Kalmar mellan slarv och noggrannhet

Göran Tagesson och Peter Carelli (red): Kalmar mellan dröm och verklighet – Konstruktionen av den tidigmoderna staden (Arkeologerna – Statens historiska museer 2016)

Vid första anblicken är boken om de senaste årens arkeologiska
utgrävningar på Kvarnholmen i Kalmar en ytterst imponerande volym.

Mer än 400 sidor, fulla med vackra och intressanta bilder, skisser och kartor. Och text förstås; ett 20-tal experter skriver om hur den svenska stormakten vid 1600-talets mitt bestämmer sig för att flytta en av landets viktigaste städer från platsen där den legat i hundratals år och i stället skapa en stad som återspeglar tidens såväl fortifikatoriska som ideologiska ideal in i minsta detalj.

Detta jätteprojekt och dess följder för Kalmarborna blir belyst ur alla vinklar och vrår. Vi får lära känna idéerna om hur stadsrummet organiseras hierarkiskt med makten centrerad kring Stortorget och Lilla Torget, vi får med utgångspunkt från fyndet av en komplett
nedmonterad kakelugn reda på vad kaklet på olika sätt kan berätta om samhället– en hel del visar det sig – och vi får veta vad Kalmarborna i kvarteret Gesällen odlade i sina kökstäppor och vad för fisk de drog upp till husbehov osv. Det är ofta spännande och intressant, både när det gäller de stora, svepande linjerna och de små, små detaljerna.

Men med så många textleverantörer blir kraven på kvalificerat redaktörskap stora, inte minst som man i marknadsföringen går ut med att boken är ”lättillgänglig” och ”ett oumbärligt standardverk för den som har kopplingar till Kalmar och är intresserad av dess historia”.

Med lättillgängligheten förhåller det sig si och så och oumbärligheten kan diskuteras både här och där. Nivån på de olika bidragen skiftar rejält, och man anar också att det inte varit alldeles enkelt att komma till rätta med hur man bäst hanterar ett material som går att belysa såväl ur skriftliga källor som arkeologiska, trots att det flera gånger påpekas vilket fruktbart samspel detta innebär. I exempelvis kapitlet Hantverk och hantverkare blir läsarens förvirring kring en person med namnet Wassberg på tomt 244 i kvarteret Mästaren – tvärs över Fiskaregatan från Gesällen – bara värre och värre ju längre man läser. Var karln gördelmakare eller tenngjutare? Det är trots allt en viss skillnad.

Texterna skulle behövt korrekturläsas minst en vända till, både för språklig puts och för att få bukt med rena felaktigheter som borttappade eller upprepade ord, omöjliga meningskonstruktioner och allmänt stolpigt akademikerspråk här och där.

Men det största problemet är bilderna och bildtexterna som inte alls ägnats den omsorg läsaren kan kräva av ett ”oumbärligt standardverk”. Många bilder, verkar bara ha en dekorativ funktion utan något belysande samband med texten och bildtexterna är genomgående informationsfattiga, för att uttrycka det milt. Rent parodiskt blir det till exempel när en bild på Strandgatan på Malmen på sidan 283 påstås föreställa en sammansatt gatubild på Kvarnholmen, samtidigt som samma kåkar finns fotograferade, fast
från andra hållet, på sidan 296, då med rätt adress...

Trots sina odiskutabla förtjänster är det inte utan att Kalmar mellan dröm och verklighet ändå blir en besvikelse, när boken nu lanseras med så stora anspråk. Särskilt som en del av dess brister mest tycks bero på slarv och brådska.

© Klas Palmqvist

Bearbetad version av text publicerad i Östra Småland den 30 november 2016