En bransch som gått upp i rök

Kalmar Tändsticksfabrik 1908. Fabriken var nybyggd och ansågs vara den modernaste i världen. Som bilden visar arbetade många barn där. De var flinka med fingrarna när det gällde att lägga i stickor och sätta ihop askarna. Många kvinnor arbetade också i tändsticksindustrin. Men vuxna karlar som kunde stå med armarna i kors och vara arbetsledare hade förstås mycket bättre betalt än kvinnor och barn.
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Det har funnits 150 tändsticksfabriker i Sverige. 42 av dem låg i Småland, därav 33 i Kalmar län. I nuvarande Kalmar kommun har det funnits åtta fabriker, varav fyra inne i stan medan Vassmolösa haft två och Loverslund och Rockneby var sin.

Historiskt sett är Kalmar alltså ett av landets allra mest tändsticksfabrikstäta områden. Tändsticksindustrin är i högsta grad en märkesbransch för Sverige som industrination och i än högre grad för Kalmartrakten. Att tändstickskungen Ivar Kreuger kom från Kalmar är allt annat än en tillfällighet.

Men i dag märks det inte mycket av det förflutna. Nästan alla tändsticksmiljöer är helt försvunna och de få som återstår är kraftigt förändrade. 

Alldeles intill idrottshallen Spelefanten ligger den här gula byggnaden från 1906. Det är Kalmar Tändsticksfabriks gamla lådfabrik. Några yngre byggnader som hörde till tändsticksfabriken finns också bevarade.
Foto: Klas Palmqvist

Den moderna industrialiseringen gjorde sitt intåg i Sverige i mitten av 1800-talet. I Kalmar kom tändsticksindustrin att dominera i slutet av 1800-talet. Första halvan av 1900-talet var tändstickstillverkningen fortfarande betydelsefull, men det var livsmedelsindustrin som satte sin prägel på stan. Därefter kom verkstadsindustrin, som det i dag inte heller återstår mycket av.

Några prov på tillverkningen vid Kalmar Tändsticksfabrik från 1967, samma år som fabriken las ner. Här finns tändstickor för Peru, Singapore och Holland samt reklamstickor för bland annat Kalmarfirmorna Lundgrens Järn och Närstads.
Foto: Klas Palmqvist/Tack till Oddbjörn Andersson

I Lunds universitets folkminnesarkiv finns en intervju från 1941 med ”fru Johansson” som var född på Ängö 1855 och redan sommaren 1863, som åttaåring, arbetade på Lindahls tändsticksfabrik på Bremerlyckan. Hon berättade så här för folklivsforskaren Walter Welin:

– Som ung flicka fick jag börja på Lindahls tändsticksfabrik. Vi skulle vara på arbetsplatsen redan klockan sex på morgonen och så fick vi stå där och arbeta ända till åtta. Jag hade 17 öre om dagen då. Då fick man sannerligen göra skäl för pengarna. [17 öre motsvarar drygt tio kronor i dagens penningvärde].

– Sedan steg avlöningen och jag fick 20 respektive 25 öre. På Lindahls fabrik var jag i två år. Vi var en hundra stycken på fabriken, pojkar och flickor om varandra. Vi fick börja redan vid 8-10 års ålder. Det var inte så noga med skolgången.

– Så slog min far ihjäl sig 1865. Jag fick komma i en arbetsskola och lära mig sticka strumpor och spinna. År 1867 kom jag till Fredriksdahl, och där var jag tills jag fyllde 15 år.

Sedan arbetade hon som tjänstekvinna tills hon gifte sig vid 32 års ålder. Men det är en annan historia.

Kalmar Tändsticksfabrik hette i folkmun ”Spetan” och följaktligen kallades de unga kvinnor som arbetade där för ”spetjäntor”. Förmodligen är det just på Kalmar Tändsticksfabrik den här bilden är tagen 1919.
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

FAKTA/Kalmars fyra tändsticksfabriker

Poststämpeln visar att det här vykortet är tryckt senast 1905. Fredriksdahls Tändsticksfabrik är den långsträckta byggnaden bakom träden i mitten av bilden. Till vänster Siefvert & Fornanders verkstad, senare Arenco, världsledande tillverkare av tändsticksmaskiner.
Vykort ur Rolf Bergskans samling

• Fredriksdahls Tändsticksfabrik (1855–1924) 
Låg där postterminalen finns i dag. Hade sitt ursprung i en fabrik som startats av Frans Otto Åberg i Vassmolösa 1847. 
I slutet av 1860-talet kom familjen Kreuger in i firman, vilket så småningom kom att få stor betydelse för tändsticksindustrin i hela världen. Finansmagnaten Ivar Kreugers verksamhet ändade med självmord i Paris 1932.

Det här vykortet är några år yngre än det närmast ovanför och visar Bragegatan, där bron över järnvägen reser sig i dag. Huset till vänster, med E Ahlins Mjölk-Magasin på hörnet, byggdes cirka 1908–1910. Tändsticksfabriken syns längst bort i bilden.
Vykort ur Rolf Bergskans samling

• J F Lindahls Tändsticksfabrik (1858–1893) Låg vid korsningen Järnvägsgatan–Odengatan på Bremerlyckan. Brann delvis 1860 och helt 1862 men återuppbyggdes två år senare. Produktionen flyttades till Gustafsbergs fabrik efter ännu en brand 1893.

• Gustafsberg Tändsticksfabrik (1858–1914) 
Låg vid Norra vägen där före detta chokladfabriken finns i dag. Namnet syftar på en lantgård som tidigare låg här. Fabriken las ner 1889 men sedan Lindahls fabrik på Bremerlyckan brunnit återupptogs produktionen. 1897 brann Gustafsbergsfabriken men byggdes upp på nytt året därpå. 1914 las den ner för gott och Kalmar Konfekt- och Karamellfabrik tog över fastigheten, samma företag som skulle bli känt som bland annat Kalmar Chokladfabrik och Nordchoklad.

• Kalmar Tändsticksfabrik (1907–1967) 
Byggdes upp av Ivar Kreugers bror Torsten för fadern Ernst och farbrodern Fredrik Kreugers firma 1906 och togs i drift påföljande år. Var då världens modernaste tändsticksfabrik, inte bara maskinellt, utan också när det gällde planlösning, ljus och ventilation. Efter nedläggningen 1967 togs lokalerna över av Kalmar Verkstads AB för det misslyckade bilprojektet Tjorven.

Se även
• Spetjäntan som slet ont åt Kreuger

TACK TILL
Eva-Lena Holmgren, Kalmar läns museum. Tiotusentals historiska bilder och föremål ur länsmuseets samlingar finns att se på Digitalt Museum.  

© Klas Palmqvist

Texten var publicerad i Östra Småland den 9 september 2017