Klok – som en uppslagsbok

”Professorns uppslagsbok”. Den här bilden fanns med i den berömda annonsen för Svensk Uppslagsbok, Nordisk Familjeboks stora konkurrent. Här utlovas inte precis lättillgänglig lärdom utan akademisk auktoritet. Skickade man in en kupong fick man första bandet gratis. Därför stod i årtionden massor av ensamma volymer A–Apollon (första upplagan 1929) respektive A-Apostat (andra upplagan 1947) i bokhyllor runt om i landet. ”Apostat” betyder för övrigt ”avfälling” eller ”överlöpare”, om det var någon som undrade.
Bilden hämtad ur ”Den svenska boken 500 år”, redaktör: Harry Järv (Liber förlag, 1983)

En gång i tiden var hela världen ogooglebar. Ville man få reda på något fick man använda sig av uppslagsböcker. Där stod allt som var värt att veta. 

Åtminstone var det vad jag trodde när jag var sisådär åtta-nio år och på besök hos mormor. Då  bestämde jag mig för att sträckläsa Kunskapens bok i nio band som stod kvar hos henne sedan min mors tonårstid i mitten av 1950-talet.

Första artikeln handlade om ABC, alfabetet. Och det var ju rätt roligt att lära sig hur runor och grekiska och ryska bokstäver såg ut.

Men när jag kom till Abort begrep jag inte mycket. Och Ackumulator var det skittråkigt att läsa om. Där någonstans tog mitt ambitiösa bildningsprojekt slut.

Men uppslagsböcker har ändå följt mig genom livet. Även om Nordisk Familjeboks andra upplaga – nationens lexikala höjdpunkt, utgiven 1904–1926 – finns på nätet, liksom dess moderna efterföljare Nationalencyklopedin – första bandet kom 1989 – föredrar jag definitivt att bläddra i själva böckerna. Och den gamla uppslagsboken är betydligt roligare än den nya. 

En hel tidsålder finns konserverad bakom Nordisk Familjeboks röda, uggleprydda ryggar. Tre av dess 38 band ligger överst i lexikontraven här ovanför. 
Foto: Ulrika Bergström/Östra Småland

Att fastna på helt ovidkommande uppslagsord medan man bläddrar fram det man egentligen är ute efter är en kvalitet i kunskapssökandet som försvunnit sedan internets tillkomst. Visst, på nätet kan man länkas både hit och dit, men man får knappast veta något om de märkvärdigt stora skillnaderna mellan sjön Roxens högsta och lägsta vattenstånd  eller förlora sig i historien om den fredlöse 1700-talsskotten Robert Macgregor, mer känd som Rob Roy, när man egentligen är ute efter en karta över Roms centrala delar. Den bildning jag till äventyrs har härstammar i oroväckande hög grad just från sådana oplanerade nedslag i lätt förmultnade textmassor.

”Kalmar. Urgammal stad i sydöstra Småland, säte för landshöfdingen öfver Kalmar län och biskopen öfver Kalmar stift. Staden är vackert belägen vid Kalmar sund midt emot Öland, dels på holmar i sundet, och omfattar en areal af 771 hektar, hvaraf 96 hektar öar och holmar”.
Så lyder Inledningen till artikeln om Kalmar i Nordisk Familjeboks andra upplaga, trettonde bandet Johan–Kikare, tryckt i Stockholm 1910. Stavningsreformen, som gjorde att man fick skriva ”över” i stället för ”öfver” och ”mitt” i stället för ”midt” genomfördes 1906. Men eftersom första bandet kommit ut redan 1904 fortsatte man i konsekvensens namn att ”gammalstafva” ända tills det 38:e och sista bandet var färdigt 22 år senare.
Foto: Ulrika Bergström/Östra Småland

Faktum är dock att Nordisk Familjeboks andra upplaga på sitt sätt ännu är oöverträffad beträffande personnotiser och i viss mån vad gäller antikhistoria. I början av 1980-talet hamnade jag i den smått bisarra belägenheten att jag måste hålla ett anspråkslöst anförande om egyptiska hieroglyfer på Nationalmuseet i Köpenhamn. Uggleupplagan kom till min undsättning den gången, något jag är den evigt tacksam för. Faktum är att det inte fanns något bättre skrivet på svenska i ämnet vid den tidpunkten, i alla fall kunde varken jag eller mina lärare på universitetet i Göteborg hitta något.

John Rosén (1844–1910). Född i Kalmar och en av redaktörerna för Nordisk Familjeboks första upplaga. Hans testamenterade boksamling utgjorde början till stadsbiblioteket i Kalmar. Målning av A Jansson.
Foto: Ulrika Bergström/Östra Småland

C E Gernandt (1831–1926). Född i Kalmar, fadern var tobaksfabrikör. Förläggare. Författardebut 1854 med en skrift om liktornar. Gav ut Nordisk Familjeboks första upplaga 1875–1894.
Bild ur Nordisk Familjeboks andra upplaga

Verner Söderberg (1872–1932). Född i Kalmar, fadern var tobakshandlare. Utrikeschef på Stockholms Dagblad 1902–1921, Aftonbladets chefredaktör 1921–1923. Huvudredaktör för Nordisk Familjeboks tredje upplaga.
Teckning av Gunnar Widholm

Men det är klart; man kan ju undra vem som slår upp ordet Vad för att bli informerad över nästan en hel sida, till på köpet försedd med instruktiva illustrationer, om hur man vadar över vattendrag: till häst, till fots eller medelst automobil... 

Tyska Brockhaus är ett av de riktigt klassiska uppslagsverken. Det började komma ut i Leipzig 1796, även om Friedrich Arnold Brockhaus själv inte kom in i bilden förrän 1808. I dag finns verket naturligtvis också i en digital multimediavariant. Bilden visar hur man gjorde reklam med 3,5 meter höga böcker i samband med att den 21:a upplagan lanserades på bokmässan i Frankfurt 2005. Totalt hade man ställt upp en cirkel med 30 volymer av den här storleken.
Foto: Andreas Praefcke/Wikimedia Commons

© Klas Palmqvist
Texten var publicerad i Östra Småland den 8 februari 2014