Lenin – den store humanisten

Heiner Müller (1929–1995)

Den östtyske författaren Heiner Müller var ju inte precis i första hand känd som historieberättare, utan som en av världens ledande dramatiker. 

Svensk publik fick en bred och kvalificerad introduktion, signerad Lars Bjurman, till hans författarskap i nummer 4 av tidskriften Res Publica, utgiven i totalt 70 nummer under åren 1985–2010. 

Lite vid sidan av alla analyser och översättningar av Müllers texter gavs utrymme åt en anekdot han berättade om Lenin och hans hustru Nadezjda Krupskaja, sovjetisk utbildningsminister 1929–1939, och som jag inte kunde låta bli att återge på Östra Smålands kultursida (den 3 september 1986):

Nadezjda  Krupskaja (1869–1939) och Vladimir Iljitj Uljanov, mer känd som Lenin (1870–1924), gifte sig 1898.

– Krupskaja reser runt på daghem och skolor och talar om Lenins humanism. Som exempel berättar hon om hur det var när de under emigrationen bodde i ett litet trähus i Finland. En morgon står kamrat Lenin med raklödder på kinderna och rakkniven i handen och skall just till att raka sig. Då kommer det en liten pojke från byn och frågar: 
”Farbror Lenin, vad är det du gör för nåt?” 
Och då säger kamrat Lenin: 
”Jag rakar mig, pojken min.”
Barnen förstår inte Krupskajas exempel så bra och ett frispråkigt barn frågar: 
”Vad har det här med humanism att göra?”
Och då svarar Krupskaja: 
”Kamrat Lenin hade ju också kunnat skära halsen av honom!”