Amiraler och annat löst folk på Sparregatan

”Blåkulla” kallas huset i korsningen Sparregatan–Hammarskjöldsgatan. Det byggdes 1908 av firman N J Andersson & Son, i dag känd som Tegnanders Fastighets AB, och var från början blått, därav benämningen. Bilden är från 1930-talet och i hörnet ligger Kalmars första egentliga Konsumbutik. Den inrättades 1922 och ända fram till för några år sedan var det fortfarande livsmedelsbutik i lokalerna. I ”Blåkulla” har det också funnits en sybehörsaffär, en mjölkbutik och en cigarraffär.
Vykort ur Lars och Ingrid Bruuns samling/Stort tack till Ingrid Bruun

När Kalmar flyttades till Kvarnholmen i mitten av 1600-talet var ju inte ön öde. Det var enkelt folk som bodde där och de kördes i väg. En del hamnade på Ängö, där de fick vara i fred ända till 1870-talet. 

Först 1878 byggdes en bro som förband Ängö med Kvarnholmen – eller ”Kalmar”, som Ängöborna själva sa i flera decennier framöver, givetvis för att markera att Ängö var något alldeles speciellt som inte lät sig underordnas överheten hur som helst. En stursk självmedvetenhet som levt kvar in i våra dagar. 

Flygfoto över Ängö, förmodligen taget någon gång på 1930-talet. Bron på bilden är den andra mellan Kvarnholmen och Ängö och var i funktion 1913–1971. Den som tog till höger efter överfarten hamnade på Sparregatan. På Sparregatan 1, det ganska stora trevåningshuset till vänster i hörnet av Sparregatan och Kruusgatan (sedan 1970 Öhnellsgatan) bodde ”Sjörövarn” Arvid Malkar på andra våningen och således kallades huset för ”Sjörövarborgen” eller ”Rövarborgen”. Det är byggt 1924 av Jean Johansson, en av dåtidens storbyggmästare i Kalmar.
Vykort ur Olle Vallerheds samling/Stort tack till Olof Vallerhed

När broförbindelsen väl kommit till stånd kunde det ju vara lämpligt att anlägga gator på ön. Sådana hade man klarat sig utan i ett par hundra år. Sparregatan blev den första som las ut, och den är fortfarande Ängös huvudstråk. 

”Sjörövarn” själv, alias posttjänstemannen och revykungen Arvid Malkar (1879–1952). Tillnamnet kom sig av att han kom för sent till jobbet en måndag efter att ha drabbats av stiltje under en helgseglats i sundet.
Foto: Walter Olson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv – Stort tack till Eva-Lena Holmgren

I dag är Ängö betydligt stillsammare än förr i tiden, då inte ens polisen vågade sig över Malmfjärden. I samband med civiliseringen av förhållandena på ön utsågs skeppstimmermannen Jakob Petersson till byordningsman, tillsammans med en spelman som hette Johansson. Petersson bodde sedan 1850-talet i en liten stuga som kom att få adressen Sparregatan 9. 

På Sparregatan 2, den första tomten till höger om man kommer söderifrån, finns inget hus i dag och där var tomt redan när flygbilden överst på sidan togs. Men fram till 1926 såg det ut så här. Det plankomgärdade tvåvåningshuset kallades för ”Amiralsgården”. ”Amiralen” var en elak benämning på en sjöman som bodde här och som trots trägna studier aldrig lyckades avlägga skepparexamen.
Teckning av John Sjöstrand i "Gamla Kalmarbilder (1927)

Men när det drog ihop sig till större uppgörelser vågade sig inte ens byordningsmännen ut. ”Då fick man skicka efter Nils Peter Zinnerström”, ska en gammal Ängöbo berättat på 1940-talet. ”Zinnerström var en nykter och mycket skötsam karl och hade en styrka som var förfärlig. Det hände ibland, att det låg fullt med skutor mellan Ängö och Varvet. Det var norrmän och tyskar och holländare och engelsmän. Och så skulle sjömännen in till Ängö, för de ville åt flickorna. Då kunde det bli farliga slagsmål”. 

Flickan i sin fina klänning och fantastiska hatt är fotograferad på Sparregatan en sommardag 1906. Alla småstugorna på bilden är borta sedan länge, men det större huset på Sparregatan 23, där en man står vid entrétrappan, finns kvar, även om det byggts om en hel del.
Foto: Emil Blomberg/Kalmar kommuns bildarkiv – Stort tack till Jan Magnusson

KÄLLOR
Gunnel Forsberg Warringer: Sekelskiftets Kalmar i Emil Blombergs bilder (1983) 
Göran P D Adolfson: Öar kring fästningsstaden (1998) 
Per Jarlbo: Kalmars gatunamn – Om gator och vägar i Kalmar kommun (2007)

Folksamling utanför Gustaf Zinnerströms affär på Sparregatan 17 en dag 1902. Huset är från 1884 och finns fortfarande kvar. Från 1933 och många år framåt drev Gunnar Gustafsson frisersalong där.
Foto: Emil Blomberg/Bild ur Kalmar läns museums arkiv – Stort tack till Eva-Lena Holmgren

Från vänster Sparregatan 12, 10 och 8. Skylten markerar var Ängökonditoriet fanns. När bilden togs 1964 drevs det av Judit Johansson. På 1970-talet fanns det maoistiska partiet SKP:s bokhandel Oktober på adressen. I nummer 8 flyttade politikern Karl ”Kalle Masse” Magnusson, Kalmars förste socialdemokratiske riksdagsman, in som nygift 1898.
Foto: Stig Westerlund/Stort tack till Kalmar stads hembygdsförening och Gunnar Magnusson

Det lilla huset i mitten av bilden, som är tagen 1965, ligger så långt norrut på Sparregatan som det går att komma. På grund av sin form har det kallats för ”Bläckhornet”, men är också beryktat för att ha varit en av åtminstone två bordeller på Ängö. Hit anlände på 1920-talet ”förnäma herrar” i landå eller så kom de med båt och tog sig från sjösidan fönstervägen in till flickorna.
Foto: Stig Westerlund/Stort tack till Kalmar stads hembygdsförening och Gunnar Magnusson

Se även 
• Här fanns bordellen på Södra Malmgatan
• Fru Reimert och kakkärringarna
• Stor strid om liten stuga – och om ett grönt hus


• Fotograferna Emil och Walter Blombergs bilder från Kalmar finns att se i Kalmar kommuns bildarkiv

• Nästan 90.000 av Kalmar läns museums historiska bilder och föremål från hela länet finns att se på Digitalt Museum 

© Klas Palmqvist

Texten var publicerad i Östra Småland den 7 april 2018