fotograf i Åmål, Arvika och finländska Viborg. Firman drevs vidare som Sjöman & Co med Rosalie som innehavare. Hon fick ytterligare två barn, men äktenskapet varade bara några år. Runt 1880 tog hon med sig barnen och öppnade en ny ateljé på Regeringsgatan 6 i Stockholm. Den drev hon till och med 1905. Rosalie Sjöman, en av de riktigt stora svenska fotopionjärerna, avled 1919, 86 år gammal. 

Samma år som Rosalie Sjöman hade även Hanna Forthmeiier etablerat en ateljé i Kalmar, på Nybrogatan 1 (nuvarande Malmbrogatan, huset rivet sedan länge). Hon hade också filialer i sju skånska städer och redan året därpå flyttade Forthmeiier till Växjö och överlät Kalmarateljén till John Nilsson som kom att driva den i många år. 

En annan tidig kvinnlig fotograf i Kalmar var Fredrique Holmstedt som på 1890-talet kom att förlägga sin verksamhet till Vadstena. Hon hade filialer på flera håll i Östergötland och Småland, bland annat i Vimmerby. 

Brorsdottern Ingrid – gift Rant – blir fotograferad i ateljén på Södra Långgatan 26 i början av 30-talet av sin faster Anna. Bild ur Kalmar läns museums arkiv 

Den 1 november 1903 tog Anna Winell över ateljén på Södra Långgatan 26, som förutom av Rosalie Sjöman också innehafts av välkända Kalmarfotografer som Herman Sandberg och John Dryselius. Anna Winell kom närmast ifrån Torshälla i Sörmland, men var född i Grebo i Östergötland 1867 (hon avled i Kalmar 1963). 

Alva Winell i arbete i systrarnas ateljé. Bild ur "Anna och Alva Winell – fotografer i Kalmar 1903–33"

1910 anslöt den tolv år yngre systern Alva (1879–1972). Tillsammans drev systrarna fotoateljén till och med 1928, varpå den överläts till Walter Olson. De bodde i många år på Bremerlyckan, där de även senare ska ha fortsatt med en del fotoarbete hemma i bostaden på Odengatan 4. 

Glas från bruket i Orrefors, fotograferat av systrarna Winell på 1920-talet. Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Det är inte lätt att hitta uppgifter om systrarnas bakgrund och privata liv. Anna Winell sägs i ett minnesord ha varit ”socialt intresserad” och det noteras att hon de sista åren led av starkt nedsatt syn och hörsel och efter ett lårbensbrott vårdades på sjukhem. Om Alva är uppgifterna ännu mer knapphändiga. Orden ”Trötta lilla faster fått ro” i dödsannonsen talar ju dock sitt tydliga språk. 

Skotte Lindes bok om systrarna Winell kom ut 1999 men finns fortfarande att köpa på Kalmar läns museum. Åtminstone gick det bra när jag kollade i fjol (2019).

För drygt 20 år sedan ställde Länsmuseet ut 45 av systrarnas fotografier och 1999 gav museet ut en liten bok med deras bilder. Texten av Skotte Linde är i och för sig tämligen trevlig på Lindes vanliga vis, men näst intill totalt renons på fakta om systrarna. Inte ens deras levnadsår finns angivna. Bildkvaliteten är däremot av god klass. 

Anna Winell stående vid kaffebordet. Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Många av Anna och Alva Winells bilder har donerats till Länsmuseet och finns att se på Digitalt Museum. Det är lätt att konstatera att på de bilder där systrarna själva finns med är de nästan uteslutande i sällskap med andra kvinnor. Anna med väninnor och Alva i vad som tycks vara tablåer från teater- eller revyföreställningar, där även manspersonerna verkar spelas av kvinnor. 

Tre damer utklädda till manliga studenter. I mitten står Alva Winell. I vilket sammanhang bilden togs är inte känt, men det finns flera fotografier där Alva Winell uppträder i olika roller, bland annat som ”rösträttskvinna”. Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Men att börja fundera på något slags tidig queerkultur kan nog vara förhastat. I sin utomordentliga Stora boken om familjebilder  noterar fotohistorikern Björn Axel Johansson att på ”en del orter tycks de [ogifta kvinnliga fotograferna] också ha haft starka band till övriga likasinnade, yrkesarbetande och egenförsörjda kvinnor. Privat umgicks de med lärarinnor, telefonister, kontorister och kvinnor inom vården”. 

Bilderna på systrarna Winell ger precis det intrycket. Och det är klart att tidens konventioner knappast medgav umgänge mellan gifta par och ogifta kvinnor, även om de – som systrarna Winell – hade en väletablerad social position. 

Men även om vi inte kommer dem in på livet berikar systrarna Winells fotografier för varje år som går vår bild av Kalmars förflutna och dess invånare. 


KÄLLOR 
Minnesord över Anna Winell i Östra Småland den 10 december 1963 
Rolf Söderberg och Pär Rittsel: Den svenska fotografins historia (1983) 
Eva Dahlman: Kvinnliga pionjärer osynliga i fotohistorien (Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 1993) 
Skotte Linde: Anna och Alva Winell – Fotografer i Kalmar 1903–33 (1999) 
Björn Axel Johansson: Stora boken om familjebilder (2010) 

Stort tack till Eva-Lena Holmgren på Kalmar läns museum. Tiotusentals bilder och föremål från länsmuseet finns att se på Digitalt Museum.


© Klas Palmqvist

Bearbetad version av en text som ursprungligen publicerades i Östra Småland den 17 mars 2018.