Närstads – en familjeaffär ända sedan 30-talet

Lotta Zaar har det alltid varit ett nöje att ha som medarbetare på Torget. Foto: Östra Småland

Sammanlagt förekom vinjetten Torget 401 gånger i Östra Småland under åren 2011–2019. Det mesta gjorde jag själv, men långt ifrån allt. När det gällde de tre sidorna om Närstads som fanns med i tidningen i april 2017 kom jag bara med själva idén och stod för redaktörskapet. Texten och bilderna ordnade Lotta Zaar, en synnerligen mångkunnig och begåvad reporter som jag verkligen är glad över att ha haft förmånen att få arbeta tillsammans med genom åren.

Klas Palmqvist

Närstads – en familjeaffär ända sedan 30-talet

Det dröjde ända till 1968 innan Sven Närstad köpte fastigheten på Larmgatan 16. Sonen Ulf, till vänster, minns att bankdirektör Folke Ellborg, som bodde i gamla Sparbankshuset strax intill, övertalade Sven att köpa huset: ”Det roliga är att affären varit i samma lokal sedan 1933”. I mitten Ulfs dotter Maria Närstad Rosvall och till höger hennes man Christopher Rosvall, som driver butiken i dag. Foto: Lotta Zaar/Östra Småland

Sedan 1933 har Närstads sålt väskor, handskar och smålädervaror i affären vid Larmtorget. Det startade med Sven Närstad som valde Kalmar när han kom hem till Sverige efter tio år i USA.

Då Sven Närstad åkte till USA första gången 1923 hade han redan erfarenhet från branschen, fast då hette han Jonsson i efternamn och bodde i Norrköping.
– När han kom tillbaka till Sverige tog hela släkten namnet Närstad, säger Ulf Närstad om sin far Sven som drev butiken fram till sin död 1970.
– Jag var femton år när han avled i en stroke. Min mor Karin skötte affären fram till 1980 när min fru Helene och jag tog över.

Ulf har bara vaga minnesbilder av hur det kom sig att hans far valde att etablera sig i Kalmar.
– Hans familj var sadelmakare i Norrköping och han jobbade i läder i Chicago. När han kom tillbaka stod valet mellan Linköping och Kalmar. Jag tror att det var tillfälligheter som avgjorde.

På 30- och i början av 40-talet körde Sven Närstad omkring i en amerikanare med cabriolet. Foto: Privat

Sven Närstad startade sin affär på Larmgatan under Gillets Matsalar. Han levde livets glada dagar och var en del av stadens umgängesliv under 30-talet. I Chicago och Grand Rapids hade han arbetat med skinninredningar för bättre bilar och i Kalmar körde han omkring i en stor amerikanare.
– Han var 32 när han kom till Kalmar och levde ungkarlsliv i tio år. Jag har hört historier om deras umgänge med sång, musik och spex. Jag tror att han hade ett väldigt skönt liv och äldre som var med har sagt att han var rolig.

Bilden är troligtvis från 30-talet. Sven Närstad står omgiven av sin personal. Foto: Walter Olson

1935 flyttade han in i den då nybyggda hyresfastigheten på Vegagatan 9. Som gift med Karin Gezelius bodde han kvar i huset resten av sitt liv. På Vegagatan bodde också den spexande doktorn Åke Befrits och filmstjärnan Magda Holm-Ernberg. Sven bidrog till underhållningen med sång och musik från en egen flygel.

1953 fick Sven Närstad besök av en grupp franska mannekänger. Enligt en annonstext som hör till bilden leddes gruppen av Claude Berr, Directeur Comité Français de l’Elégance. Damen längst till vänster har armen på en vadderad träställning. Det var personalens jobb att trä på handskarna medan kunden slappnade av. På 70-talet försvann ställningen från disken. Foto: Närstads

Som ungkarl tillbringade Sven fritiden på en ö i Slakmöre som han köpte och byggde ett hus på. Där samlades vännerna från Kalmar fram till slutet av andra världskriget. 
– Den kallas fortfarande för Närstads ö. Jag undrade varför han sålde den och han svarade att ”ni var ju tre pojkar som hade kunnat drunkna”.

Dam av värld med eleganta väskor embarkerar Ölandsfärjan. Ett stadsbud – eller är det en betjänt? – hanterar resten av packningen. Närstadscykeln står strategiskt placerad. Foto: Närstads

En annan förklaring är att militären ville ha alla däck så Sven kunde inte längre ta bilen till Slakmöre. De tre pojkarna som Sven syftade på är, förutom Ulf, hans äldre bröder Lars, som bor i Malmö och Bo, som finns i Stockholm. Bo lärdes upp till att ta över rörelsen men valde en annan karriär. Inte heller Ulf hade planer på att ta över affären.
– Jag tänkte bli byggnadsingenjör, så det var en ren tillfällighet. När vår son Johan föddes 1979 var tanken att Helene skulle ta över efter min mamma, men vi slutade båda våra jobb för att börja här. 

Christopher Rosvall, Maria Närstad Rosvall och Ulf Närstad tittar på bilder från gamla tider. Namnet Närstad kommer från ett gruvsamhälle utanför Åtvidaberg där Sven Närstads morfar var lärare. Foto: Lotta Zaar/Östra Småland

Det var på håret att rörelsen såldes till en utomstående intressent 2010. Ulf och Helenes dotter Maria arbetade då som gymnasielärare på en friskola i Göteborg och hade inga planer på att ta över affären.
– Du sa att du aldrig skulle sätta din fot här mer, säger Ulf. 
– Nej, konstigt nog fanns aldrig tanken, säger Maria Närstad Rosvall. Jag hade lite hatkärlek till affären även om det var spännande också. Det tror jag står för både Johan och mig. Det roliga är att nu är han också i branschen som försäljningschef på ett företag i Göteborg som levererar resväskor och attiraljer.

För Maria var det en knuff från maken Christopher Rosvall som satte bollen i rullning.
– Vi gick i gymnasiet tillsammans, Maria och jag. Efter åtta år träffades vi igen som vänner. Då jobbade jag i en butik i Borgholm och hon berättade att familjens affär skulle säljas. Jag undrade om hon inte ville ta över, men det ville hon absolut inte. Jag tyckte att det var synd att ett sådant gammalt familjeföretag inte skulle gå i arv. 
Maria kom på andra tankar och sedan 2012 driver hon och Christopher butiken tillsammans med sina anställda.
– Det är vår personal som gör Närstads, säger Maria. De är lojala och arbetar med samma mål som vi gör.

Affären förenade leveranser med marknadsföring. Var det december fick springpojkarna dessutom dra på sig tomtekostymen. Foto: Walter Olson 

Birgitta Georgsson började arbeta i affären 1957. Hon minns springpojkarna.
– De cyklade mellan affären och verkstaden på Bragegatan.

Om Sven Närstad har hon bara positivt att säga.
– Han var en mycket trevlig man. Jag tycker att Ulf, hans mamma och pappa var underbara människor att arbeta hos. De var väldigt trevliga mot mig, annars hade jag inte stannat. Jag fick följa med och köpa in varor. Vi var till fabriker i utlandet och det var väldigt givande på alla sätt och vis.

Bilden på Sonja Eriksson, Birgitta Georgsson, Sven Närstad och Inger Thorslén är tagen den 29 mars 1968 efter en renovering där affären fick ny inredning. Foto: Walter Olson

Genom arbetet kom Birgitta i kontakt med gräddan av Kalmars medborgare.
– ”Vet inte fröken vem jag är?” kunde man få höra. Det var högdraget och viktigt att använda rätt titlar. Jeanssönerna var stora på sin tid. Till chefen fick jag inte säga ni, utan herr Närstad. Man hade respekt på den tiden och det var lite strängt.

Kvällsbild med upplyst skyltfönster, förmodligen tagen på 30-talet. Den lilla skylten mellan fönstret och entrédörren gör nämligen reklam för Hotell Fenix som då fanns på samma adress – Larmgatan 16 – som Närstads. Hotellet är borta sedan länge, men Närstads finns kvar. Foto: Walter Olson

Birgitta minns hur hon lagade paraplyer och sydde ett skinnfodral till en sjöskumspipa. En annan udda arbetsuppgift var att tvätta handskar.
– Det var Frimurarna och de från Odd Fellow som kom in med sina logehandskar. 
Logehandskar?
– Det är vita glacéhandskar som är gjorda i tunt nappaskinn.

© Lotta Zaar

Reportaget publicerades första gången i Östra Småland den 1 april 2017.