Trädgårdsgatan på Malmen i Kalmar som den såg ut 1963, just innan rivningsraseriet bröt ut med full styrka. Huset närmast till vänster hade adressen Trädgårdsgatan 9. På tomten intill fanns det fortfarande en liten trädgård. Här ligger i dag det jättestora hus som byggdes åt länsstyrelsen, men som myndigheten övergav 2016 för riskvarnen i hamnen. Foto: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening |
Inte med bästa vilja i världen går det att påstå att Trädgårdsgatan i Kalmar i dag ens är i närheten av att göra skäl för sitt namn. Men en gång i tiden gjorde den faktiskt det.
Numera domineras dess ena sida av tämligen hiskliga och redan övergivna myndighetsbyggen från 1970- talet, medan den andra visar upp en totalt osammanhängande rad hus från de senaste dryga 100 åren. Detta garnerat med två minimala parkanläggningar, som de flesta knappt ens lägger märke till.
Trädgårdsgatan har sitt ursprung långt ner i 1600-talet och är nog den enda av Kalmars riktigt gamla gator – förutom de uråldriga farlederna Norra och Södra vägen – som än i dag har en dubbelriktad och ganska intensiv trafik. Det enda lilla hindret är ett gupp vid övergångsstället mitt för Hantverkscentrum, medan i princip alla de gamla gatorna innanför de i dag mestadels imaginära murarna på Kvarnholmen antingen är enkelriktade eller förvandlade till gågator och gårdsgator.
Av Trädgårdsgatans parallellgator är Södra Malmgatan sedan länge en avsnörpt återvändsgata. Det gamla huvudstråket Nybrogatan har i stort sett helt försvunnit bland betong och gult tegel och inte ens fått behålla sitt namn utan kallas för Malmbrogatan. Och den en gång så omhuldade Norra Malmgatan – på sin tid kärleksfullt benämnd ”Gröna gatan” och den givna vägen ut ur stan när Kalmarborna på somrarna gav sig i väg på utflykt med Tallhagen som slutmål – har så när som på tre hus närmast Lindölundsgatan degraderats till lastplats för företagen och butikerna i Hantverkscentrum.
Trädgårdsgatan 9, 11 och 13, fotograferade från andra hållet jämfört med bilden överst i blogginlägget. Byggnaden till höger ska på sin tid ha inrymt batterifabriken Exide. Bilden är tagen 1968. Foto: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening |
Trädgårdsgatan är förmodligen också en av de gator som utnyttjas allra mest av såväl fotgängare som cyklister i hela stan, förbindelseled mellan Malmen och Kvarnholmen som den är. Ett givet stråk för eleverna på stans gymnasieskolor – Staggs förstås, men även Jenny Nyströms- och Lars Kaggskolans – när de söker sig in till centrum, liksom för universitetsstudenter som ännu inte kastat ankar i hamnen.
Två cyklande damer möts i korsningen vid Lindölundsgatan. Till höger viker den mycket smala Trädgårdsgatan in vid ”Gamla barnhemmet”, där det från 1875 bara fanns flickor ”som företrädesvis behöfva skydd och hjelp mot prostitutionens härjningar”. Bilden är från 30-talet, innan barnhemmet revs och gatan breddades första gången (den blev ännu bredare på 70-talet när polishuset byggdes). Alla husen är borta, även det till vänster där tapetmästare Rundblom bodde. Dess fönsterluckor finns emellertid bevarade på Kalmar läns msueum. Foto: Robert Andersson/Kalmar stads hembygdsförening |
Till det kommer pensionärerna som söker sig till aktiviteterna och arrangemangen i TIC-huset, den del av Hantverkscentrum som ligger närmast Lindölundsgatan. Och så förstås alla kunder hos skomakaren, bageriet, spelbutiken osv.
Östra Malmen var den första förstad i Sverige som begåvades med en stadsplan. Det hängde förstås ihop med stadens flytt från Gamla stan till Kvarnholmen vid mitten av 1600-talet. Malmen ingick som en del i den hypermoderna fästning Kalmar skulle förvandlas till. Stadsdelens befolkning utgjordes i första hand av fiskare och fattiga som kördes ut från Kvarnholmen när den nya, välordnade staden skulle anläggas där. En del av detta stormaktstida proletariat hamnade på Ängö, många andra på Malmen.
Efter ungefär 300 år var det dags för nästa folkförflyttning, när nästan all bebyggelse på östra Malmen utplånades och befolkningen, som då uppgick till närmare 900 personer, i första hand hänvisades till det nyanlagda Norrliden, en dryg halvmil därifrån.
Runt 1830 innehade skepparen P A Stork enligt 1831 års karta ”en större, väl anlagd trädgård”, som den lilla Hantverksplan just väster om TIC-huset, vid korsningen med Lindölundsgatan, i dag är en ytterst blygsam erinran om.
Den lilla planteringen Hantverksplan är nog det närmaste en riktig trädgård som Trädgårdsgatan kan visa upp i dag. Används mest som genväg till och från Lindölundsgatan. Foto: Klas Palmqvist |
Andra trädgårdsinnehavare i kvarteret var handlanden Liljeholm och stadskassören Weijdling. Tvärs över gatan hade dessutom mältaren Håkan Ljunggren och skepparen Lewenhagen stora trädgårdar.
1926 lät tandläkare Henry Robert bygga den stora rödbruna villan närmast Sveaplan. Den har visserligen en trädgård, men den tycks i dag vara mindre än den var på denna frostnupna bild som togs 1941, även om den nog inte var så stor då heller. Foto: Walter Blomberg/Bild ur Kalmar kommuns bildarkiv |
Ett par riktigt trevliga äldre byggnader finns trots allt kvar vid Trädgårdsgatan, men de är ändå av förhållandevis sent datum. Dels tandläkare Henry Roberts trävilla från 20-talet, alldeles intill rondellen vid Sveaplan, dels – och framför allt – det gamla elverket från 1908 vid korsningen med S:ta Gertruds gata.
Ta gärna en extra titt på den stiliga hörnportalen med sina glödlampor nästa gång du råkar ha vägen förbi.
Se även:
• Hemma hos farbror Ludvig på Nybrogatan
• 1600-talsgatan som försvann i betongen
• Sista huset i en förintad stadsdel
• Här fanns bordellen på Södra Malmgatan
• Stadsbilden naggas hela tiden i kanten
KÄLLOR
Per Jarlbo: Kalmars gatunamn 2007
Gunnar Magnusson och Bengt Bengtsson (red): Kalmar Lexikon (2014)
STORT TACK
till Gunnar Magnusson, Kalmar stads hembygdsförening, och Jan Magnusson, Kalmar kommun
Ta gärna en titt på far och son Blombergs gamla bilder i Kalmar kommuns bildarkiv
© Klas Palmqvist
Texten var publicerad i Östra Småland den 23 mars 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar