Skolträdgården blev parkeringsplats

Lektion i trädgårdslandet. Under mellankrigstiden anlades skolträdgårdar i anslutning till både Vasaskolan och Funkaboskolan i Kalmar. Men Tullskolans var den största. Bilden ska vara tagen 1942.
Foto: Walter Olson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Bilarna står på rad i den gamla vallgraven intill fängelset i Kalmar. Förr växte här potatis, morötter, rödbetor, solrosor, lin, tobak, bär och frukt och mycket annat. Tittar man efter finns spåren av den gamla skolträdgården faktiskt kvar.

Äppelträdet som står mellan p-platsen och Systraströmmen dignar av frukt när detta skrivs [i augusti 2012]

Tullskolan och dess omgivningar fotograferade från vattentornet, gissningsvis på 1920-talet eller början av 1930-talet. Längst ner till vänster skymtar fängelset och därintill den stora vallgravsträdgården som i dag är parkeringsplats. Man ser också hur planteringarna fortsätter längs Systraströmmen, som anas nere i högra hörnet, och övergår i den lilla skolparken intill Bernhardinaskolan längst till höger.
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Det är det enda som finns kvar just här av det som en gång var Tullskolans skolträdgård. När trädgården var som störst under mellankrigstiden upptog den hela det område som i dag är bilparkering och fortsatte längs Systraströmmen ända bort till den lilla gröna Bernhardinaskolan och Sveaplan.

Där borta hittar man fortfarande en samling av några vanliga skogs- och parkträd, samt sju-åtta äppel- och päronträd. Det är allt som finns kvar av Tullskolans så kallade skolpark. 

Levande läromedel. Här bakom [numera före detta] biblioteket, intill den gamla Bernhardinaskolan, växer fortfarande resterna av Tullskolans gamla skolpark. Både äpplen och päron mognar. Bild från augusti 2012.
Foto: Klas Palmqvist

Fruktträden här är illa åtgångna av tidens tand och har det inte lätt i skuggan av de andra träden och av stadsbiblioteket, som byggdes på skolgården i början av 1980-talet. Men flera av träden fortsätter tappert att ge frukt, trots att stammarna är ihåliga och många grenar är döda. 

Redan åren runt förra sekelskiftet fanns en liten trädgård i området mellan skolgården och Systraströmmen. Den utökades 1910 med vallgravsträdgården och 1914 planerades skolparken. Då kom första världskriget. Tills vidare fick det bli odling av potatis och bruna bönor i stället. 

Odlingslotterna sköttes av pojkarna i de högsta klasserna – flickorna fick inte delta i trädgårdsskötseln på Tullskolan förrän 1918. På Vasaskolan dröjde det ända till 1930 innan tjejerna släpptes lösa i skolträdgården där.

Men så snart kriget var slut 1918 såg man till att göra skolträdgården färdig och det var förmodligen då fruktträden planterades.

Skolträdgården användes förstås i botanikundervisningen och det ansågs också uppfostrande för barnen att ägna sig åt trädgårdsarbetet.

En del av skörden fick barnen själva ta hand om, annat las upp på vinden för vinterförvaring och delades ut vid måltiderna.

Vallgraven vid Ravelinen innan den torrlades. Teckning av John Sjöstrand, hämtad ur läroboken Vår hembygd från 1936 av Kalmarlärarna Ossian Häggfors, Sigfrid Nordkvist och Hugo Petersson.

När man grävde för trädgården på 1910-talet hade man hittat gamla murrester, förmodligen från det nunnekloster som legat här och gett Systraströmmen dess namn. Tillsynslärare Sigfrid Nordkvist berättar i Kalmar folkskolors minnesskrift från 1942 att ”några av de påträffade, lösa murstenarna ligga för övrigt kvar än i dag i ett av trädgårdens stenpartier”.

Numera hittar man inga spår av medeltiden i det gamla skolträdgårdsområdet. När odlingarna upphörde vet jag inte. I mitten av 1960-talet var i alla fall vallgravsträdgården förvandlad till brännbollsplan. Och i dag trängs bilarna där skolbarnen en gång i världen odlade grönsaker.

 I den gamla vallgraven vid fängelset återstår just ingenting av den forna tiders odlarmöda. Bild från augusti 2012.
Foto: Klas Palmqvist

© Klas Palmqvist
Texten var publicerad i Östra Småland den 25 augusti 2012