Blockmakarens hus låg i vägen för framtiden

Den här synen mötte i många år den som just tagit sig över Fredriksskansbron och in på Kvarnholmen. Först fick man svänga förbi färdstallarna – hästparkering för bönder med ärenden till staden, framför allt torghandeln – som skymtar till höger. Och sedan fick man ta sig runt det Thernströmska huset, vars baksida dominerar den här bilden från 1930.
Foto: Robert Andersson/Kalmar stads hembygdsförening

När Fredriksskansbron togs i bruk 1925 var Kalmars nya paradinfart via Fredriksskansgatan och Västra Sjögatan till Stortorget fullbordad. Nja, ändå inte riktigt. Ett gammalt hus låg i vägen. Först sedan Högsta domstolen sagt sitt många år senare blev det fritt fram. 

Carl Oscar Thernström var född i Stockholm 1826 och utlärd svarvare. Han anlände till Kalmar 1849, etablerade sig snabbt som blockmakare (se i slutet av blogginlägget) och skar också kork åt stadens bryggerier. 

Dessutom var det han som gjorde stans bästa ”snurretoppar”, träleksaker som man kunde sätta fart på genom att snärta till dem med exempelvis ett ålskinn. De finaste var försedda med hål och avgav en ton när de snurrade och kallades därför för ”sångare”. 

En snurretopp, enligt uppgift tillverkad av blockmakare Thernströms kollega Tingström.
Foto: Kalmar läns museum

Thernström tillverkade och sålde även så kallade brunnsstockar eller pumpstockar, trädstammar som borrats upp och användes som insatser i brunnar. Han var utsedd att ha ansvaret för att stadens 17 allmänna brunnar fungerade som de skulle. Fast den sorgliga vattenkvaliteten kunde han förstås inte göra mycket åt. 

1856 gifte sig Carl Oscar Thernström med Johanna Parrow, dotter till den pommerske kofferdikaptenen Joachim Christopher Parrow. Han och hans bror Johan Heinrich hade slagit sig ner i Kalmar och gift sig med var sin syster Sabelström. 

Johanna Thernström, född Parrow (1830–1922), och Carl Oscar Thernström (1826–1918) fotograferade på guldbröllopsdagen. Makarna var spänstiga högt upp i åren, inte minst Hanna, som hustrun alltid kallades. När de var i 80-årsåldern skulle paret promenera till sonen Hermans sommarhus i Björkenäs (drygt en halvmil fågelvägen). Halvvägs kom blockmakaren på att han glömt sin pipa. Hustrun vände om, hämtade den och hann upp sin man innan han kommit fram.
Foto ur Sigvard Malmbergs ” Det började vid Kalmarsund” (1981)

Huset, som kom att ligga i vägen för framtiden, var byggt under första halvan av 1800-talet i Västra Sjögatans norra ände. Det låg på resterna av den norra befästningsmuren, alldeles vid vattenbrynet, och hade egen brygga ut från tomten. 1852 köptes det av kapten Parrow som sex år senare överlät huset till sin svärson för 4.800 riksdaler riksmynt (drygt 300.000 kronor i dagens penningvärde). 

John Sjöstrands teckning visar hur det såg ut på 1800-talet innan utfyllnader gjorts och Fredriksskanalen skapats. Då gick Malmfjärden ända upp till Blockmakargården. Männen till höger på bilden arbetar med att tillverka pumpstockar till stadens vattenbrunnar.
Teckning av John Sjöstrand ur ”Gamla Kalmarbilder 2” (1928)

Makarna Thernström bodde kvar där hela sina långa liv och fastigheten kom att kallas för Thernströmska huset eller Blockmakargården. Paret fick nio barn, varav sju levde till vuxen ålder. 

Blockmakarmästare Thernström trivdes i skog och mark och var passionerat intresserad av jakt. Uppgifterna går isär om när den här bilden togs. Förmodligen är det efter en rekordjakt i Lilla Brunneby på Öland 1904. Sin 90-årsdag lär Thernström ha inlett med att i ottan vara ute i Kalmarsund och skjuta sjöfågel. På kvällen firades han med ett hejdundrande kalas hemma hos sin dotter, änkefru Jenny Löfberg, på andra våningen i köpmanshuset där Gratells Mode senare legat i många år, i hörnet Storgatan– Kaggensgatan.
Foto ur Sigvard Malmbergs ”Det började vid Kalmarsund” (1981)

Carl Oscar gick bort 1918 och hans hustru 1922. Då flyttade sonen Arvid in i sitt gamla barndomshem. Han var född 1869 och hade bott tio år i Sydafrika, där han bland annat tjänstgjort som lokförare under boerkriget 1899–1902. Han vägrade hårdnackat sälja huset, som stadens myndigheter absolut ville få bort för att räta ut förbindelsen från Fredriksskansbron. Nu måste gatan göra en knix runt Blockmakargården, som inte längre låg vid sjön eftersom området utanför den gamla vallen fyllts ut under slutet av 1800-talet. 

Thernströmska huset fotograferat 1937, året före rivningen, från korsningen med Fiskaregatan. I dag ligger Hemköps butik i gathörnet till vänster.
Foto: Walter Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns bildarkiv

Ärendet gick ända till Högsta domstolen som gav staden rätt att tvångsinköpa fastigheten. Huset revs 1938 och gatan rätades ut. I januari året därpå avled Arvid Thernström. 

Översiktsbild tagen från Stagneliusskolan 1938, där man ser hur först en del av färdstallarna och sedan Thernströmska huset ligger i vägen för trafiken in mot Kvarnholmen. Senare detta år revs huset och rimligen togs väl den utskjutande biten av stallarna bort i samma veva.
Foto: Walter Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns bildarkiv

På den här bilden, tagen från domkyrkan 1941, är Blockmakargården borta och färdstallarna – där landstingshuset finns i dag – har fått maka lite på sig. Husraden med fasaderna mot gatan ersattes 1967, liksom större delen av resten av kvarteret Mästaren, av Epas nybygge, nuvarande Åhlénshuset.
Foto: Walter Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns bildarkiv

FAKTA/Blockmakare 
Blockmakaren tillverkade block av trä (ask, al eller pockenholz) eller järn, dvs den del som tillsammans med linor m m utgör de taljor som leder den löpande riggen på segelfartyg. I ett block ingår blockhus med en eller flera skivor som hålls på plats med en nagel eller blockbult. Blockmakaren tillverkade också dotknoppar och jungfrur. 
(Ur ”Hantverk i Sverige” 1989) 

Block.
Foto: Joachim Müllerchen/Wikimedia Commons

KÄLLOR 
John Sjöstrand: Gamla Kalmarbilder 1 och 2 (1927 respektive 1928) 
Manne Borgwall: Från flydda tiders Kalmar (1944) 
Manne Hofrén: Bryggare och bryggerier i Kalmar (1947) 
Sigvard Malmberg: Det började vid Kalmarsund (1981) 
Wulff Fürstenberg: Kalmar kring sekelskiftet (1988) 
Per Jarlbo: Kalmars gatunamn (Kalmar 2007) 
Bengt Bengtsson och Gunnar Magnusson (red): Kalmar Lexikon (Kalmar 2014) 

Fler gamla Kalmarbilder finns att se i Kalmar kommuns bildarkiv

Tiotusentals av Kalmar läns museums gamla bilder och föremål från hela länet finns på Digitalt Museum.

STORT TACK TILL
Jan Magnusson, Kalmar kommun och Gunnar Magnusson, Kalmar stads hembygdsförening 

Se även:
• Loppisfynd för alla väder
• Nästan lika många krogar som stugor på Stensö

© Klas Palmqvist

Texten var publicerad i Östra Småland den 15 september 2018