Ironman var långt ifrån först på plan

”Olympiska spel” vid Malmfjärden. 1906 firade man ”Barnens dag” i dagarna tre i Kalmar. Sista dagen, söndagen den 27 maj, hölls stora idrottstävlingar efter olympiskt föredöme. Det hade gått tio år sedan de första moderna spelen i Aten 1896 och 1906 var det dags för jubileumstävlingar i samma stad.
Foto: Emil Blomberg/Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Vanliga år utan pandemier brukar i mitten av augusti Ironmantävlingarnas högkvarter breda ut sig över Kvarnholmens nordöstra hörn. Och platsen passar ju bra – det var här Kalmars idrottshistoria började för långt mer än 100 år sedan. Fortfarande kallas området Gamla idrottsplatsen, trots att sportutövarna  flyttade till Fredriksskans redan 1919.

Så här brukar det se ut när det är dags för Ironman i Kalmar. Bilden är tagen 2013 och visar ungefär samma plats som bilden från 1906 överst i blogginlägget.
Foto: Klas Palmqvist

I folkmun hette området ”Muddern”. Här hade fyllnadsmassor vräkts i sjön på 1890-talet. Strax efter sekelskiftet var marken så pass fast att man hjälpligt kunde bedriva idrott där.

Några riktiga hoppgropar fanns inte på Gamla idrottsplatsen utan de grävdes provisioriskt där man tyckte att det passade bäst för tillfället. Här är IFK Kalmars Karl-Bernhard Sandbäck ute på luftfärd någon gång i mitten av 1910-talet. Han var annars mest känd för sina färdigheter som spjutkastare och blev med tiden bankkamrer i Högsby.
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Men idrottsplatsen var sällsynt illa placerad. Inte nog med att den var helt oskyddad för väder och vind; det var dessutom omöjligt att spärra av den för att kunna ta upp entréavgifter. Publikintäkterna var obefintliga.

Det här är den äldsta kända bilden från en fotbollsmatch i Kalmar. Året är 1907 och Kalmar FF:s föregångare IFK Kalmar gör upp med IF Örnen, en av Kalmar AIK:s ursprungsföreningar, på Gamla idrottsplatsen på Kvarnholmen. Bortom Malmfjärden kan man skymta det då tämligen nybyggda epidemisjukhuset på Lindö.
Stort tack till Pelle Friberg för bilden

Ett speciellt problem utgjordes av Ängöborna som tog sig till och från Kvarnholmen genom att gena snett över idrottsplatsen, oavsett om där pågick fotbollsmatch eller inte.

"Omklädningsrummet" på Gamla idrottsplatsen var en uttjänt manskapsbod som skänkts av den idrottsintresserade byggmästaren Jean Johansson. Vad som inte syns på bilden är stenarna som lagts på taket för att det inte skulle blåsa bort.
Bilden hämtad ur boken ”90 år med Kalmar AIK” där det felaktigt påstås att skjulet stod på Fredriksskans

En ny idrottsplats var alltså nödvändig. Men var skulle den ligga? 
Idrottarna själva förespråkade Kalmarsundsparken, men stans styrande menade att det var alldeles för nära Södra kyrkogården. Tallhagen, där Gröndals IP långt senare kom att anläggas, var också på förslag. Men det blev Fredriksskans, som togs i bruk 1919. 

John Möller flyger fram över häckarna längs Södra Kanalgatan. Bilden måste ha tagits tidigast 1913, för det var då sten- och betongbron till Ängö i bakgrunden stod klar. Den revs 1972 när Ängöleden färdigställdes.
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Till ”Muddern” kom sedan kringresande cirkusar och tivolin innan bilarna tog över och det blev parkeringsplats av alltihop – utom när det är dags för Ironman.

Böter för skottlossning på Fiskaregatan

Arrangerande IFK Kalmars Rolf Björkman går i mål som överlägsen segrare i 1.500-metersloppet – tre varv runt Gamla idrottsplatsen – vid tävlingarna 1915. Längre ner på Fiskaregatan skymtar tvåan och trean, Erik Österberg och Oskar Zidén, båda tävlande för Kalmar IK.
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Några riktiga löparbanor fanns inte när IFK Kalmar 1915 anordnade en av Smålands Idrottsförbunds första tävlingar om Löwenadlers vandringspris. Löpningarna avgjordes på Fiskaregatans trottoar. 

Målsnöre användes i 100-metersloppet och starten skedde med pistol. Stadsfiskalen var emellertid ingen idrottsvän och det slutade med åtal för att gångbanan stängts av – med ulltråd – och för att lösa skott avlossats. 

Fredrik Holmström (1886–1970)

Fredrik ”Frigge” Holmström, senare känd som signaturen Old F, Barometerns förste idrottsredaktör, hade läst juridik i Uppsala och fick agera syndabock – det var ju onödigt att mer än en av funktionärerna skulle bötfällas, resonerade IFK-ledningen. 

Rådhusrätten utdömde böter på 50 kronor för avstängd gångbana och 20 kronor för skottlossningen. 70 kronor 1915 motsvarar i dag cirka 2 800 kronor och det var mycket pengar för en idrottsförening som bara hade medlemsavgifterna som inkomst. 

Särskilt många lagbilder som tagits på Gamla idrottsplatsen under dess tidigaste år finns inte bevarade. Ville ett fotbollslag föreviga sig gick man oftast till fotografen och blev avbildade i ateljémiljö. Men den här något medfarna bilden från sommaren 1915 är från ”Muddern”. IF Gothia, som så småningom skulle bli Kalmar FF, har just besegrat Kalmar AIK:s föregångare IF Falken med 3–0. Fotot är hämtat ur Hjalmar Sivgårds privata fotoalbum. Han var Kalmarfotbollens första storstjärna och slutade inte spela förrän en bit in på 30-talet. På bilden står han längst till höger.
Foto ur Hjalmar Sivgårds samling

Se även:
• När Barnens dag skulle lindra misären
• Grundades Kalmar FF 1927, 1910, 1904 eller rent av 1895?
• När Kalmarpojkarna slogs på Sveaplan

Gamla idrottsplatsen på ett flygfoto som förmodligen tagits runt 1930, långt efter att idrotten flyttat till Fredriksskans. Planen användes då fortfarande för spontanfotboll och var lika sliten som på storhetstiden under 1900-talets allra första årtionden. Ängöbornas genväg fanns också kvar.
Detalj från vykort – Tack till Pelle Friberg för bilden

© Klas Palmqvist
Bearbetad version av text som var publicerad i Östra Småland den 17 augusti 2013