tisdag 9 juni 2020

Operettgreven som var en riktig prins

Lana Turner som Hanna Glawari och Fernando Lamas som greve Danilo i ”Glada änkan” från 1952. Lamas fick beröm överallt. Utom i Västervik – av politiska skäl.
Fernando Lamas var en Hollywoodskådespelare vars mest framträdande egenskap – i likhet med väldigt många av hans kollegor – var att han såg bra ut. 

Han föddes i Buenos Aires 1915, kom till Hollywood 1950 och gjorde en stilig Danilo mot Lana Turner i Glada änkan 1952. Filmen blev en stor succé och Lamas fick god kritik runt om i världen. 

Utom i Västervik. Där förklarade recensenten i ortstidningen att det var omöjligt att ge ett omdöme om den manlige huvudrollsinnehavaren eftersom han var så förbluffande lik ordföranden i Norra Kalmar läns landsting.

Operettens och filmens greve Danilo var däremot inte modellerad efter någon småländsk lokalpolitiker utan efter tronföljaren i Montenegro. Åtminstone ansåg man det i Wien, där Franz Lehárs Glada änkan hade premiär 1905. 

Prinsessan Milica – eller Jutta av Mecklenburg-Strelitz – och kronprins Danilo av Montenegro, på den tiden de fortfarande hade något att hoppas på.
Foto: Library of Congress

Kronprins Danilo (1871–1939) – han hette verkligen så – blev sur och stämde en tidning i Wien som pekat ut honom som operettfigurens förebild. Han vann målet, men fick förstås inte slut på pratet för det.

Prins Danilo hade idkat militära studier i Preussen och Paris, där han också ska ha hunnit med att ha ganska roligt. 1899 gifte han sig med prinsessan Jutta av Mecklenburg-Strelitz. Eftersom ”Jutta” på det lokala tungomålet lär ha en något tvivelaktig klang döptes hon skyndsamt om till Milica. 

Kronprinsen var otrogen när han kom åt, i övrigt tjänstgjorde han som chef för militärakademin. Kung Nikola hade hand om resten av nationens affärer. När landet kom i krig med turkarna blev Danilo överbefälhavare, men var tvungen att be sin far om lov innan han gav order, ofta med påföljd att fienden hann försvinna innan ordern godkänts av högsta instans.

När österrikarna erövrade Montenegro under första världskriget gick kungafamiljen i landsflykt. 

Den montenegrinska kungafamiljen i fransk landsflykt 1916. Kung Nikola tittar bistert in i kameran. Till vänster om honom sitter drottning Milena. Prins Danilo, längst till höger, morskar upp sig så gott det går. Intill honom står premiärminister Mijuskovic. Damerna i övre raden är, från vänster, prinsessorna Vera, Xenia och Milica, den sistnämnda även känd under dopnamnet Jutta .
Foto: Library of Congress

Den 1 mars 1921 dog exkung Nikola och Danilo blev tronpretendent. Den 5 mars avstod Danilo från anspråken på tronen till förmån för sin brorson Michael. Den 6 mars tog Danilo officiellt tillbaka sin avsägelse, men den 7 mars ångrade han sig igen. 

Danilo dog 1939 i Wien. Dödsorsaken sägs ha varit förgiftning medelst undermålig wienerschnitzel.

Hollywoods Danilo, Fernando Lamas alltså, avled 1982. Han var gift fyra gånger, sista gången med Esther Williams, vattenshowfilmernas drottning. I ett tidigare äktenskap hade han sonen Lorenzo, som var minst lika grann som sin far. Sonen satte kvinnohjärtan i brand som den tvålfagre Lance i TV-serien Maktkamp på Falcon Crest. 

För regin stod ofta pappa Lamas, som på 70-talet även regisserade avsnitt av TV-serier som Alias Smith &  Jones och Starsky & Hutch. 

Lamas junior var också stjärna i den legendariskt urusla TV-serien Renegade på 90-talet. Där åkte han omkring i undertröja – eller ibland skinnväst – på en stor motorcykel. 

Lorenzo Lamas spelade huvudrollen i den remarkabelt eländiga TV-serien ”Renegade”.Totalt sändes 110 avsnitt åren 1992–1997. Och sedan gick den i repris på repris på repris på repris. Nätterna igenom...

Den brittiske komikern Eddie Izzard – för övrigt född i Sydjemen – ägnade en avsevärd del av en av sina föreställningar åt att tillsammans med publiken försöka komma på namnet på ”den där urusla serien som alltid pågår när man slår på TV:n vid midnatt”. Enligt Izzard kan den som råkar titta på Renegade inte tro att det är sant hur billigt gjord och dålig den är. Man måste alltså se nästa avsnitt för att få det bekräftat. Snart letar man efter serien i TV-tablån och följer den slaviskt. 

Så går det till när usla serier blir ”kultserier”. Ett annat (skräck)exempel är Kvinnofängelset, som i åratal alltid pågick för fullt när man försökte se på TV mitt i natten. Kanske gör den det fortfarande, om man vågar titta efter...

Fotnot: Det fanns två landsting i Kalmar län – södra och norra – ända fram till 1970.

© Klas Palmqvist och Joakim Carlsson

Bearbetad version av text som var publicerad i Östra Smålands pappersupplaga den 26 september 2011 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar