John tecknade Kalmars vardagshistoria

John Sjöstrand blomsterhyllades rejält hemma på Södra Malmgatan på 70-årsdagen den 29 augusti 1945.
Foto ur Kalmar läns museums arkiv

Utan John Sjöstrand (1875–1948) skulle vi veta bra mycket mindre om hur det såg ut i Kalmar i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Hans böcker med teckningar av och texter om försvunna och förändrade stadsmiljöer är en sannskyldig guldgruva för den som är intresserad av hur tillvaron kunde te sig i stan på den tiden. 

Det var inte nödvändigtvis de största och finaste husen som intresserade honom – många av dem finns ju fortfarande kvar och ingen har en tanke på att riva dem – utan de enklare kåkarna där vanligt folk levde sina liv. Av den sortens hus var det många som försvann redan på Sjöstrands tid och ännu fler har förstås gått åt sedan dess. 

”Annoversstugan” vid den numera försvunna Stensögatan – inte att förväxla med Stensövägen – är ett typiskt exempel på hur John Sjöstrand räddat både en enkel Kalmarkåk och en liten historia till eftervärlden. Här bodde en gumma som ställde till med kalas. Som tilltugg till supen bjöds ansjovis, något som var så ovanligt att gumman själv inte hade kläm på vad fisken egentligen hette: ”Vassego å ta utå annoversen”, sa hon. Sedan fick stugan heta ”Annoversstugan” så länge den stod kvar.
Teckning ur ”Gamla Kalmarbilder” (1927)

Själv bodde John Sjöstrand från 1903, då han gift sig med Maria Charlotta Andersson från Voxtorp, fram till sin död på Södra Malmgatan 22, som inte var någon av Kalmars statusadresser. Huset är borta sedan länge, det låg på den sida av gatan där det jättestora skattehuset byggdes på 70-talet. 

Södra Malmgatan som den såg ut på 1880-talet. Det smala tvåvåningshuset till vänster är det beryktade ”Lushotellet”, som det till slut inte återstod mer än en grushög av. Inget av de andra husen på bilden existerar heller längre. De båda närmast till höger är ”Gasolles” och ”Lundströmagården”, som båda stod på sin plats när Sjöstrand ritade bilden och också fanns kvar flera decennier framåt. Teckning ur ”Gamla Kalmarbilder 3” (1937)
Se även Här fanns bordellen på Södra Malmgatan.

Ungefär där ”Lushotellet” legat byggdes det här huset, Södra Malmgatan 13. Det köptes av Viktor Karlsson i mars 1899 för 1625 kronor (i dagens penningvärde cirka 100.000 kronor). 1945 gjorde John Sjöstrand den här bilden som Viktors sonsonson Malle Karlsson ställt till förfogande. Såväl Malles far som farfar föddes i det numera rivna huset.
Foto: Malle Karlsson

I minnesorden efter Sjöstrand i såväl Östra Småland som Barometern står det att den bortgångne ”var sedan fyra generationer kalmarättling”. Bengt Bengtsson, som skrivit en fin essä om John Sjöstrand i Christophergillets krönika 2013, meddelar att han faktiskt var född i Stockholm 1875 ”av okända föräldrar” och med efternamnet Johansson. Året därpå kom han till Kalmar, som fosterbarn till bryggaren Anders Olsson och hans fru Lovisa. 

Men 14 år gammal hamnade John på Revsudden och antecknas i kyrkböckerna som son till bonden Johan Fredrik Johansson på Revsgården ”i föregående äktenskap”. Omständigheterna kring födseln tyder ju inte precis på att Johns föräldrar varit gifta med varandra. 

Som 18-åring återvände John till Kalmar och började arbeta på tapetfabriken som då fanns på Fabriksgatan. Han bytte efternamn till Sjöstrand och i samma veva som han bildade familj fick han anställning på Sandbäcks Kakelfabrik som låg mittemot tapetfabriken (byggnaden är riven men inhyste länge Severin Nilssons möbelvaruhus).

Sandbäcks Kakelfabrik vid Fabriksgatan, som den såg ut före branden 1892, alltså drygt tio år innan John Sjöstrand själv började arbeta där. Han skriver att på den tiden var Fabriksgatan ”en jämmerligt gropig led, som inte i onödan trafikerades. Endast Sandbäcks gröna kärra med sin röda häst var väl den trägnaste trafikanten [till höger på bilden]. Sen blev det ju stora hus på tomten, men 1931 vart det slut på kakelindustrin och nu är det bland annat både möbelutställning och äggindustri i stället.”
Teckning ur ”Gamla Kalmarbilder 3” (1937)

Företaget var en av landets största tillverkare av kakelugnar och så småningom blev John Sjöstrand kakelmålare. Bengt Bengtsson konstaterar att John i praktiken fungerade som kakelfabrikens chefsdesigner. Under namnet Kalmar Fajans tillverkades även krukor och fat, ofta dekorerade av Sjöstrand. 

Kopia av 1800-talskakelugn på Nordiska museet av John Sjöstrand. Ur Originalkatalog II, Sandbäcks Kakelfabrik. Bilden hämtad ur ”Några Kalmarkonstnärer” – Sancte Christophers Gilles CHroenica XLVII (2013)

1941 intervjuades John Sjöstrand av Lunds universitets folkminnesarkiv. Då berättade han om ”ljusinbrinningsfesten” som firades på en del arbetsplatser när det på hösten blivit så mörkt att dagsljuset inte räckte till som arbetsbelysning, utan man tvingades tända lamporna. 

– Det var brukligt att de hade en ljuständningsfest. Det dracks kaffe, åts och söps. Alla som hade med målning att göra samt chefer och basar var med. Likaså hade vi en fest om våren när vi kunde arbeta utan att ljus tänt, alltså vid dagsljus. Då hade vi också en liten skiva, och den kallades för ljussläckning.
– När vi ”såg full dager” som vi sade hade vi en fest. Jag tror att alla skomakare och skräddare hade sådana också. 

Men på kakelfabriken var det bara de som arbetade med måleriet som ordnade kalas.
– Den övriga personalen hade inte alls något i den vägen. Det skramlades till dessa fester, och även cheferna voro med och lade till. Bjöd på något gjorde de inte. Vi hade festerna på arbetssalen.

Kakelugnsbranschen hade framtiden bakom sig. Efterfrågan minskade i takt med att centralvärme och oljepannor installerades. Vid årsskiftet 1931–32 las fabriken ner och vid 56 års ålder stod John Sjöstrand utan fast arbete. Då blev han i stället konstnär och frilansmedarbetare i lokalpressen på heltid. 

Redan 1904 hade Sjöstrand medverkat som tecknare i Kalmarkvasten, som fram till 1911 gavs ut en gång om året av Socialdemokraterna för att få ihop pengar till ett Folkets hus. På 20-talet började Sjöstrand extraknäcka med teckningar av gamla hus och Kalmarmiljöer i Kalmar Läns Tidning. Lagom till julen 1925 gavs boken Kalmarbilder ut. 

”Hotell Räcke” kallades de enkla stånd utanför Jordbroporten – mittemot Baronens köpcenter – där det serverades kaffe och kroppkakor. Teckning av John Sjöstrand i ”Kalmarkvasten” 1904. Bilden hämtad ur ”Några Kalmarkonstnärer” – Sancte Christophers Gilles CHroenica XLVII (2013)

John Sjöstrand var också en flitig och uppskattad medarbetare vid den lokala radiostation som inrättades på brandstationens vind. Victor Elmqvist (1904–1996) berättar så här i en skrift som Kalmar stads hembygdsförening gav ut 2006:

”När anropet: ’Kalmar rundradio!” dånade ut i etern och farbror John berättade var lyssnarna på plats. Det vreds på rattarna och pillrades på kristalldetektorerna som aldrig förr. Farbror John delade frikostigt med sig av allt sitt kunnande. Allt ifrån ’Hotell de Luz’ eller lushotellet som en gång var hemvist för stadens så kallade ’går-an-damer’ eller de gamla stadsvallarnas förändringar genom åren. Farbror John hade en nästan kuslig förmåga att förutse vilka hus och kvarter som grävskopornas hungriga käftar skulle jämna med marken.”

Tripp-trapp-trull-husen i hörnet Larmgatan–Fiskaregatan till höger på bilden finns fortfarande kvar. Men det gör inte ”Ulla Brantings stuga” till vänster och inte resterna av stadsmuren heller. Så här tänkte sig John Sjöstrand att det såg ut på 1860-talet. Teckning ur ”Gamla Kalmarbilder 3” (1937)

Under 20-talets andra hälft lämnade Sjöstrand Kalmar Läns Tidning och började rita och skriva i Barometern i stället. Tre volymer Gamla Kalmarbilder gavs ut under åren 1927–1937 och i november 1948 kom Det Kalmar som gått och går. John Sjöstrand var sjuk och hade hoppats att få se boken färdig. Men det förunnades honom inte, han avled den 30 juni 1948.

En del av de kakelugnar han dekorerat finns fortfarande kvar i hus runt om i stan. I Odd Fellowshuset finns också en väggmålning bevarad.

Även om John Sjöstrands bilder oftast är mycket enkla och anspråkslösa så har de underlättat för generationer av Kalmarbor att få syn på det förflutna mitt i nutiden.

”Norr om Skvallertorget ligger en rad gårdar, som troligtvis inte ha så långt till sin rasering”, skrev John Sjöstrand 1928. I dag finns mycket riktigt ingenting av dem kvar och har inte funnits på länge. Muren i förgrunden omgav Norrgård. Huset till vänster ägdes av sjökapten Fromén, far till konstnären Waldemar ”Fille” Fromén (1882–1927). Teckning ur ”Gamla Kalmarbilder 2” (1928)

JOHN SJÖSTRANDS BÖCKER
• Kalmarbilder (1925)
• Gamla Kalmarbilder (1927)
• Gamla Kalmarbilder 2 (1928)
• Gamla Kalmarbilder 3 (1937)
• Det Kalmar som gått och går (1948)

STORT TACK
till Malle Karlsson och Eva-Lena Holmgren.
Besök gärna Digitalt museum, där finns finns mer än 90.000 bilder och föremål ur länsmuseets samlingar.

KÄLLOR
Förutom John Sjöstrands egna böcker även Bengt Bengtssons text om honom i Några Kalmarkonstnärer – Sancte Christophers Gilles CHroenica XLVII (2013) samt minnesord i Östra Småland och Barometern den 1 juli 1948 och en intervju som Walter Welin på Lunds universitets folkminnesarkiv gjorde 1941

© Klas Palmqvist

Texten var publicerad i Östra Småland den 26 november 2016