lördag 4 juli 2020

Funkaboskolan lite grann från ovan

En match är i full gång på fotbollsplanen vid Funkaboskolan på det här fotografiet, taget av Oscar 1951. IFK Berga spelade sina hemmamatcher där på den här tiden. Nedanför planen ligger den nya, uträtade Norra vägen från 1938. På andra sidan planen och skolan ligger Gamla vägen, som numera heter Ledungsvägen fram till Funkabovägen och därefter byter namn till Rimsmedsvägen. När bilden togs fanns ännu ingen förbindelse mellan Norra vägen och Funkabovägen, som utgör sydgränsen för Berga villasamhälle. Husen längs Funkabovägens norra sida är byggda på 1930-talet, men de båda barackerna på dess södra sida, uppe till höger på bilden, kom till efter andra världskriget för att ge husrum åt folk i små omständigheter, inte minst barnfamiljer. I vardera längan lär ha funnits tio minimala bostäder.
Foto: Oscar Bladh/Nordiska Museet

Flygfotografen Oscar Bladh från Ljungbyholm gjorde ett svep över Kalmar sommaren 1951. Ett par av hans bilder från Malmen har lagts ut tidigare här på Torgetbloggen. I dag tar vi en titt på vad som då var stadens norra utkanter.

I bildens centrum ligger vad som i dag heter Västra Funkaboskolan. Den byggdes 1935 och när bilden togs hette den fortfarande bara Funkaboskolan. Skolan kom till eftersom det stod klart att Bergaskolan – nuvarande förskolan Lokomotivet – som tagits i bruk 1926, inte räckte till för de allt fler barnen i det snabbt växande Berga villasamhälle. 

Redan 1930 började en kommitté arbeta med ett förslag till en ny och större skola. Tanken var att den skulle ligga vid Skälby, men året därpå blev det bakläxa i stadsfullmäktige som ville att skolan i stället skulle byggas i Berga. Folkskolestyrelsen envisades emellertid och 1932 kom ett nytt förslag att bygga vid Skälby. Det blev nobben igen i stadsfullmäktige, varpå skolstyrelsen några månader senare äntligen la fram idén att bygga en ny skola vid Hagtorpet – ett av alla torp i staden som lytt under Skälby kungsgård och som kom att göras om till vaktmästarbostad när skolan väl stod färdig. 


Några av eleverna på Funkaboskolan fotograferade vid Hagtorpet.

Hagtorpet – eller Haget, som det också kallades – är inte lätt att se på bilden eftersom det skyms av skolan och träden. Däremot syns Funkabotorpet bra på andra sidan nuvarande Ledungsvägen, det vill säga gamla Norra vägen. Torpet kom att ge namn åt såväl skolan som Funkabovägen och åt hela den nya stadsdel som började byggas söder om skolan bara några år efter att Bladh tagit sin bild. Funkabotorpet försvann när Östra Funkaboskolan kom till i början av 1960-talet. 


Hagtorpet på en bild från  2015.
Foto: Helen Edvall/Östra Småland


1932 kostnadsberäknades den nya skolan till 190.000 kronor, en summa som i dagens penningvärde motsvarar cirka sex miljoner kronor. Stadsarkitekten J Fred Olson ritade skolhuset som hade sex klassrum, slöjdsalar och gymnastiksal. I källaren fanns ett skolkök och ett badrum med en massa zinkbaljor för de minsta barnen. 

Bygget påbörjades i januari 1933 men redan i början av april avbröts arbetet av den största konflikten i den svenska byggbranschens historia. Arbetsgivarna ville sänka lönerna med mellan 15 och 30 procent och hävdade att ”byggnadsarbetarna hade ministerlöner”, ett påstående som milt sagt var något överdrivet. 

Byggfacken gick ut i strejk. Konflikten fortsatte i mer än två år och berörde runt 60.000 byggnadsarbetare. Regeringen gick in och lagstiftade om anläggningsinvesteringar och om att byggfacken hade rätt till fria uppgörelser med firmor som ville bryta mot den hårdföra arbetsgivarlinjen. Till slut gjorde LO och SAF upp om lönesänkningar på cirka 10 procent, vilket byggfacken såg som ett svek från LO. 

Jag känner inte till om det gjordes en särskild uppgörelse med byggmästare Herman Ohlsson, men efter drygt tio månaders strejk återupptogs i alla fall arbetet på Funkaboskolan i februari 1934. Sedan gick bygget raskt undan och lagom till vårterminens början 1935 invigdes den nya skolan. 

Det dröjde bara några år innan man insåg att den borde ha byggts mycket större. Bergaskolan, som stängts när Funkaboskolan öppnats och bara använts som söndagsskola och hobbylokal, fick tas i bruk igen. Men, som överlärare Hjalmar Ahlberg så framsynt konstaterade i sin redogörelse för Funkaboskolans tillkomst i Kalmar folkskolors minnesskrift, utgiven till folkskolans 100-årsjubileum 1942: ”Skolan har ett utomordentligt läge, och tillbyggnadsmöjligheter finnas”. 


Oscar Bladh (1895–1973). Mer om honom finns att läsa under rubriken ”Enögde Oscar från Ljungbyholm såg hela Sverige från ovan”. Foto ur Flygtidningen nr 5/1942 











STORT TACK till
Ulrika Hoffman, Nordiska museet
Jan Magnusson, Kalmar kommun
Gunnar Magnusson, Kalmar stads hembygdsförening 
Lars Ljunggren, Ljungby 

© Klas Palmqvist

Texten  var publicerad i Östra Småland den 1 juni 2019

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar