Baronen har ett flott förflutet

Massor av margarin! På den här bilden från början av 1940-talet arbetar man vid den så kallade multiplexvalsen. Före andra världskrigets utbrott tillverkades drygt 6.000 ton margarin årligen i Kalmarfabriken. I mitten av 1950-talet var man uppe i mer än 17.000 ton per år.
Foto: Walter Olson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv 

Att köpcentret Baronen håller till i en av Kalmars gamla livsmedelsindustrier känner kanske inte alla till som går dit för att handla. Under nästan 60 år tillverkades här tusentals ton margarin varje år. Som mest arbetade ungefär 220 personer i fabriken som spred sitt omisskännliga os över stan.

Trots ett otal om- och tillbyggnader går det fortfarande att se att den gamla margarinfabriken Svea utgör stommen till dagens köpcenter. Bilden är från 1933.
Foto: Walter Olson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv 

Cocos & Margarin AB Svea drog igång tillverkningen 1906. I huset fanns då sedan några år en havregrynskvarn, men den flyttades till ångkvarnskomplexet. Margarinfabriken var en del av familjen Jeanssons industriimperium i Kalmar. Initiativtagare var Ragnar L Jeansson (1873–1942), en hetlevrad herre som inte drog sig för tuffa metoder mot såväl konkurrenter som fackföreningar.

När Arbetsgivareföreningen 1926 lockoutade 130.000 metallarbetare utestängde Jeansson ett antal anställda vid margarinfabriken med motiveringen att de tidigare varit metallarbetare. Tilltaget väckte en storm av kritik runt om i landet, men lockouten blev kortvarig och det hela rann ut i sanden.

Margarinmärket Tre Ess lanserades i mitten av 1920-talet av Zenith i Malmö, men sedan fabrikerna börjat samarbeta om försäljningen fanns det även i Kalmar. ”Smakar Som Smör” stod de tre essen för, men det var en slogan som förbjöds på 1930-talet. Margarinreklam fick inte använda ordet ”smör” hur som helst. 1956 togs namnet upp på nytt till det första svenska bordsmargarin som såldes förpackat i aluminiumfolie.
Foto: Walter Olson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv 

1926 var också året som gjorde slut på de ständiga priskrigen. Zenith i Malmö, Fenix i Helsingborg, Pellerin i Göteborg, Svea i Kalmar och flera andra hade i åratal bekämpat varann med alla medel. 1913 hade Svea rent av gått omkull, men återuppstått direkt som Nya Margarin AB Svea.

Reklamkrig modell 1923. Annons riktad mot en ny produkt från Zenith och Pellerin.

Första världskriget klarade Kalmarfabriken till en början ganska bra eftersom man till skillnad från konkurrenterna hade ett eget raffinaderi. Men råvarutillförseln ströps och de sista krigsåren försökte man göra smörersättning av potatis.

Margarinmärket Runa lanserades 1925 och blev en försäljningssuccé.
Bild ur "Kokbok och rådgivare – Nya Margarin AB Svea, Kalmar" (1926)

1920-talet fortsatte med nya priskrig men 1926 gick fabrikerna samman i ett gemensamt försäljningsbolag, med udden riktad mot den alltmer konkurrenskraftiga kooperationen. Året därpå köpte holländska Unie NV – sedermera Unilever – in sig i Svea. Oljefabriken – nuvarande Byteatern – som var nära knuten till margarinfabriken las ner 1932. 100 personer förlorade jobbet.

Svea matolja producerades i den egna oljefabriken.
Bild ur "Kokbok och rådgivare – Nya Margarin AB Svea, Kalmar" (1926)

Oljefabriken drogs igång igen under andra världskriget (den las slutligen ner 1957). 1947 ombildades Svea till AB Liva Fabriker och på 50-talet ökade margarinproduktionen stadigt.

I början av 60-talet bestämde sig Unilever för att bygga en ny fabrik på Lidingö. Fabriken i Kalmar stängdes 1964 och gjordes snabbt om till varuhuset Kalmar Stormarknad, som i sin tur blev köpcentret Baronen 1977.

Men det är en annan historia.

Köpcentret Baronen på en bild från 2013.
Foto: Klas Palmqvist

FAKTA / Margarin
I mitten av 1800-talet var efterfrågan på smör mycket större än tillgången och priset var högt. På 1860-talet utlyste den franske kejsaren Napoleon III en tävling för att få fram en billig smörersättning. Kemisten Hippolyte Mège-Mouriès presenterade 1869 en produkt han kallade för ”margarin” efter det grekiska ordet för pärla, ”margaron”. Under det fransk-tyska kriget och belägringen av Paris 1870–71 fick margarinet sitt genombrott. I början användes bara animaliskt fett, talg och ister, som kärnades med skummjölk. Först under 1900-talets första årtionde kunde man raffinera vegetabiliskt fett så att det gick att använda till storskalig margarintillverkning.

Några av de anställda vid fabriken som de presenterades i jubileumsskriften "Margarinaktiebolaget Svea 1905–1955":

John Ottosson, chaufför, anställd 1924. Fackföreningens ordförande. 

Aina Nilsson, anställd 1924.

Per Follin, mejerist, anställd 1912.

Annie Johansson, kassörska, anställd 1924.

Torsten Andersson, anställd 1923.

F d maskinmästare Johan Sundberg, anställd 1906.

© Klas Palmqvist
Texten var publicerad i Östra Småland den 9 november 2013

KÄLLOR
Jeansson-sagan, artikelserie av Rolf Ljung och Alf Olsson i Östra Småland den 13–18 november 1981
Kokbok och rådgivare, utgiven av Nya Margarin AB Svea Kalmar (Göteborg, 1926)
Margarinaktiebolaget Svea 1905–1955, jubileumsskrift under medverkan av Harald Lignell (Kalmar, 1955) 
Jeanssondynastin av Göran P D Adolfson (Kalmar, 1993) 

TACK
till Eva-Lena Holmgren på Kalmar Läns Museum.

På Digitalt Museum finns mer än 100.000 bilder och föremål ur Kalmar läns museums samlingar.

LÄNKAR till andra texter på bloggen:
• Gula Faran och vampyrernas kung
• Tippade nazisten i Stensökanalen
• När marzipanen kom från Kalmar

Pané var ytterligare ett av Sveas margarinmärken.