Inte mycket är sig likt på Bragegatan

Stig Westerlund stod nästan ända nere på järnvägsspåren när han 1963 fotograferade Bragegatan upp mot korsningen med Södra vägen. Inte många år senare var allt på bilden utplånat. Det gamla gjuteriet närmast till vänster las ner 1967 och revs några år senare, liksom de andra husen på den sidan gatan. Huset närmast till höger, i hörnet mot Manillagatan, brann ner en januarinatt 1972. Brandorsaken var troligen en kamin som exploderat i en lägenhet där ingen var hemma vid tillfället. Ett 30-tal personer bodde i den omoderna fastigheten, men alla hann sätta sig i säkerhet. Det stora huset närmast bortom det – Bragegatan 4, Norlingska huset – klarade sig från lågorna, men revs i stället 1977.
Foto: Stig Westerlund/Kalmar Stads Hembygdsförening

Gensvaret från läsarna blev stort varje gång några av amatörfotografen Stig Westerlunds bilder från 60- och 70-talets Kalmar fanns med på Torget i Östra Småland. Här kommer ytterligare några av hans fotografier, samtliga denna gång från Bragegatan på Sandås.

Sandås ligger, precis som namnet säger, på en ås som sedan urminnes tider varit den naturliga infartsvägen till Kalmar för den som kommit väster och söder ifrån.

Bragegatan sträckte sig när den var som längst från Drottning Margaretas väg, nere i vänstra hörnet, till Lorensbergsgatan uppe till höger. Då gick tågen på Bergabanan där Lorensbergsleden finns i dag.
Utsnitt ur 1966 års turistkarta

På Sandåsbackens krön korsas Södra Landsvägen – sedan länge omdöpt till Södra vägen – av Bragegatan. Eller korsades; i dag kan inga bilar som kommer söderifrån på Bragegatan köra tvärs över infartsleden.

Bragegatan kom till genom olika stadsplaner 1877, 1906 och 1937. Den har alltid präglats av besvärliga korsningar; förutom med Södra vägen också med Sandåsgatan och järnvägen.

Bragegatan fotograferad norrut, ner mot järnvägen, på ett vykort från 1910-talet. I hörnet vid Gasverksgatan står en dam i entrén till ”E Ahlins Mjölk-Magasin” i det nybyggda Norlingska huset. Skorstenen i fonden tillhör Fredriksdahls Tändsticksfabrik på andra sidan järnvägskorsningen. Av gatubilden finns inget kvar i dag. Ja, inte ens själva gatan existerar längre – just här höjer sig nämligen sedan 2008 Bragebron.
Tack till Rolf Bergskans för vykortet

I början av 1900-talet var flera industrier etablerade i området och Sandås blev en typisk arbetarstadsdel. Inte minst på tändsticksfabrikerna på andra sidan järnvägen arbetade hundratals män, kvinnor och även barn.

Fredriksdahls Tändsticksfabrik las ner 1924 och lokalerna togs på 50-talet över av KG:s skrotaffär. Den hade startats i Tvärskog 1915 och sedan funnits på flera adresser i Kalmar, bland annat på Kaggensgatan 30 och på Ölandskajen. Efter diverse ägarbyten hamnade firman till slut på Svaneberg och 1978 tog Stenakoncernen över bolaget. Stig Westerlund tog bilden 1963. På platsen för den gamla tändsticksfabriken ligger numera postterminalen.
Foto: Stig Westerlund/Kalmar Stads Hembygdsförening

När Kalmar några år efter förra sekelskiftet behövde ett nytt gasverk ville man inte ha det i stans centrala delar, eftersom röken var extremt obehaglig. Alltså byggdes det på Sandås, samtidigt som man uppförde bostäder åt arbetare alldeles intill, till exempel på Bragegatan. Vanligt folk var det väl inte så noga med...

Bragegatan fotograferad söderut, en bit ner i backen från den numera avstängda korsningen med Södra vägen, där Bragerondellen finns i dag. Husen närmast bortom korsningen med Sandåsgatan finns kvar, även om det till vänster har förändrats en hel del. Däremot har huset i nästa korsning, där Råddegatan ansluter från vänster samtidigt som Bragegatan viker åt höger, ersatts med en nyare byggnad. Bilden är från 1964.
Foto: Stig Westerlund/Kalmar Stads Hembygdsförening

När Stig Westerlund tog bilden närmast ovanför den här stod han ungefär i höjd med entrén till Sandås Cykelverkstad, som hans far Herbert var innehavare av i flera år. Det här fotografiet ska vara från 1940
Foto ur Stig Westerlunds samling

I dag är stora delar borta av det Sandås som fortfarande existerade på Stig Westerlunds tid. Inte heller industrierna där stadsdelens invånare slet ihop till sin försörjning finns kvar.

Efter att ha fått förfalla i många år revs 1977 det Norlingska huset, här hörnet Gasverksgatan (till vänster) och Bragegatan. Då hade det i flera år varit mer eller mindre livsfarligt att gå på trottoaren eftersom stora sjok av den gula putsen föll ner från fasaden när det blåste. Fyravåningshuset hade byggts runt 1910, i samma veva som industrierna i grannskapet växte till sig – Kalmar Verkstads AB, Kalmar Tändsticksfabrik, Fredriksdahls Tändsticksfabrik och Siefvert & Fornander (senare Arenco) – och här bodde mest arbetarfamiljer. De sista åren på 1970-talet utgjordes hyresgästerna i hög grad av ungdomar, som antingen studerade eller hade mer eller mindre oklara anställningsförhållanden. De låga hyrorna lockade också några invandrarfamiljer som planerade att spara så mycket pengar som möjligt innan de flyttade tillbaka till hemlandet. Vem Norling, som fått ge namn åt huset, var har inte redaktören för dessa sidor lyckats utröna. Den som vet besked får gärna lämna en kommentar.
Foto: Stig Westerlund/Kalmar Stads Hembygdsförening

Den här lilla butiken i hörnet Bragegatan–Råddegatan drevs av Erik "Kirre i basaren" Gustafsson. På 50-talet, när bilden togs, kunde barnen på Sandås hitta presenter och julklappar här som gick att inhandla billigt.
Bild ur ”Butiker i Kalmar på 1950-talet” som gavs ut av Kalmar Stads Hembygdsförening 2012.

Här på Bragegatan 7 låg länge en Konsumbutik. Bilden togs just före rivningen 1970.
Foto: A Singvall/Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Ett parti av Bragegatans södra del som det såg ut 1964. Huset till vänster är visserligen rivet men de båda andra finns kvar. En bit längre upp på gatan är som sagt förändringarna avsevärt större.
Foto: Stig Westerlund/Kalmar Stads Hembygdsförening

© Klas Palmqvist
Utökad och bearbetad version av en text som var publicerad i Östra Småland den 3 mars 2018

STORT TACK
till Gunnar Magnusson och Kalmar Stads Hembygdsförening. Att bli medlem i hembygdsföreningen kostar 150 kronor per år. Bankgiro 744-4193 eller Swish 1233409604. 

LIKA STORT TACK
till Eva-Lena Holmgren, Kalmar läns museum. På Digitalt Museum finns mer än 100.000 bilder och föremål ur Länsmuseets samlingar.