Nästan 46.000 åskådare såg KFF vinna seriefinalen

Jan-Åke Lundberg går till väders och avgör seriefinalen på Ullevi 1975. Göteborgarna närmast honom är från vänster Björn Ericson, Donald Niklasson och Lennart Ottordahl. I bakgrunden till vänster FF:s Roy Andersson som ser ut att häva sig på tå för att hjälpa till.
Foto: Per Wissing/Kamerareportage – Östra Småland

Jugoslavien drog årets största landskampspublik, 27.250 personer. 40.669 stockholmare såg Djurgården slå AIK med 2–1, Allsvenskans högsta siffra samma säsong.

Men den största svenska publikfesten ägde rum i Division II Södra, när IFK Göteborg tog emot Kalmar FF inför 45.951 åskådare på Nya Ullevi en onsdagskväll i juni.

Året var 1975 och marknadsföringsgeniet Anders Bernmar hade hårdlanserat begreppen ”Blåvitt” och ”champagnefotboll”. Torbjörn Nilsson var årets stora fynd och storstjärnor som Björn Nordqvist och Ove Kindvall lockades till klubben. IFK hade ramlat ur allsvenskan 1970 men nu skulle man minsann upp igen!

KFF-kaptenen Bosse Nilmert håller undan för ärkeängeln själv, Torbjörn Nilsson.
Foto: Per Wissing/Kamerareportage – Östra Småland

Det fanns bara ett problem. Det hette Kalmar FF. Ett lag som inte bestod av hopköpta stjärnor utan tålmodigt byggts upp sedan flera år tillbaka. Sörmlänningen Kjell Nyberg var ende ordinarie spelare som inte kom från Småland, Öland eller Blekinge.

Både kalmariter och göteborgare följer spänt bollens väg mot det blåvita målet.
Foto: Per Wissing/Kamerareportage – Östra Småland

KFF vann seriefinalen på Ullevi sedan Jan-Åke Lundberg nickat in matchens enda mål fem minuter före paus. Det var en match där nervositeten i båda lagen var påtaglig men där KFF hade det mesta och bästa av både chanser och spel. Närmast för IFK kom Eddy Magnusson när han dundrade bollen i ribban från två meters håll, just före domare Erik Fredrikssons slutsignal.

Bollen har letat sig förbi Janne Nordström i IFK-målet.
Foto: Per Wissing/Kamerareportage – Östra Småland

Att en i sammanhanget ”neutral” tidning som Dagens Nyheter hade skickat sin reporter Berndt Rosqvist till Göteborg för att bevaka matchen är ju också ett tecken på vilken uppmärksamhet denna uppgörelse i andradivisionen rönte runt om i landet. Rosqvist såg av texten att döma förmodligen Kalmar FF för första gången och konstaterade att båda lagen öppnade mycket avvaktande:

Den ende som inte tyngdes av stundens allvar var just – Jan-Åke Lundberg! Denne drog upp den ena anfallsvågen efter den andra och hade en enastående förmåga att täcka bollen mellan alla avvägda dribbliungar.

Rosqvist slog också fast att:

Kalmar FF vann utan tvekan den här seriefinalen välförtjänt. Deras tjugo sista minuter av den första halvleken motiverar segern, och dessutom skulle man haft en straffspark i början av andra halvlek, då Kjell Nyberg vräktes över ända innanför straffområdet. Domaren Erik Fredriksson från Tidaholm, förvånade dock med att dra ut det hela till en frispark, trots att regelbrottet skedde dryga metern innanför Göteborgskamraternas straffområde.

Jan-Åke tyckte att segermålet var tursamt:

– Fick ingen riktig träff på bollen och var säker på att Janne Nordström skulle klara den. Men tydligen var det skruv på bollen, så Janne fick inget grepp på den.

Rosqvist talade också med assisterande landslagtränaren och förre KFF-tränaren Lars ”Laban” Arnesson, som förstås var på plats:

– Jan-Åke har verkligen gått fram som spelare de senaste åren. Jag var ju själv tränare för Kalmar FF under åren 1970–72 och minns Jan-Åke mycket väl. I början var han en tveksam tonåring som inte riktigt ville satsa på fotboll trots att jag tjatade på honom att gå in för det rejält. Nu tycks emellertid det stora intresset ha kommit och mot Göteborg var han ju bäste man på plan. 

KFF-jubel och blåvit misär.
Foto: Per Wissing/Kamerareportage – Östra Småland

Kalmar FF har aldrig spelat inför en större publik i Sverige och det var förstås rekord med råge för andradivisionen. Dock slogs det säsongen därpå när IFK vann över Gais med 3–1 inför 50.690 åskådare och till slut äntligen kom tillbaka till högsta serien.

Som bilden visar var Ullevipubliken 1975 enorm. Men den allra största publik som någonsin bevistat en Kalmar FF-match fanns på plats i den indonesiska staden Medan den 24 november 1954. Mer än 50.000 åskådare – mer exakt siffra än så går inte att uppbringa – fick då se ett kombinerat hemmalag vinna med 3–1 över KFF. Lennart ”Lill-Mulle” Holmqvist gjorde tröstmålet.

För när KFF spelade allsvenskt 1976 låg Blåvitt kvar i tvåan, trots att man skuggat smålänningarna i serietoppen hela året. Förbi kom man aldrig och på välkänt göteborgskt manér slogs fast att IFK egentligen betydde ”Inte Före Kalmar”...

© Klas Palmqvist

Bearbetad och utökad version av en text som var publicerad i Östra Småland den 27 september 2004

Jan-Åke Lundberg dirigerar segerfirandet.
Foto: Per Wissing/Kamerareportage – Östra Småland

MATCHFAKTA
Nya Ullevi, onsdagen den 11 juni 1975
Division II Södra, omgång 10
IFK Göteborg – Kalmar FF 0–1 (0–1)
0–1 Jan-Åke Lundberg (40)
Domare: Erik Fredriksson, Tidaholm
Publik: 45 951
IFK Göteborg: Jan Nordström (mv), Sten Danielsson, (Björn Nordqvist 46), Björn Ericson, Donald Niklasson, Conny Karlsson, Jerry Carlsson, Lennart Ottordahl, Erik Nilsson, Torbjörn Nilsson, Per-Erik Eriksson (Reine Olausson), Eddy Magnusson Tränare: Nils Berghamn
Kalmar FF: Tony Ström (mv), Stig Andreasson, Bo Nilmert, Mats Örn, Ronny Sörman, Roy Andersson, (Börje Axelsson 70), Kenneth Bojstedt, Håkan Lidheim, Kjell Nyberg, Jan-Åke Lundberg, Ulf Wennerström (Johny Erlandsson 57) Tränare: Kay Wiestål

Jan-Åkes matchavgörande nick, sedd ur Göteborgsmålvakten Janne Nordströms perspektiv (samme Nordström som figurerar i Torssons Det spelades bättre boll, fast då spelade han för Jönköpings Södra).
Bild ur Brunnhages "Fotboll 1975"

Se även:
• Kalmar FF – IFK Göteborg den 7 augusti 1975
• ”De får slå ihjäl mig – bollen var inne i mål”

• Den moderna fotbollen föddes i Kolboda