Plötsligt en dag exploderade Kalmar-Flundran

Kalmar-Flundran på väg att lägga till vid förtöjningsplatsen vid Tullbron en vanlig sommardag 1971 efter en sedvanligt stillsam tur på en timme runt Kvarnholmen. I fören sitter 19-åriga guiden Susanna Hägglöf och i aktern skepparen, den pensionerade sjökaptenen Gustaf Alling, som seglat runt jorden fem gånger. Han hade varit med på Kalmar-Flundran redan under tidigt 50-tal: ”Det var tider det! Då hade vi två guider och dragspelmusik på färden”, drog han sig till minnes när Östra Småland gjorde sommarreportage om rundtursbåten.
Foto: Östra Småland

Rundtursbåten Kalmar-Flundran hade 30 personer ombord, som just rätat på sig efter att ha passerat under den låga järnvägsbron och kommit en bit ut i Slottsfjärden, när det utan förvarning small till och båten började brinna explosionsartat. 

Den 21 juli 1961 hade Kalmar-Flundran puttrat på varje sommar i tio år utan att något dramatiskt inträffat. Men nu hördes en skarp knall och en eldkvast slog upp i aktern där styrman Göran Karlsson satt. Han kom aldrig åt brandsläckaren som fanns intill utan fick med brinnande kläder kasta sig i sjön. 

Elden uppstod i akterpartiet på Kalmar-Flundran och det tog brandkåren en halvtimme att helt få bukt med den. Eftersom det var fler ombord än det fanns säten till hade man satt in extra fällstolar. Några passagerare hade sinnesnärvaro nog att använda dem för att paddla in den brinnande farkosten till en vassrugge vid slottet, där det var lättare att komma i säkerhet.
Foto: Östra Småland

Även några av passagerarna hamnade i vattnet. Folk skyndade till med småbåtar och hjälpte passagerarna att sätta sig i säkerhet. Också besökare i Stadsparken och på slottet deltog i räddningsarbetet. Totalt fördes nio personer till lasarettet, ingen var dock svårt skadad. 

Brandmannen Roland Söderström undsätter en kvinna genom att bära i land henne på sina axlar, assisterad av Jan Cederblad, till vänster, och kvinnans make, till höger.
Foto: Östra Småland

Elisabeth Jansson från Förslövsholm i Skåne satt alldeles intill motorn vid explosionen: 

– Jag fick en chock vid knallen och minns inte hur jag kom i vattnet, berättade hon för Östra Smålands reporter. 

– Göran Karlsson hjälpte mig i land, där man tog hand om mig och förde mig till Stadsparksrestaurangen. Min och min fästmans hela reskassa brann upp. 

16-åriga Mona Lindkvist från Ålem hjälps i land. Hon hade hamnat i vattnet och räddats av en man som hoppat i från Stadsparken. Hon ådrog sig brännskador på benen och fick stanna kvar på sjukhuset, liksom sexårige Nils Trägårdh. 
Foto: Östra Småland

Kalmar-Flundran hade tankats före avfärd och på något vis hade bensinen antänts. Efter en svår olycka med en rundtursbåt i Danmark hade bestämts att bensinmotorer inte längre skulle tillåtas i båtar som användes i yrkesmässig persontrafik, utan ersättas med betydligt brandsäkrare dieselmotorer. Äldre båtar, som Kalmar-Flundran, tilläts emellertid att tills vidare ha sina bensinmotorer kvar. 

Från Ängö till Bergslagskanalen 

Före detta Kalmar-Flundran som Nobella i Karlskoga 2008. Hon har blivit rejält ombyggd i Bergslagen.
Foto: Krister Bång

Kalmar-Flundran byggdes 1951 på Ivar ”Vicke” Sjöbergs lilla varv på Kindbergs udde på Ängö. 

Mannen bakom rundtursbåten var den före detta bandystjärnan i Örebro SK och Kalmar FF-spelaren Tage Lundgren, mångfrestande affärs- och tidningsman, som i slutet av 40-talet kuppartat tog över tidningen Barometern som bulvan för skeppsredaren och industrimannen Axel Ax:son Johnson. 

Kalmar-Flundran hade på 50- och 60-talet ett systerfartyg, Kon-Tiki – här fotograferad 1955 i nuvarande gästhamnen – som efter Kalmar-Flundrans brand fick sköta rundturstrafiken själv resten av säsongen 1961. Kon-Tiki såldes senare till Ronneby Brunn och hamnade till slut i Torshälla.
Foto: Walter Blomberg/Kalmar kommuns bildarkiv

Så småningom togs rundturstrafiken med Kalmar-Flundran och Kon-Tiki över av Kalmar Skeppshandel för att under åren 1964–1978 drivas i kommunal regi. Sedan var båten så sliten att kommunen bestämde sig för att göra sig av med henne. 

Hon rustades upp och drevs vidare några år i privat regi, men såldes efter 1984 års säsong till Värmland. Där försågs hon med en överbyggnad och har mestadels trafikerat Bergslagskanalen mellan Filipstad och Karlskoga. 

2002 började en ny sightseeingbåt vid namn Kalmar-Flundran kryssa i farvattnen runt Kvarnholmen. Men den hade bara namnet – och rutten förstås – gemensam med sin föregångare från 50-talet. 

Kalmar-Flundran fotograferad i samband med en alldeles vanlig, odramatisk rundtur.
Foto ur Anders Anderssons samling, tack till Krister Bång

FAKTA 
Namn: Nobella (Sola V) alias Kalmar-Flundran 
Byggår: 1951 
Material: Mahogny 
Byggnadsort: Ivar Sjöbergs Båtvarv i Kalmar 
Längd: 11,90 m 
Bredd: 2,80 m 
Djupgående: 0,8 m 
Maskin: 1 st Volvo Penta, D2-55, år 2002, med ny propelleraxel och lager 
Maskineffekt: 55 hk 
Bränsle: Citydiesel 
Maxfart: 10 knop 
Antal passagerare: 38 

STORT TACK
till Krister Bång som generöst ställde bilden på Kalmar-Flundran ur Anders Anderssons samling samt den på Nobella till Östra Smålands förfogande, samt till den alltid så vänligt tillmötesgående Jan Magnusson som har hand om Kalmar kommuns arkiv med gamla bilder. Där finns Kalmarfotografier från mer än 100 år, de flesta tagna av Emil och Walter Blomberg.

KÄLLOR
Artiklar i Östra Småland och Barometern i juli 1961 samt i Länspumpen nr 4/2008 

LÄNKAR till fler texter på bloggen om bränder i Kalmar:
• Ångkvarnen brinner!
• Tre katastrofer på Kvarnholmen
• Var brinner det i natt?
• Bränderna på Bremerlyckan
• När gasverket höll på att explodera
• När Fabriksgatan gjorde skäl för namnet [bland annat om branden i tapetfabriken]
• 111 års kamp mot den röde hanen

© Klas Palmqvist
Texten var publicerad i Östra Småland den 11 augusti 2018

Välkommen till Kalmar 1969

Välkomstboken från 1969 hade förstås slottet på omslaget. När Expressen utsåg Kalmar till ”Årets stad 1970” klistrade man helt enkelt dit en lapp på omslaget. En simpel men på sitt sätt ganska lyckad kontrastverkan mellan tungt förankrad historia och initiativrik nutid.
Samtliga bilder i blogginlägget är hämtade ur den här skriften.

”Från forntidsbygd till framtidsbygd”. Så lyder devisen när Änglamark ska förvandlas till hypermodernt semesterparadis i Hasse Alfredsons och Tage Danielssons klassiska film ”Äppelkriget” från 1971. Samma ansträngande spagat har många svenska kommuner försökt sig på i sin marknadsföring; att förena historia och tradition med en nutid som ska framstå som dynamisk och tidsmedveten, samtidigt som man är inriktad på framtiden. Det gäller i högsta grad Kalmar. Låt oss ta en titt på hur man ville att staden skulle uppfattas i slutet av 60-talet.

Forntid och framtid i romantisk förening, modell 1969. Uniformsmössan tyder på att mannen skulle kunna vara officer vid F12, Kalmar flygflottilj, som just tillförts det modernaste av stridsflygplan, J35 Draken. Han och hans käresta, som häver sig på tå i sina högklackade skor men ändå har brudbuketten i säkert grepp bakom ryggen, är fotograferade i gången som leder in till borggården på Kalmar slott, i århundraden Sveriges viktigaste fäste och ett av de praktfullaste byggnadsverken i landet. Originalbildtexten betonar att Slottskyrkan ”under senare år dokumenterat sig som hela landets mest anlitade vigselkyrka”. Det underförstådda budskapet är omöjligt att undgå; för unga människor som vill bygga sin framtid tillsammans på historiskt stabil grund och samtidigt i takt med tiden passar Kalmar perfekt! Fast det är förstås jäkligt svårt att gå i högklackat på borggårdens kullersten...

Då gavs en uppdaterad version ut av Kalmar, en skrift där staden presenterades på svenska, engelska och tyska för såväl besökare som nyinflyttade. Den gamla versionen var från 50-talet.

Försöken att förena historia och framtid framgår inte minst av att på pärmens främre insida finns en gravyr av Erik Dahlbergs 1600-talsteckning av staden, medan den bakre pärmens insida visar en bild av Ölandsbron, som just höll på att byggas och skulle bli Europas längsta bro när den stod klar 1972.

Rundtursbåten Kalmar-Flundran byggdes på Ivar Sjöbergs båtvarv på Ängö och sjösattes 1951. Den visade upp Kalmar från sjösidan ända till 1984. Senare blev den sightseeingbåt på Bergslagskanalen, då med namnet Nobella.

I dag presenteras Kalmar så här för turister på kommunens webbplats: 

Kalmar är en stad full av kontraster. Här möts dåtid och nutid, avkoppling och puls. På promenadavstånd kan du uppleva parker, hav, kullerstensgator, butiker, museer och kaféer.

Samma spännviddstema nu som då alltså, även om shopping, kaféer och museer inte var något man skröt om 1969: Domus och Epa fanns ju i alla städer och vad kulturen beträffar fick det räcka med teatern.

Bilen Tjorven började byggas av Kalmar Verkstad AB 1969. Den förväntade succén uteblev. I stället lokaliserades en Volvofabrik till Kalmar. Den stängdes 1994.

Sporten representerades av Kalmartravet, golf på Värsnäs och Skogstorps motorbana. Fotbollen – i division II – talade man tyst om och Ironman var förstås inte ens påtänkt.

Skogstorpsbanan utvecklades snabbt från starten 1967.  Här körde blivande formel 1-världsmästaren Ayrton Senna gokart-VM 1982, utan att nå någon framskjuten placering.

Det är lätt att konstatera att den avlägsna historien stått sig bättre än 1960-talet. De flesta av de företag som presenterades 1969 finns inte längre. Städer förändras, men sällan som förväntat.

Montering av värmepannor på Exoverken. Företagets rötter gick ner till Victor Hills mekaniska verkstad som startat på Norra Malmgatan 1886. Dess sentida efterföljare Euronom gick i konkurs 2016. Mer om företaget finns att läsa under rubriken Kalmarföretaget som höll värmen i 130 år.

Inte någon del av Kalmar har förändrats så mycket de senaste decennierna som Varvsholmen. Här låg varvet i flera hundra år. Konkursen kom 1980 och definitivt slut på varvsepoken blev det 1987. I dag finns här en helt ny stadsdel.

Nybyggda förskolan Topasen i Oxhagen, som på 60-talet var den stadsdel Kalmar satsade på, alldeles i närheten av det nya industriområdet.

De moderna bostadsrätterna från 60-talet vid Axel Oxenstiernas väg i Oxhagen förärades en färgbild i välkomstboken.

Nibe Konfektion hade anor i Kalmar ända från 1863. Flyttade till Skottland i början av 1970-talet.

Erik Höglunds fantastiska räcke på Hemslöjden på Larmgatan, smitt av Axel Strömgren 1958. Butiken gick i konkurs 1993. Räcket finns numera i Hemslöjdens lokaler i Pukeberg.

Rifas kondensatorfabrik i Kalmar stod klar 1964. Här arbetade så småningom mer än 800 personer, varav två tredjedelar var kvinnor. Fabriken stängdes 2005 och revs 2017. Här ska hundratals nya lägenheter byggas. Mer om Rifa under rubriken Innan Rifa blev ruin och revs.

Äldre dam vittjar näten på strömming vid Stensö fiskeläge. Fiske och båtliv har präglat Kalmar i alla tider och det har genom århundradena ofta varit kvinnor som på det här sättet försökt få ihop till livets nödtorft åt sig och de sina.

Här paketeras punschknappar på chokladfabriken, 1969 fortfarande under beteckningen Kalmar Choklad. 1970 blev namnet Nordchoklad. Fabriken las ner 1998.

Samtliga bilder är hämtade ur Kalmar, utgiven av Förlag AB Appeltoffts Bokhandel – Produktion Nybloms, Kalmar (1969). I skriften anges att ”Utom förlagets egna bilder har fotografierna i denna bok tagits av följande: Boris Ericson, Åke Håkansson, Rolf Lind, Frank G Widlind”. Dock framgår inte vem som tagit vilken bild.

© Klas Palmqvist
Texten var publicerad i Östra Småland den 18 februari 2017