Jag och Elias Canetti i Östra Småland 1982–2014

Elias Canetti (1905–1994).
Foto: Nationaal Archief – Spaarnestad Photo/Wikimedia Commons

Under min tid på Östra Småland återkom jag flera gånger till Elias Canetti, 1981 års nobelpristagare i litteratur. Totalt blev det från 1982 till 2012 sex större artiklar om honom och hans författarskap. Ja, Canetti figurerar i högsta grad även i en text från 2014, skriven med anledning av att en samlingsvolym med Georg Büchners dramatik och prosatexter gavs ut då.

Få författare har utövat en så stadigvarande fascination på mig som Canetti. Hur det hela började berättade jag i en kolumn på kultursidan 2012 under rubriken Inget för den som ska gå och lägga sig, i samband med att Den räddade tungan, första delen av Canettis självbiografiska trilogi kom i nyutgåva.

Kom att tänka på mina gamla texter när jag häromdagen bläddrade i Party under blitzen, en postum utgåva där Canetti skildrar sina år i England, dit han emigrerat från Wien i samband med nazisternas Anschluss 1938. Han stannade i England i många är även efter kriget, blev brittisk medborgare, men fortsatte att skriva enbart på tyska, ett språk han lärt sig under extrem anspänning först vid tolv års ålder. Hans modersmål var annars ladino, den form av spanska som talas av sefarderna, ättlingar till de judar som förvisades ur Spanien 1492. 

Elias Canetti var född i Ruse i Bulgarien 1905 och tillbringade också ett par år av sin uppväxt i England. När hans far plötsligt dog flyttade han med sin mor och sina syskon till Wien, men de flydde redan 1916 undan den österrikiska krigspatriotismen till det neutrala Schweiz. Efter några tidiga 20-talsår i Tyskland återvände han 1924 till Wien, tog en akademisk examen i kemi, men kom i stället att ägna sig åt litteratur. 

1931 var Canetti klar med sin första – och som det skulle visa sig enda – roman Förbländningen, men fick den inte utgiven förrän några år senare. Det var först i samband med en nyutgåva av boken på 60-talet som Canetti på allvar började uppmärksammas. Han passade aldrig in i några litterära strömningar och skrev, förutom den fantastiska självbiografin i tre band, såväl dramatik som essäer och gav också ut flera volymer med aforistiska anteckningar. 

Canetti hyllade livet och hatade döden. Det var en av drivkrafterna till det han såg som sitt huvudverk: Massa och makt, närmast en socialantropologisk studie han arbetade på i 30 år, presenterad på en avsevärt mer essäistisk än traditionellt vetenskaplig prosa. Canetti hade tidigt kommit att intressera sig för massfenomen och maktens olika uppenbarelseformer, något som förstås intensifierades med nazismens führerkult. 

På 70-talet lämnade Canetti England för att från 80-talet vara permanent bosatt i Schweiz. Själv såg han det tyska språket som sin egentliga hembygd. Elias Canetti avled i Zürich 1994.

Jag fick för mig att för första gången på evigheter läsa allt jag skrivit i tidningen om Canetti genom åren. Ja, det mesta hade jag inte läst alls sedan det publicerades. Även om ett och annat fick mig att stöna en smula så fick jag infallet att alldeles oombett lägga ut texterna här på bloggen. Här är jag min egen redaktör och ingen kan sätta stopp för vad jag publicerar (för att nu ingen ska tro något annat så bör väl påpekas att det var det absolut ingen som gjorde på Östran heller, tvärtom).

Här är länkarna till mina texter om Elias Canetti:

• Jag och Elias Canetti i Östra Småland 1982–2014

• Inget för den som ska gå och lägga sig – Canetti: Den räddade tungan

• Kamelernas ansikten påminde om gamla engelska damer – Canetti: Rösterna i Marrakesh

• Dysternysterskan, Månkusinen och Pappersdrinkaren – Canetti: Öronvittnet

• Svårt att svälja all panegyriken – Canetti, förvandlingens väktare

• Justitiepalatset brinner och polisen skjuter – Canetti: Massa och makt

• Författare i Wiens sjudande 30-tal – Canetti: Ögonspelet

• Büchner äntligen utan kaffefläckar

Om Elias Canetti på svenska

Någon bio- eller monografi över Canetti finns inte utgiven på svenska. Den enda översatta bok med texter om honom jag känner till är den här:

Elias Canetti – förvandlingens väktare.
(Texter av Edfelt, Sontag, Rushdie m fl. Forum 1985)
[Hüter der Verwandlung. Beiträge zum Werk von Elias Canetti, 1985]

I boken ingår Tanken som lidelse av Susan Sontag.

Den texten finns även att läsa i Bonniers Litterära Magasin – BLM nr 2/1981 

samt i Sontags essäsamling I Saturnus tecken (Översättning: Eva Liljegren och Caj Lundgren. Brombergs, 1981).

Madeleine Gustafsson har skrivit om Canetti i Ett andligt enmansföretag som ingår i hennes även i övrigt ytterst läsvärda artikelsamling Berättelsens röst – Från Bernhard till Yourcenar (Norstedts, 1991).

Böcker av Elias Canetti översatta till svenska

Elias Canetti: Förbländningen.
(Översättning: Eva Liljegren. Forum 1975)
[Die Blendung, 1935]

Elias Canetti: Den räddade tungan. Historien om en ungdom. (Översättning: Hans Levander. Forum, 1979)
[Die gerettete Zunge. Geschichte einer Jugend, 1977]

Elias Canetti: Människans provins – Anteckningar. (Översättning och urval: Johannes Edfelt. Forum 1979) [Urval ur Aufzeichnungen 1942–1948, 1965; Alle vergeudete Verehrung. Aufzeichnungen 1949–1960, 1970; Die Provinz des Menschen. Aufzeichnungen 1942–1972, 1973]

Elias Canetti: Facklan i örat. Berättelsen om mitt liv 1921–1931.
(Översättning: Hans Levander. Forum 1981)
[Die Fackel im Ohr. Lebensgeschichte 1921–1931, 1980]

Elias Canetti: Rösterna i Marrakesh. Anteckningar efter en resa. (Översättning: Brita Edfelt. Forum, 1982)
[Die Stimmen von Marrakesch. Aufzeichnungen nach einer Reise, 1978]

Elias Canetti: Öronvittnet. Femtio karaktärer.
(Översättning: Eva Liljegren. Forum, 1983)
[Der Ohrenzeuge. Fünfzig Charaktere, 1974]

Elias Canetti: Massa och makt (Översättning: Paul Frisch. Forum, 1985) [Masse und Macht, 1960]

Elias Canetti: Ögonspelet. Berättelsen om mitt liv
1931–1937. (Översättning: Eva Liljegren. Forum 1985)
[Das Augenspiel. Lebensgeschichte 1931–1937, 1985]

Elias Canetti: Urets hemliga hjärta. Anteckningar 1973–1985.
(Översättning: Hans Levander. Forum, 1996)
[Das Geheimherz der Uhr. Aufzeichnungen 1973–1985, 1987]

Elias Canetti: Party under blitzen.
(Översättning: Per Holmer. Forum, 2005)
[Party im Blitz. Die englischen Jahre, 2003]