Finten som höll på att lura ner Kalmar FF i trean

KFF-kaptenen Kent Ingvarsson bärs av planen med en rejäl muskelbristning i slutet av junimatchen mot IFK Malmö 1970. Han kunde inte spela på flera veckor med bland annat tappade poäng i Bromölla som följd. Den bistre mannen i mörk överrock som går bredvid båren är doktor Lars Bruun (1930–2004), som satte fler välriktade cortisonsprutor i Kalmartraktens idrottare än någon annan läkare har gjort. 
Foto: Östra Småland

En enda av Kalmar FF:s mer än 2.000 tävlingsmatcher är i dag struken ur historieböckerna, ogiltigförklarad, icke existerande. 
Ändå har den ägt rum. Jag var själv en av de 1.469 åskådarna på Fredriksskans som bevittnade den. Och trots att matchen inte räknades var den nära att kosta KFF platsen i näst högsta serien.

Kalmar FF och IFK Malmö möttes på fredagskvällen den 5 juni 1970 i nionde omgången av Division II Södra Götaland, en av de på tiden fyra serierna på nivån närmast under Allsvenskan. KFF tog kommandot men några mål blev det inte förrän efter paus. Då dröjde det i gengäld inte mer än tre minuter förrän Sten-Åke ”Kalven” Johansson gjorde 1–0.

Bara någon minut senare ordnade Bosse Nilmert 2–0 och jag kommer ihåg att jag och farsan som vanligt stod på gamla sydvästra ståplatssektionen – den revs när den nuvarande huvudläktaren byggdes 1976 – och tyckte att Kalmar FF äntligen började spela ungefär så bra som man hoppats att laget skulle göra när den för året färske tränaren Lars ”Laban” Arnesson fått sina idéer om modern fotboll att fungera i den nya miljön.

Inte ens sedan John Lindau gjort mål på straff i 55:e minuten kändes det överdrivet oroligt. När sedan Eivert Bladh ökade på till 3–1 för hemmalaget då en kvart återstod kändes allt hur tryggt som helst.

Bistert blickande Malmömålvakten Bo Nilsson hämtar ut en av de tre bollar som hamnade bakom honom i den sedermera ogiltigförklarade Fredriksskansmatchen. 
Foto: Östra Småland

Men efter 84 minuter fick KFF-försvararen Arne Wallqvist, ”Labans” svåger, som annars inte utmärkte sig varken som tacklare, huvudspelare, passningskonstnär eller sprinter, plötsligt visa att han förutom placeringsförmåga även besatt oanade målvaktstalanger. 

Med en elegant enhandsräddning avvärjde han ett givet Malmömål. I dag hade han förstås blivit utvisad, men på den här tiden nöjde sig domarna med att blåsa straff i sådana situationer.

John Lindau stegade fram igen. Mats Sonesson i Kalmarmålet gjorde sig beredd. Jag minns att jag tänkte att oavsett om det blir mål eller inte klarar nog KFF av att vinna det här ändå, så överlägset hade laget varit i hela matchen.

Då gjorde Lindau något oväntat. Han fintade med foten över bollen innan han slog till den. Bollen satt i nätet. Men domaren Stig Nilsson från Linköping godkände inte straffen utan blåste i stället indirekt frispark för KFF.

IFK Malmös John Lindau, i ljus tröja, var en fruktad forward i slutet av 60- och början av 70-talet. Här forcerar han in ett mål i en division II-match mot Mönsterås på Malmö Stadion 1966. Det blev hemmaseger med 5–1 till slut. Lindau spelade senare också i Öster och Halmstad. Till vänster står Mönsterås mittback Christer Eklund, pappa till förre Helsingborgs- och Östercentern Hasse Eklund, Kalmar FF:s tränare 2014.
Foto ur ”Allsvenskan och internationell toppfotboll 1966”

Så mycket mer hände inte i matchen. Frånsett det viktiga faktum att mittbacken Kent Ingvarsson, sedermera kommunalråd i Mörbylånga, åkte på en muskelbristning i ena låret. Och då ska man veta att när något brast i de låren, då var det rejäla don som gick sönder. Jag har än i denna dag inte sett kraftigare lårmuskler på en fotbollsspelare.   

Trots Ingvarssons frånvaro de sista fem minuterna höll KFF enkelt undan och vann med 3–1. Man befäste andraplatsen i tabellen, strax bakom serieledande Helsingborg. 

Trodde alla…

Fem år tidigare hade Östers Roland Winsth i en match mot Grimsås gjort en likadan fint som Lindau. Det målet hade också blivit underkänt vilket indirekt ledde till att västgötarna tog hem den allsvenska kvalplatsen det året. Öster lämnade in protest till Svenska Fotbollförbundet men den avslogs.

IFK Malmö lämnade också in protest. Men man var smartare än Öster. Man protesterade inte mot att straffen underkänts utan mot att KFF fick indirekt frispark efteråt. I stället borde Lindau fått en varning och straffen gått om. Den protesten godkände förbundet som bestämde att matchen skulle spelas om.

Kalmar FF och inte minst föreningens eldfängde ordförande Bertil Agborg gick i taket. Man begrep inte hur förbundet resonerade. Kalmar FF hade ju inte gjort något fel i sammanhanget, ändå var det KFF som drabbades av att först Lindau och sedan domare Nilsson inte hållit sig till regelverket. 

Bertil Agborg från Nässjö hade ett förflutet som ettrig flugviktsboxare och fortsatte med att dela ut mer verbala rallarsvingar under sin tid som ordförande i Kalmar FF.
Foto: Östra Småland

Det blev ett hejdlöst hallå som tidningarna gjorde sitt bästa för att hålla i gång i stort sett hela sommaren. Men hur man än levde rövare från KFF:s sida gav förbundet inte med sig. Reglerna hade inte följts, matchen skulle spelas om den 29 juli och så fick det bli. 

KFF dominerade matchen från början även den här gången. Kenneth Bojstedt gav hemmalaget ledningen redan efter tio minuter och 1–0 stod sig till paus. Men två minuter in i andra halvlek kvitterade Malmö. Målskytt? John Lindau förstås. 

KFF-spelarna var inte glada. Bill Björklund hävdade att han blivit fasthållen av Lars-Olle Mattisson och därför inte kunnat stoppa Lindau när han kom fri.

Bara tre minuter senare gjorde Lindau även 2–1.

KFF:arna kämpade som besatta men inget hjälpte. Bosse Nilsson i skåningarnas mål tog allt. I stället gjorde Conny Andersson 3–1 till Malmö. 

IFK Malmös målvakt Bosse Nilsson gjorde en praktmatch i omspelet. Här har han norpat bollen framför nosen på KFF:s Bosse Nilmert (som också hette Nilsson på den här tiden).
Foto: Östra Småland

Själv var jag elva år gammal och tyckte att tillvaron var bottenlöst orättvis. Att hemmaspelarna begick det för sin tid oerhörda etikettsbrottet att gå av planen utan att tacka motståndarna för matchen hade jag full förståelse för. 

Det hade däremot inte Malmöspelarna. En IFK:are kallade Kalmar FF för ”ett ruttet gäng”, vilket ledde till ännu fler rubriker om ”hatmatchen i Kalmar”. I själva verket rörde det sig om en mycket städad och allt annat än brutal historia.

Straff räddade KFF:s kontrakt

Bill Björklund, hemkallad från soldatlivet på Gotland, skyms av den chanslöse målvakten Rolf ”Kubben” Johansson när han med kraft slår in straffen som betydde seger över Halmia i sista matchen och förnyat division II-kontrakt för Kalmar FF.   
Foto: Östra Småland

I och med omspelsförlusten förlorade KFF farten ordentligt. Det var som om spelarna, ledarna och till och med publiken tappade sugen allihop. Laget sjönk som en sten genom tabellen och inför sista omgången var man på vippen att åka ner i division III.

I avslutningsmatchen väntade hemmamöte med Halmia som låg snudd på lika risigt till. Om KFF vann skulle man hålla man sig kvar i tvåan, blev det oavgjort var man tvungen att förlita sig på att andra resultat gick rätt väg.

Till råga på eländet var inte mindre än fem spelare inkallade på militärmanöver. De fyra som låg på I11 i Växjö beviljades utan större svårigheter permission av överste Löfgren. Krångligare var det att få loss Bill Björklund från hans repmöte på Gotland, men det löste sig till slut det också.

Det blir en svängig och hektisk match i regnet på Fredriksskans. Halmias Robin Andersson ger sitt lag ledningen på straff i 25:e minuten. Kenneth Bojstedt kvitterar och skallar sedan in 2–1 till KFF i början av andra halvlek. Då slår Robin Andersson till igen och sätter 2–2 efter hörna.

Med sex minuter kvar får hemmalaget straff sedan Halmias målvakt Rolf ”Kubben” Johansson attackerat Sten-Åke Johansson. Straffläggaren Bill Björklund påstår efteråt att han inte varit det minsta nervös:

– Blev tvärtom alldeles kall. Jag har slagit in straffar på ”Kubben” tidigare – när han spelade i Elfsborg Var säker på att sätta den. Bestämde mig också för att slå den ganska hårt. Han hinner inte röra sig i det hala väglaget.

3–2 alltså. Och när sedan KFF-målvakten Mats Sonesson i slutminuten gör en idioträddning av högsta klass har Kalmar FF räddat division II-kontraket på Halmias bekostnad. 

Det är i alla fall vad alla tror, eftersom rapporterna säger att Ystad i det läget leder med 2–1 över Hässleholm. Besvikna halmianer låter efter matchen alla som vill få reda på precis hur usel domaren Sven-Erik Bergstrand från Norrköping har varit. 

– Kalmars straff, som gav dom segern, var horribel, tycker målvakten Rolf Johansson.

– Domaren var hemmabetonad. Frisparken som gav Kalmar 2–1 skulle varit vår, hävdar lagledaren Sture Carlsson. 

Just som han sagt det kommer beskedet att Hässleholm vänt matchen mot Ystad och vunnit med 3–2. Det innebär att Halmia är kvar i division II. 

Sture Carlsson hejdar sig, tar fram en näsduk och torkar bort något vått som blänker i ögonvrån och samlar sig till slutrepliken:

– Fast Kalmar vinner trots allt rättvist!

Unge KFF-målvakten Mats Sonesson gjorde en suverän räddning i slutminuten mot Halmia.
Foto: Harry Jonsson/Bild ur Årets Fotboll

Det är skillnad på regler och regler...

En dryg vecka efter den förlorade omspelsmatchen mot IFK Malmö tog Kalmar FF emot serieledande Helsingborgs IF på Fredriksskans.

Då det gått en halvtimme drog hemmalaget upp ett riktigt snyggt anfall som slutade med ett inlägg från Bosse Nilmert till Roy Andersson som skickade upp bollen i nättaket. Helsingborg var klart skakat och det kunde mycket väl ha blivit ytterligare något KFF-mål före pausvilan. 

Men 1–0 stod sig och i andra halvlek öste HIF på för fullt. KFF fick en del kontringschanser men efter en knapp halvtimme gjorde 19-årige Bengt Gustavsson 1–1. Därvid blev det och mycket mer att säga annat än att det varit en riktigt bra och fartfylld division II-match fanns det väl inte.

Helsingborgsmålvakten Ronny Sörensson hugger tag i benet på KFF:s Bosse  Nilmert utan att domaren ingriper. 
Foto: Joy Lindstrand/Östra Småland

Men så läste KFF-sekreteraren Torsten Björklund och ordföranden Bertil Agborg Östra Småland dagen därpå och fick syn på Joy Lindstrands bild här ovanför. Fotot har visserligen farit lite illa med åren men man ser fortfarande hur tydligt som helst att HIF-målvakten Ronny Sörensson grabbat tag i Bosse Nilmerts högra ben så att han inte har en chans att komma åt bollen. Domaren blåste dock inte.

Mest för att markera orättvisan som begåtts i Malmöfallet beslutade KFF-ledarna sig för att protestera hos förbundet och ställa ett antal frågor.

– Vår skrivelse var inte formulerad som någon protest. Vi ville bara påvisa att regelfel görs i praktiskt taget varje match, sa Bertil Agborg.

Man menade att bilden i Östra Småland klart visade att KFF inte fått en straff som man enligt reglerna borde fått. 

”Vad skiljer detta regelfel från det regelfel som åberopas av IFK Malmö? I båda fallen rör det sig om uteblivna straffsparkar. Vid vilka regelfel skall en match spelas om och vid vilka skall så icke ske? Detta torde vara begrepp som flera än vi i Kalmar FF vill ha utklarade.”

Samtidigt krävde man att resultatet från den första Malmömatchen skulle gälla och omspelsmatchen ogiltigförklaras.

Någon vecka senare fick man svar från Svenska Fotbollförbundet att protesten avslogs ”enligt gällande regler”. Vilka de reglerna var eller vilka regelfel som skulle medföra omspel brydde sig dock förbundsherrarna  inte om att berätta…

Avbrutet och ändrat i KFF-historien

IFK Malmömatchen 1970 är den enda KFF-match som är utraderad ur historien. Ett par andra har blivit avbrutna och i en har resultatet ändrats i efterhand.

Ett reservspäckat KFF reste i juni 1932 till Hovmantorp för att spela match i Smålands-DM. Vid full tid stod det 3–3 och förlängning väntade. Men eftersom kalmariterna inte ville invänta 22.30-tåget utan komma hem tidigare avbröt man helt sonika matchen och traskade ner till järnvägsstationen. Hovmantorp fick förstås segern. 

Djurgårdens Sigvard ”Sigge” Berg, längst till höger – sedermera blårändernas ordförande i många år – gör matchens enda mål mot Kalmar FF på Stockholms Stadion den 26 maj 1935. KFF:s målvakt Gösta Holm ligger på alla fyra efter att ha tappat bollen då han attackerats av vänsteryttern Emil Wiberg (längst till vänster). I bakgrunden signalerar en KFF:are, troligen vänsterhalven Evald ”Tjöffen” Nilsson, för offside. Till och med i Stockholmspressen medgavs att det hela såg klart misstänkt ut. Men Wiberg och DIF fick ändå sitt straff så småningom… 
Bild ur Årets Fotboll 1965

I maj 1935 förlorade KFF en division II-match mot Djurgården på Stockholms Stadion med 0–1. Men eftersom DIF:s Emil Wiberg tidigare samma säsong spelat för en annan klubb – Vallentuna – vilket inte var tillåtet, tilldömdes KFF segern och poängen i efterhand och målsiffrorna skrevs om till 0–0. 

Den som tipsade förbundet om Wiberg var hans tidigare lagkamrat i Vallentuna, målvakten G Karlsson. Denne hade bytt klubb till Reymersholm, som i Stockholms-DM förlorat mot just Djurgården. Liten hämnd är också hämnd…

Den 18 maj 2006 höll ett ihållande ösregn på att slutgiltigt förvandla Fredriksskans till en del av Malmfjärden. Här är det KFF:s Patrik Rosengren som håller undan en AIK:are i vattenmassorna.
Foto: Karl Nilsson/Östra Småland

2006 avbröt domaren Miro Ukalovic cupmatchen mot AIK på Fredriksskans i halvtid, vid ställningen 1–0 till hemmalaget, sedan regnet gjort planen ospelbar. KFF vann enkelt omspelet med 4–1.

© Klas Palmqvist

Bearbetade och utvidgade versioner av texter som var publicerade i Östra Småland den 24 maj 2009 samt i nr 2/2018 av SFS-Bolletinen, medlemsblad för föreningen Sveriges Fotbollshistoriker och Statistiker

Kalmar FF årsmodell 1970 som samlarbild i veckotidningen Året Runt. Laget är fotograferat på Malmö Stadion inför årets tredje match mot IFK Malmö, som skåningarna vann med 3–1. Övre raden, från vänster: lagledaren Kalle Herrlin, Åke Nicklasson, Roy Andersson, Bill Björklund, Eivert Bladh, Bosse Nilmert, Kenneth Bojstedt, Sten-Åke Johansson och tränaren Lars ”Laban” Arnesson. Främre raden, från vänster: Ulf Wennerström, Kent Ingvarsson, Ronny Sörman, Mats Sonesson, Roland Ivarsson och Bosse Johansson. 

MATCHFAKTA
Fredriksskans, fredagen den 5 juni 1970 
Division II Södra Götaland, omgång 9 (ogiltigförklarad)
Kalmar FF – IFK Malmö 3–1 (0–0)
1–0 Sten-Åke Johansson (48)
2–0 Bo Nilmert (49)
2–1 John Lindau, straff (55)
3–1 Eivert Bladh (76)
Domare: Stig Nilsson, Linköping
Publik: 1.469
KFF: Mats Sonesson – Ronny Sörman, Kent Ingvarsson, Arne Wallqvist, Roland Ivarsson, Bill Björklund, Bo Johansson, Bo Nilmert, Kenneth Bojstedt, Eivert Bladh, Sten-Åke Johansson. Avbytare: Christer Johansson och Roy Andersson Tränare: Lars Arnesson

MATCHFAKTA
Fredriksskans, onsdagen den 29 juli 1970
Division II Södra Götaland, omgång 9 (omspel)
Kalmar FF – IFK Malmö 1–3 (1–0)
1–0 Kenneth Bojstedt (10)
1–1 John Lindau (47)
1–2 John Lindau (50)
1–3 Conny Andersson (78)
Domare: Bo Lennart Jonasson, Borås
Publik: 2.300
KFF: Mats Sonesson – Ronny Sörman, Kent Ingvarsson, Arne Wallqvist, Roland Ivarsson, Bill Björklund, Bo Johansson, Eivert Bladh, Bo Nilmert, Kenneth Bojstedt, Ulf Wennerström. Avbytare: Roy Andersson och Sten-Åke Johansson Tränare: Lars Arnesson

MATCHFAKTA

Fredriksskans, onsdagen den 5 augusti 1970

Division II Södra Götaland, omgång 13

Kalmar FF – Helsingborgs IF 1–1 (1–0)

1–0 Roy Andersson (29)

1–1 Bengt Gustavsson (73)

Domare: Benkt Gunbro, Halmstad

Publik: 3.251

KFF: Mats Sonesson – Ronny Sörman, Kent Ingvarsson, Arne Wallqvist, Roland Ivarsson, Bill Björklund, Bo Johansson, Ulf Wennerström, Bo Nilmert, Kenneth Bojstedt, Roy Andersson. Avbytare: Åke Nicklasson och Eivert Bladh Tränare: Lars Arnesson

MATCHFAKTA
Fredriksskans, lördagen den 3 oktober 1970
Division II Södra Götaland, omgång 22
Kalmar FF – IS Halmia 3–2 (1–1)
0–1 Robin Andersson, straff (25)
1–1 Kenneth Bojstedt (36)
2–1 Kenneth Bojstedt (54)
2–2 Robin Andersson (70)
3–2 Bill Björklund, straff (84)
Domare: Sven-Erik Bergstrand, Norrköping
Publik: 2 286
KFF: Mats Sonesson – Ronny Sörman, Åke Nicklasson, Arne Wallqvist, Roland Ivarsson, Bill Björklund, Bo Johansson, Bo Nilmert, Ulf Wennerström, Kenneth Bojstedt, Sten-Åke Johansson. Avbytare: Eivert Bladh och Christer Johansson Tränare: Lars Arnesson