Det är skillnad på marzipan och marzipan. En grådaskig marzipantomte med misstänkt bästföredatum i slasket på en julmarknad har inte så värst mycket gemensamt med exklusivt förpackade läckerbitar från firmor med traditioner sedan sekler tillbaka.
I Sverige finns ingen riktig marzipanstad, som Lübeck med den världsberömda firman Niederegger eller på sin tid Königsberg med Café Gehlhaar (efter andra världskriget återuppståndet i Wiesbaden). Men på 1960-talet låg Sveriges största marzipanfabrik i Rockneby, ett par mil norr om Kalmar.
Marzipanfabriken på Barlastholmen. Vid maskinen längst till vänster arbetar Olle Kritzberg, som sedan blev verkmästare på såväl marzipanfabriken som på margarin- och oljefabriken i Kalmar. I mitten av bilden, som ska ha tagits 1942, står Erik Wiberg, Kritzbergs föregångare som verkmästare. Vid den här tiden hade fabriken ett 40-tal anställda som producerade mellan 10 och 15 ton varje månad. Foto: Walter Olson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv |
Företaget startade 1938 i en lagerlokal intill oljefabriken på Barlastholmen, nuvarande Byteatern alltså. Den hade man vuxit ur i början av 50-talet. Direktören Gösta Jeansson funderade på att flytta tillverkningen till Skåne när han fick reda på att mejeriet i Rockneby skulle läggas ner. 1954 startade tillverkningen där. Nya maskiner köptes in från Tyskland och fabriken byggdes ut i ett par omgångar.
Här sorteras det mandlar. Bilden är tagen sedan fabriken flyttat till gamla mejeriet i Rockneby. Bild ur "Marzipanrecept" (1957) |
På 1960-talet hade Kalmar Marzipanfabrik ungefär en tredjedel av hela den svenska marknaden. 25 anställda tillverkade 1.500 ton varje månad. För den sötsakssugna allmänheten var företaget ändå tämligen okänt utanför Kalmartrakten, eftersom man sålde sina produkter till bagerier och konditorier som i sin tur använde dem i sin tillverkning.
Gösta Jeansson blev sjuk och sålde 1970 företaget till Margarinbolaget, som lovade att fortsätta tillverkningen i Rockneby i åtminstone fem år.
I december 1975 kom beskedet att tillverkningen skulle läggas ner såväl i Rockneby som i en av Margarinbolagets fabriker i Södertälje. Produktionen koncentrerades till bolagets fabrik Viktoria i Helsingborg. Samtliga anställda i Rockneby och Södertälje – ett tjugotal på vardera orten – erbjöds fortsatt anställning i Skåne.
Hur många som flyttade med till Helsingborg känner jag inte till, men marzipanepoken i Kalmar var i alla fall över.
"Fantasitårta" med pistagemarzipan och choklad. Bild ur "Marzipanrecept" (1957) |
Marzipanfabrikens produkter
Kalmar Marzipanfabrik tillverkade mandelmassa och marzipan av olika kvaliteter åt konditorier och bagerier. Man hade ett 60-tal försäljningsställen runt om i landet.
Mandelmassan bestod av hälften mandel, hälften socker. I de andra produkterna varierade proportionerna och ingredienserna.
Till skillnad från hemtillverkad mandelmassa var den fabrikstillverkade rostad vilket ska ha bidragit till ”framhävande av den fina naturliga mandelsmaken och aromen” som firman uttryckte sig i sin marknadsföring.
I slutet av 50-talet såg produktsortimentet ut så här:
• Mandelmassa
• Mandelblomma
• Marzipanmassa
• Äkta figurmarzipan
• Äkta kavlingsmarzipan
• Äkta fastlagsmassa
• Konditorimassa
• Bagerimassa
• Äkta hasselnötsmassa
• Mazarinmassa
• Wienermassa
Dessutom tillverkades flera sorters strössel.
”Marzipanrecept”, 1957 års upplaga. |
Sällsynta recept
Rostårta med stjälkar av chokladmarzipan. De gröna marzipanlöven görs med schablon. Rosorna skärs för hand. Bild ur "Marzipanrecept" (1957) |
Jordgubbstårta med orange och vit marzipan på översidan. Jordgubbarna av chokladcouverture och pikeringsgelé. Bild ur "Marzipanrecept" (1957) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar