I 47 år gick det som på räls över Kaggensgatan

Ful, för djup och dåligt anpassad till miljön. Kritiken mot skrytbygget till Johan Jeanssons minne var inte nådig när den invigdes 1931. T
ack till Olof Vallerhed för vykortet ur hans far Olles samling.

Den gamla välvda Jordbroporten i södra änden av Kaggensgatan var 1884 i så dåligt skick att den revs. Reparationsförsöken hade varit förgäves och man föreslog till och med att den skulle sprängas i bitar.

Gamla Jordbrovalvet fotograferat norrifrån på 1860-talet. Bilden är kraftigt beskuren.
Foto: John Dryselius/Bild ur Kalmar Läns Museums arkiv – Tack till Eva Lena Holmgren

Nu blev det en mer ordinär rivning, men man ville ändå att det gamla promenadstråket på stadsmuren skulle finnas kvar. 

Lösningen blev originell och på sitt sätt modern. Med hjälp av järnvägsräls konstruerade hamnsmeden Karlsson en bro över Kaggensgatan. Särskilt pietetsfullt anpassad till 1600-talsmuren var den ju inte, men den fyllde sin funktion, även om den säkert upplevdes som ett provisorium.

En sommardag år 1930. Flickorna i sina fina klänningar är på väg uppför Kaggensgatan och ska strax passera under hamnsmeden Karlssons rälsbro. Året efter ersattes bron av den hårt kritiserade port som står där än i dag. Foto: Robert Andersson/Östra Smålands arkiv

Karlssons bro var dock ett rejält bygge och blev kvar i hela 47 år. 

1931 hade det gått 100 år sedan stadens starke man i många decennier, Johan Julius Jeansson, kom till världen. Sonen och dåvarande margarinfabrikören Ragnar L Jeansson skänkte därför pengar till en ny stadsport för att hugfästa minnet av faderns födelse.

Uppdraget gick till arkitekten Ragnar Hjorth (1887–1971). Han ägnade sig mycket åt restaureringar av kyrkliga och historiska byggnader, bland annat fick han mycket beröm för sitt arbete på Gustaf III:s paviljong i Hagaparken i Stockholm. Han ritade också en del nya byggnader, till exempel Nobelstiftelsens hus på 20-talet och Tekniska Museet på 30-talet.

Nya Jordbroporten i Kalmar invigdes den 2 juli 1931, men den blev definitivt inte någon omedelbar jättesuccé för Hjorth. 

Det fanns de som tyckte att porten var anskrämligt ful och inte alls passade in i miljön. Många menade också att den skulle bli en svårartad trafikpropp i framtiden.

Så här snart 90 år efteråt släpps inga motorfordon genom porten så på så sätt fick ju kritikerna rätt. Med den ­patina porten fått genom åren är det nog ändå många som upplever den som en ganska naturlig passage mellan den trånga staden innanför vallarna och det öppna hamnområdet. 

Jordbroporten som den sett ut sedan sommaren 1931.
Foto: Klas Palmqvist

Speciellt vacker är väl Jordbroporten inte, särskilt inte om man jämför med ”konkurrenten” Kavaljeren från 1600-talet. 

Men vacker var ju sanner­ligen inte den gamla rälsbron heller.

Bearbetad version av text som publicerades i Östra Småland den 27 oktober 2011.

© Klas Palmqvist