Olof Torbrand spelade i Kalmar FF:s P74-lag. "Men jag hade ingen större talang, utan var bara bra på att springa", konstaterar han. Det har han fortsatt med. |
Fast att ta närmaste vägen på 33 mil hade ju varit lite väl enkelt. Totalt kom Olof upp i 42 mil innan han i god form anlände till Guldfågeln Arena. Där bjöds han på sponsorbuffé samt säsongens enda trepoängare på hemmaplan: Viktor Elm avgjorde i 86:e minuten när han tryckte upp bollen i krysset – med högern!
Men det här ska inte handla om fotboll, utan om en långdistansarkollega till Olof som var som mest i farten för mer än hundra år sedan. 2014 mejlade nämligen Olof en lite skrynklig bild han köpt på Tradera, som visade 13 av IF Gothas medlemmar.
IF Gothia var 1912–1918 namnet på det som 1927 skulle bli Kalmar FF. Drygt hälften av idrottsmännen kände jag igen direkt efter att i många år ha pysslat mer med KFF-historia än vad som nog kan anses som riktigt rekommendabelt. Dessutom fanns förnamnsinitial och efternamn angivna på baksidan av fotot.
Det enda namnet jag var lite brydd över var ”S Andersson” längst till vänster i främre raden. Men efter en del bläddrande i gamla protokoll, tidningar och rekordtabeller insåg jag att det förstås handlade om Sture Lagerman, född i Långemåla 1894 som Sture Andersson. Han blev så småningom folkskollärare och avled i Trollhättan 1975.
Men Lagerman var också långdistanslöpare av högsta klass. Han vann SM-guld på 10.000 meter i Malmö den 27 augusti 1916 på 32.55,0 (eller 32.55,9, uppgifterna går isär). Bara någon vecka senare noterade Lagerman 32.03,9 i Stockholm, den snabbaste tiden i världen det året. Hans bästa tid på 5.000 meter 1916 var 15.37,7, vilket betydde tiondeplats på världsårsbästalistan.
Sture Lagerman ser belåten ut när han spränger målsnöret vid en terränglöpning på okänd ort, kanske i Kalmar. Året ska i alla ha varit 1915. Bild ur Kalmar läns museums arkiv/Tack till Eva-Lena Holmgren |
Lagerman hade goda noteringar även 1917, men 1916 var hans finaste år. Då skulle olympiska spelen ha hållits i Berlin men första världskriget kom emellan och Lagerman fick aldrig bli olympier.
Utvidgad version av en text som publicerades första gången i Östra Småland den 16 april 2014.
© Klas Palmqvist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar