fredag 7 augusti 2020

Kalmar FF – IFK Göteborg den 7 augusti 1975

Jan-Åke Lundberg, KFF-hjälte för evigt! Landslagskaptenen Björn Nordqvist sa så här efter matchen:
– Kanske den bäste svenske fotbollsspelare jag någonsin spelat emot. Han var omöjlig att komma åt. Det lär nog inte dröja så länge tills vi spelar ihop i landslaget. Om jag inte blir petad förstås... 

Foto: Östra Småland

Matchhjälten Jan-Åke Lundberg hade ett enda bekymmer efter att ha dominerat en av de viktigaste och bästa matcherna i Kalmar FF:s historia: seriefinalen i södertvåan mot IFK Göteborg på Fredriksskans den 7 augusti 1975:
– Tror du vi hinner se nåt från matchen i TV?


Legendariske hejaklacksledaren Kenneth Johansson höll igång hemmapubliken. Foto: Östra Småland

KFF-fans defilerar på Fredriksskans kolstybb före matchen. På den främsta banderollen återfinns det klassiska grötrimmet ”Vårat gäng – 2 poäng” (trepoängssystemet infördes inte förrän 1990).
Foto ur ”Årets fotboll 1976”

Stämningen hade varit enormt upptrissad inför matchen. Göteborgarna skulle bara upp i allsvenskan igen och hade under säsongen hämtat hem proffsen och landslagsmännen Ove Kindvall och Björn Nordqvist. Torbjörn Nilsson var årets fynd i svensk fotboll och IFK-basen Anders Bernmar lyckades med smart marknadsföring och lanseringen av begreppen ”Blåvitt” och ”champagnefotboll” skapa ett oerhört drag kring IFK. Man hade drygt 15.000 åskådare i hemmasnitt denna osannolika säsong och drog stora skaror på bortaplan också.


Kalmar skulle behövt en riktig fotbollsarena för längesen. I decennier fick folk klänga i träden så fort det kom mycket publik till Fredriksskans.
Foto: Östra Småland

På Fredriksskans hade man officiellt klämt in drygt 13.000 personer, fler fick inte plats och så många har inte varit där samtidigt någon gång sedan dess heller. 


”Sittplatsbiljetter” står det på skylten. Fast de gällde nog inte på taket till den gamla kiosken.
Foto: Östra Småland

För långt mer än hälften av åskådarna var det – som alltid när storpublik samlats på Fredriksskans – fullkomligt omöjligt att få en vettig överblick av matchen. Men efteråt kunde man åtminstone glädjas åt att ha varit på plats, även om man knappt sett ett dyft av vad som hänt på planen. 


Förbundskapten Georg ”Åby” Ericson var förstås på plats. Men han fick sitta på den gamla huvudläktaren från början av 30-talet och slapp klänga i träden eller på taken.
Foto: Östra Småland


Det var betydligt fler än 13.023 åskådare på Fredriksskans den här torsdagskvällen. Man hade nämligen ännu inte krönt kalkstensmuren med taggtråd.
Foto: Östra Småland

De som kunde fick se Bosse Nilmert snubbla till efter mindre än en kvart. Fritt fram för Eddy Magnusson som gav gästerna ledningen.


Vart tog slanten vägen? Domaren Bo Lennart Jonasson assisteras i spaningarna av IFK:s lagkapten Janne Nordström (till vänster) och KFF:s Bosse Nilmert.
Foto: Östra Småland

Men sedan tog Kalmar FF och framför allt Jan-Åke Lundberg över. Han var magnifik i denna match, gjorde själv två mål och låg bakom det tredje som slogs in av Kjell Nyberg.


Jan-Åke Lundberg skallar in kvitteringen till 1–1 på ett inlägg från Ronny Sörman. Kvällens allra vackraste mål.
Foto: Östra Småland


Kjell Nyberg hänger in 2–1 sedan Jan-Åke först fintat bort både Donald Niklasson och Björn Ericson.
Foto: Östra Småland


Kenneth Bojstedt har skarvat en hörna vidare till Jan-Åke som står märkligt fri mitt framför målet och klipper in 3–1 med högern.
Foto: Östra Småland

Därmed behöll KFF serieledningen och IFK kom aldrig i kapp, även om dramatiken var oerhörd ända in i slutet och kulminerade i den allra sista omgången. Men historien om den osannolika avslutningsmatchen mot Västra Frölunda får anstå till ett kommande blogginlägg. Resultatet blev till sist att Kalmar FF återvände till allsvenskan efter mer än 20 års frånvaro medan Blåvitt fick vänta ytterligare ett år på sitt avancemang.

Torild stannade utanför

Torild Olsson tyckte det var lugnast att tillbringa matchen på Fredriksskansgatan.
Foto: Östra Småland

Han stod där lutad mot cykeln på gatan. 81-årige Torild Olsson brydde sig inte om att ge sig in trängseln på Fredriksskans.

– Jag ser inte bollen längre. Sen är det ju så mycket folk att man ändå inte skulle se något även om man kunnat...
– Di tar nog göteborgarna i alla fall, sa Torild när han fick reda på att det stod 1–1 i matchen.
– Och kommer FF upp i allsvenskan, då vete sjutton om jag inte ska ta och gå innanför i alla fall.


På väg till bröllopet?


Polismakten leder bort en lättklädd men ändå tungt packad göteborgare.
Foto: Östra Småland

På bilden här ovanför tas en fulltankad göteborgare om hand. 

Kanske var det just den här killen som vaknade upp i fyllecellen dagen efter och frågade ”Var är jag?” och när han fick reda på att han befann sig i Kalmar förtvivlat utbrast ”Herregud, jag som ska gifta mig i Göteborg i dag!”

Det hade varit svensexa och hans kompisar hade dragit med honom till Fredriksskans. Den vänligt sinnade ordningsmakten ställde upp och gav den olycklige brudgummen skjuts i ilfart till hemstaden. Vid varje länsgräns stod en ny polisbil beredd att fortsätta transporten och han lär ha hunnit fram i tid till vigseln.

Se även:
• IFK Göteborg – Kalmar FF den 11 juni 1975 
• ”De får slå ihjäl mig – bollen var inne i mål!”


MATCHFAKTA  

Fredriksskans, torsdagen den 7 augusti 1975
Division II Södra, omgång 15

Kalmar FF–IFK Göteborg 3–1 (2–1)

0–1 Eddy Magnusson (14)
1–1 Jan-Åke Lundberg (24)
2–1 Kjell Nyberg (33)
3–1 Jan-Åke Lundberg (65)

Utvisning: Ronny Sörman, KFF (90)

Domare: Bo Lennart Jonasson, Borås
Publik: 13 023

Kalmar FF: Tony Ström – Stig Andreasson, Bo Nilmert, Mats Öhrn, Ronny Sörman, Håkan Lidheim, Roy Andersson (Börje Axelsson 61), Kenneth Bojstedt, Ulf Wennerström (Johny Erlandsson 63), Jan-Åke Lundberg, Kjell Nyberg
Tränare: Kay Wiestål

IFK Göteborg: Jan Nordström – Donald Niklasson, Björn Ericson, Björn Nordqvist, Conny Karlsson, Jerry Carlsson, Lennart Ottordal, Erik Nilsson, Torbjörn Nilsson, Ove Kindvall, Eddy Magnusson – (Reine Olausson, Per-Erik Eriksson) 
Tränare: Nils Berghamn

Östra Smålands fotografer på Fredriksskans denna ljuva augustikväll 1975 var Joy Lindstrand, PeO Larsson, Örjan Kristensson och Conny Lindell. Men vem som tagit vilken bild har inte gått att reda ut.


© Klas Palmqvist

Texten var införd i Östra Småland den 18 oktober 2008 

1 kommentar:

  1. Jag satt på kiosktaket. Kan inte se mig själv på fotot dock.

    SvaraRadera