Norra Långgatan fotograferad österut från Teatervallen en sen och varm sommareftermiddag 1897. Många fönster står öppna och i hörnet vid Larmgatan har de tre damerna Hilda Blomberg – fotografens hustru – Adla Olsson och Anna Nordensson, försedd med parasoll, försiktigtvis placerat sig i skuggan. På motsatta sidans trottoar går oförskräckt en mörkklädd herre i solskenet. Kanske är han på väg till Fagergrens bokbinderi, vars ljusa skylt syns bara en liten bit ner på gatan. Eller ska han möjligen besöka målaren Holmstén, som håller till vid nästa skylt? Långt bort i bilden, mitt i korsningen med Östra Sjögatan, skymtar en av Kvarnholmens alla brunnar med tämligen odrickbart bräckt vatten. Foto: Emil Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns bildarkiv |
I ett par hundra år, sedan staden flyttats från slottets närhet i mitten av 1600-talet, kunde Norra Långgatan betecknas som Kalmars huvudgata. Den började direkt innanför Västerport, som var stans ojämförligt viktigaste länk mot landsidan, precis som Kavaljeren var det mot sjön.
Enligt Kalmarkännaren Manne Borgwall var Norra Långgatan 4, med sin utåtbuktande fasad, skröpligt redan vid sekelskiftet 1900 när den jovialiske gamle skräddarmästaren Strandberg höll pantbank här. Men huset står kvar fortfarande, kanske i bättre skick än någonsin. Bilden togs 1965. Foto: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening |
Det förde förstås med sig folkliv och kommers, men det var inte vid Norra Långgatan de rikaste och förnämsta Kalmarborna bodde. Nej, det fanns betydligt fler stora stenhus på Södra Långgatan än i de enklare kvarter som omgav dess norra motsvarighet.
År 1854 stod Tullbron färdig. Den gamla befästningsvallen hade genombrutits och nu gick trafiken in till stan över Larmtorget. Storgatan förlängdes bort till Tullslätten (sedan 1988 Olof Palmes gata – släkten Palme har stark anknytning till Kalmar; se Här finns både Olof Palmes och Ivar Kreugers rötter).
I dag ligger Åhléns varuhus där den här lilla flickan och hennes pappa blev fotograferade för ungefär 110 år sedan. Foto: Emil Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns bildarkiv |
Den gamla Ravelinsbron förlorade fullkomligt sin betydelse, förföll och revs 1870. När järnvägen kom till Kalmar fyra år senare blev det förstås en injektion för Södra Långgatan medan den Norra försjönk ännu mer i obetydlighet.
Norra Långgatan 23 på 1950-talet. Då låg Glas & Kristall-lagret här. Numera är det Systembolaget som återfinns på adressen. Glas som glas... Huset revs på 1960-talet. Foto ur ”Butiker i Kalmar på 1950-talet”/Kalmar stads hembygdsförening |
Efter andra världskriget såg byggherrarna i Kalmar möjligheter att låta stans kommersiella expansion ske just i kvarteren längs den del av Norra Långgatan som sträcker sig från Larmgatan till Västra Sjögatan. Här fanns många mindre och enklare hus, som sopades undan för att ge plats åt större byggnader, anpassade till den moderna affärsmässigheten.
Syskonen Kullzéns istadiga vägran att sälja sin gård i hörnet vid Kaggensgatan gjorde att Domushuset från 1964 inte alls blev lika förödande dominant i Norra Långgatans gatubild som det var tänkt.
Så här såg det ut 1965 i hörnet Norra Långgatan–Västra Sjögatan, diagonalt mot domkyrkan. Två år senare byggde Epa sitt nya varuhus här. Så småningom bytte det namn till Tempo och nu heter det sedan länge Åhléns. Foto: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening |
Epa byggde nuvarande Åhlénshuset 1967. Sparbanken byggde nytt rakt genom kvarteret Åldermannen 1970 och kvarteret Kopparslagaren stod fullkomligt omdanat i mitten av 1970-talet.
Först i början av 1990-talet täppte Gallerian till hålet mellan Norra Långgatan och Storgatan som gått tvärs igenom kvarteret Guldsmeden ända sedan 1978. Men det dröjde in på 2010-talet innan Länsförsäkringars vidlyftiga nybygge tätade igen en likadan lucka i kvarteret Mästaren. Och sedan 1997 går det åter att ta sig genom Västerport via den nya Ravelinsbron.
Den här kåken, intill Åhlénshuset, höll ut länge. Den var minst lika antik som prylarna som såldes i butiken den inrymde. I dag ligger Länsförsäkringars monumentala hus här. Foto från 1974. Foto: Kalmar kommun/Kalmar stads hembygdsförening |
Öster om Västra Sjögatan har grävskopor och byggkranar inte farit fullt så vildsint fram, även om många av de gamla små husen såg fallfärdiga ut långt in på 1970-talet.
Hemvärnsövning utanför Norra Långgatan 59 i maj krigsåret 1944. Med varierande metoder – åtminstone i något fall tycks det handla om den beprövade militära fortkomsttekniken ålning medelst slingring – är styrkan på väg mot det närbelägna hörnet mot Proviantgatan. I gavelfönstret en trappa upp pågår högst civil fönsterputsning. Foto: Walter Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns bildarkiv |
En och annan äldre byggnad har visserligen försvunnit, men undan för undan har många hus känsligt rustats upp och kommit att bli prydnader för stan, i stället för att ses som förslummade, omoderna skamfläckar som bara utgör hinder för ”utvecklingen”.
En cyklande amatörmålare på Kattrumpan i full färd med att fånga ett parti av Norra Långgatan 1950. Huset till vänster är nummer 78 och det till höger, som bara hälften syns av, står i hörnet mot Landshövdingegatan. Båda finns kvar än i dag. Foto: Walter Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns bildarkiv |
Se även:
• Ett gammalt gathörn
• Här finns både Olof Palmes och Ivar Kreugers rötter
• Inte lätt att hitta rätt – Stig Westerlund och husen som försvann, del 2
STORT TACK TILL
Jan Magnusson, Kalmar kommun
Gunnar Magnusson, Kalmar stads hembygdsförening
Se fler gamla fotografier ur Kalmar kommuns bildarkiv
@ Klas Palmqvist
Texten var publicerad i Östra Småland den 19 januari 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar