onsdag 2 september 2020

En tidsresa på Norra vägen

Norra vägen till vänster på flygbilden, de parallella gatorna är förstås Kaptensgatan respektive Timmermansgatan. I mitten vid flygbildens nederkant ligger Essomacken vid Röda grind, vars efterföljare Statoil försvann 2008. Tidigare vek Norra landsvägen åt höger här och fortsatte norrut, ungefär i Timmermansgatans riktning. Bilden är tagen 1954 eller 1955, eftersom de tre radhuslängorna längst upp på bilden, mellan Kaptensgatan och Timmermansgatan, byggdes 1954. Oxhagstorpet, en bit norr om bensinstationen, ligger fortfarande kvar alldeles intill Norra vägen. Det flyttades till Drag 1955.
Vykort ur Olle Vallerheds samling

Norra vägen är Kalmars äldsta infartsväg från norr och var ända fram till 1970-talet också den enda. Tills för ungefär hundra år sedan kallades den alltid för Norra landsvägen. 

Sträckningen har delvis varierat genom tiderna. På medeltiden gick dess sydligaste del lite längre västerut och mynnade nere vid Gamla stans Västerport, som i dag finns markerad på Stora Dammgatan, vid entrén till Krusenstiernska gården. 


Året bör vara 1938. Till vänster håller den nya, breda och raka Norra vägen på att anläggas. Den har täckts med halm för att inte betongen ska torka för snabbt. I diket ligger gamla oljefat från macken vid Röda grind, som skymtar under träden i mitten av bilden. Huset en bit bort vid den nyanlagda sträckningen är det gamla Oxhagstorpet, vars dass nu hamnade på andra sidan vägen.
Foto: Robert Andersson/Kalmar stads hembygdsförening 

När jag kom till Kalmar 1965, samma år som jag skulle börja skolan, blev min första adress Gamla vägen 13A, ett HSB-hus beläget just söder om nuvarande Berga Centrum, som på den tiden bara var en åker. Namnet Gamla vägen syftade förstås på att det var en bevarad slinga av Norra landsvägens gamla sträckning. 

Sedan början av 1970-talet är gatan omdöpt till Rimsmedsvägen, eftersom det vid den stora kommunsammanslagningen i början av 1970-talet plötsligt fanns flera Gamla vägen i kommunen. Den som fick behålla namnet ligger i Trekanten, medan den i Ljungbyholm sedan dess heter Byvägen. 

Kommunen tillfördes i samma veva även en kort liten Norra vägen i Vassmolösa som raskt fick byta namn till Brinckmans väg; Gustaf Anton von Brinckman (1760–1822) var häradshövding i Södra Möre 1793–1813, varpå han utsågs till landshövding i Blekinge. 


Macken vid Röda grind fotograferad strax före stängningen 2008. Förr i världen var det här staden slutade och här fanns den röda grinden som visade var Skälby kungsgårds marker tog vid.
Foto: Ulrika Bergström/Östra Småland

Bortsett från några inte alltför långvariga utflykter till andra håll i Sverige har jag hållit mig i Kalmar sedan mitten av 1960-talet. Jag har bott på sju olika adresser vid sex olika gator. Samtliga har det gemensamt att ingen av dem är mer än ett kvarter avlägsen från Norra vägen, om man även räknar in dess medeltida sträckning, alldeles i närheten av Västerlånggatan i Gamla stan, där jag höll till några år för längesedan. 

Att ständigt vara bosatt i närheten av denna uråldriga förbindelseled är ett faktum jag knappast är ensam om. Det visar dels att stan inte är överväldigande stor, dels att Norra vägen är en ovanligt lång och viktig pulsåder, som aldrig är särskilt avlägsen, oavsett var man befinner sig i stans norra delar. 


Bensinstationen skymtar längst bort på den här bilden från 30-talet. Huset närmast till höger, Norra vägen 78B, finns kvar, resten är borta sedan länge.
Foto: Robert Andersson/Kalmar stads hembygdsförening

Norra vägens södra ände finns numera vid korsningen med Unionsgatan. Sträckningen söder därom, fram till järnvägen, heter Tullslätten. Men så har det som sagt inte alltid varit, vilket medfört att numreringen i dag inte börjar med nummer 1 utan originellt nog med nummer 25. 



Få hus i Kalmar har rivningshotats så många gånger som det här från 1929 på Norra vägen 27, nära korsningen med Unionsgatan. När bilden togs 2001 var det bestämt att det skulle bort för här skulle den nya pingstkyrkan byggas.
Foto: Mattias Johansson/Östra Småland – Maddoc Photography

Norra landsvägen har alltså ändrat läge lite grann genom århundradenas lopp. När Kalmar i mitten av 1600-talet flyttades till Kvarnholmen bestämdes att vägen skulle leda till nya Västerport, även känd som Högvakten, vilken blev det nya Kalmars huvudinfart, både från norr och söder. Men det var inte förrän i samband med att Karl XI skulle besöka stan 1673 som det blev ordentlig fart på att anlägga Norra landsvägens nya sträckning. 


Här vid hörnet vid Unionsgatan finns Norra vägens södra ände. Bilden från 1964 visar Norra vägen 25, som revs 1971. Fyravåningshuset på 27:an skymtar till höger och hade väl så när strukit med redan den gången.
Foto: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening


Hörnet Norra vägen–Unionsgatan ser ut så här numera. Den gula strimman till vänster, ovanför det nya husets tak, är fyravåningshuset som står kvar. Pingstkyrkan byggdes i stället vid Lorensbergsleden.
Foto: Oddbjörn Andersson/Östra Småland – Stora Alvaret Förlag 

Norra vägen har ”reglerats”, det vill säga rätats ut och breddats i flera omgångar genom åren för att göra det lättare för trafiken att komma fram. De senaste förändringarna, inte minst märkbara vid partiet från korsningen med Esplanaden upp till korsningen med Galggatan–Gröndalsvägen, syftar tvärtom till att få ner hastigheterna. Norra vägen är en av de mest trafikerade och även mest olycksdrabbade gatorna i Kalmar. Bilisternas framfart görs en aning långsammare, till fromma inte minst för fotgängare och cyklister. 


Norra vägen fotograferad 1966, norrut från Skvallertorget. Huset längst till höger byggdes 1959, de två följande husen revs 1968 och ersattes inte med något nytt förrän på 90-talet, medan hörnhuset vid korsningen med Erik Dahlbergs väg stod klart i mitten av 50-talet. HSB:s höghus ytterligare en bit norrut är från 1960.
Foto: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening

Norra vägens nordliga ände finns sedan 1972 formellt vid trafikplats Kalmar norra, det vill säga vid bron över E22, där den byter namn till Lindsdalsvägen. 

STORT TACK
till Gunnar Magnusson, Kalmar Stads Hembygdsförening, och Olof Vallerhed, Färjestaden 

KÄLLA
Per Jarlbo: Kalmars gatunamn (2007)

Se även:
• Full fart i kvarteret Beckasinen
• Funkaboskolan lite grann från ovan

© Klas Palmqvist

Texten var publicerad i Östra Småland den 27 oktober 2018

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar