 |
| Axel Weüdel var en politisk och organisatorisk begåvning av stora mått. Men plötsligt lämnade han politiken och försvann till andra sidan jordklotet. Bild ur ”Kalmar Folkparks historia 1900–1950” av Robert Andersson |
Han var Hjalmar Brantings agent på specialuppdrag i Finland. På begäran av August Strindbergs blivande svärson smugglade han in Lenins skrifter i Ryssland. Sedan försvann han med en kvinna till Nya Zeeland och Australien. I USA gjorde han uppfinningar åt bilindustrin.
Axel Weüdel var född 1867 i Kalmar på Nybrogatan 10 där gamla polishuset ligger i dag (gatan heter numera Malmbrogatan). Men redan samma år som han föddes flyttade familjen till Öland, där fadern Nils fått arbete som rättare på det stora lantbruket i Ottenby.
När han var 17 år flyttade Axel från Öland till Stockholm. Det var förmodligen där han kom i kontakt med den tidiga arbetarrörelsen. Kanske skaffade han sig också något slags utbildning i mekanik. För när han efter ett år lämnade Stockholm för att åter bosätta sig hos familjen – som under tiden flyttat tillbaka till Kalmar och bodde på Ängö – började han arbeta i gelbgjutare Hägerbaums verkstad. 1887 står han skriven som mekaniker och lärling på Lindstedts Gelbgjuteri.
 |
| Ungdomsporträtt av Axel Weüdel. Foto ur Östra Smålands arkiv |
Axel blev en av stans fackliga pionjärer och förgrundsfigur inom den lokala arbetarrörelsen. Han stod i kontakt med Hjalmar Branting för att starta en socialdemokratisk veckotidning i Kalmar.
Men det blev inget av med det. 1893 flyttade han till Malmö där Metallarbetareförbundet tog vara på hans organisatoriska och agitatoriska begåvning. Efter något år kom Axel till Stockholm igen, där han knöt allt fler kontakter inom både den svenska och den internationella arbetarrörelsen.
Han arbetade som maskinmontör på Atlas Diesel när han 1898 av Branting och den socialdemokratiska partiledningen skickades till Finland för att organisera de svenskspråkiga arbetarna. En svår och farlig uppgift, eftersom storfurstendömet Finland ingick i det ryska tsarväldet där allt som påminde om socialistiska och revolutionära idéer undertrycktes brutalt.
Axel gjorde sig snabbt känd som en lysande talare och blev 1899 förste ordförande i Svenska Arbetarförbundet i Finland. Året därpå startade han Arbetaren, den första svenskspråkiga socialdemokratiska tidningen i Finland.
Insmugglingen av brev, agitationslitteratur och tidningar från Stockholm ordnades så att den fungerade störningsfritt i flera år. Den socialdemokratiska partikommittén i Petersburg häpnade över Weüdels effektiva transportorganisation och man kom överens om att han även skulle ta hand om distributionen av ryska revolutionära skrifter, däribland Lenins skötebarn tidningen Iskra (Gnistan).
Weüdel flyttade till Åland i slutet av 1901 för att befinna sig i centrum för den avancerade smugglingsverksamhet han byggde upp. Kamraterna i Petersburg försåg honom med pengar så att han kunde öppna en liten verkstad i Mariehamn. Den fungerade förstås också som täckmantel för transitverksamheten.
Smugglingen in i Ryssland fortgick i mer än ett år innan ryssarna sa upp avtalet. Lenin hade ilsknat till över att Weüdel på eget bevåg utökat sändningarna med revolutionär litteratur som inte följde partilinjen.
På midsommaraftonen 1901 hade Axel Weüdel gift sig med den ett år äldre finlandssvenska änkan Sigrid Helen Grönmark. Hon hade en son från ett tidigare äktenskap och denne hotades nu av inkallelse till rysk militärtjänst.
1903 lämnade familjen Weüdel Åland. Axel gjorde ett sista besök i Kalmar och träffade sin yngsta syster Elisabet, som just återvänt hem efter 13 år i USA.
Familjen Weydell, som stavningen nu ändrades till, anlände till Nya Zeeland 1904. Makarna noterades som naturaliserade i Auckland i november 1908, men behöll svenskt medborgarskap. Hur länge de egentligen blev kvar i landet är oklart.
Familjen flyttade sedan till Sydney i Australien, men 1919 gick färden vidare runt jorden och man slog sig ner i Indianapolis; minst två av Axels bröder hade redan flyttat till USA.
Här arbetade Axel bland annat inom bilindustrin. Han fick patent på olika bildelar på 20- och 30-talet och ska ha blivit kassör i American Society for Metals, en organisation för materialforskare och ingenjörer som arbetar med metaller och är verksam än i dag.
1945 avled Axel Weydell i sitt hem i Indianapolis.
 |
| Den här självsmörjande fläkten uppfann Axel Weüdel – eller Weydell som han då stavade sitt efternamn – och fick patent på 1930. Bilden hämtad från Free Patents Online |
Nio år senare fick han en liten gata uppkallad efter sig i sin födelsestad. Axel Weüdels gata ligger bara ett par kvarter från den plats där han föddes. Alldeles i närheten låg det nu rivna hus på Lindölundsgatan där han var med om att dra igång den fackliga centralföreningens verksamhet i Kalmar på 1890-talet. Platsen är alltså mycket väl vald.
 |
| 1954 blev en gata på Malmen i Kalmar uppkallad efter Axel Weüdel. Vid hans lilla gatstump har redaktören för denna blogg nu råkat bo sedan slutet av 80-talet. Foto: Klas Palmqvist |
Överlägsen valseger i Kalmar
I början av 1893 vann Axel Weüdel överlägset valet till den så kallade folkriksdagen och blev Kalmars representant när 123 valda ombud från hela Sverige samlades i Stockholm.Det rörde sig om ett samarbete mellan socialdemokrater och liberaler för att försöka förmå högerregeringen gå med på att införa allmän rösträtt.
Axel Weüdel var den ledande kraften i den lokala rösträttsföreningen. I valet till folkriksdagen fick han 1.317 av de totalt 1.900 avgivna rösterna. S A Andersson fick 444 röster. Sammanräkningen ägde rum i borstbindare Rydfeldts verkstad vid Kaggensgatan.
Folkriksdagen öppnades i Stockholm den 13 mars 1893. Huvudpunkten blev ett beslut att kräva en radikal ändring av rösträtten. Nio personer utsågs att meddela folkriksdagens beslut till statsminister Boström. Denne vägrade ta emot deputationen. Då vände man sig till kung Oskar II, som i sin nåd i alla fall lät ombuden läsa upp sin skrivelse. Varpå han kategoriskt avfärdade den.
Axel Weüdel redogjorde för folkriksdagens arbete vid ett möte i Godtemplarsalen i Kalmar den 27 mars.
En ny folkriksdag hölls 1896 men det skulle dröja längre än i något annat nordiskt land, ända till 1921, innan högerns envetna motstånd mot allmän och lika rösträtt för alla svenska män och kvinnor var slutgiltigt brutet.
Förhandlade med Strindbergs ryske svärson
 |
| Vladimir Smirnov (1876–1952) gifte sig 1911 med August Strindbergs och Siri von Essens dotter Karin (1880–1973). Smirnov överlevde alla Stalins utrensningar och var vid sin död Sovjetunionens generalkonsul i Stockholm. |
August Strindbergs blivande svärson Vladimir Smirnov hade en rysk far, en finlandssvensk mor och växte upp i en finsk språkmiljö. Han blev naturligt trespråkig, behärskade också flera andra språk, och arbetade som lektor i ryska vid Helsingfors universitet.
Samtidigt var han socialistisk revolutionär. Lenin bodde hemma hos honom när han befann sig i Helsingfors.
1901 fick Smirnov i uppdrag av partikommittén i Petersburg att komma överens med Axel Weüdel om ett transportavtal för att smuggla ryska skrifter, framför allt tidningen Iskra som Lenin just då satt och redigerade i Münchens bohemkvarter i stadsdelen Schwabing. Vid den här tidpunkten hade det ryska socialdemokratiska partiet fortfarande goda förbindelser med socialdemokrater i andra länder. Weüdel åtog sig distributionen och smuggeltrafiken kom snabbt igång.
Bland de bekantskaper Axel Weüdel gjort i Stockholm fanns den ryske socialdemokraten M G Vetjeslov, som studerat medicin i Uppsala 1896–1898. Vetjeslov satt nu som Iskras transportchef i Berlin och skickade illegala skrifter till Folkets hus i Stockholm. Där packade Weüdels vänner om försändelserna till mindre kollin som lämnades till pålitliga sjömän och båtresenärer för vidare befordran österut.
Bland medhjälparna i Folkets hus fanns bland andra vänstersocialister som Hinke Bergegren och Axel Holmström. Weüdel själv var emellertid en stor beundrare av Branting och följde vad det verkar dennes mer återhållsamma politiska linje.
Smugglingen längs Weüdels transportled utvecklades till rena stordriften. Men efter ett drygt år avstod ryssarna från Weüdels tjänster. Dels för att kurirnätet kostade stora pengar, dels för att Weüdel blandat upp den insmugglade litteraturen med material från flera andra revolutionära organisationer, oavsett om Lenin gillade eller fördömde dem.
Weüdel fick hård kritik från ryskt håll, något som kanske bidrog till att han lämnade politiken och bosatte sig på andra sidan jordklotet.
Axel Weüdel hann med mycket mer
 |
| Sedan 1970-talet har Komvux i Kalmar burit Axel Weüdels namn. För närvarande finns lokalerna här vid Norra vägen. Weüdel ska ha varit den som startade den första studiecirkeln i Kalmar och det var ett av skälen till att man lät uppkalla stadens kommunala vuxenutbildning efter honom. Foto: Oddbjörn Andersson/Östra Småland |
Sedan de ovanstående texterna publicerats i Östra Småland hörde flera läsare av sig och ville veta mer om agitatorn, uppfinnaren och propagandasmugglaren Axel Weüdel. ”Hur hann han med så mycket?”, undrade någon.
Faktum är att han hann med ännu mycket mer än vad som redovisats under vinjetten Torget iden 5 december 2011. Så en vecka senare kompletterade jag informationen med att Axel Weüdel bland annat startat den första studiecirkeln i Kalmar och att det var därför man man på 1970-talet lät uppkalla Komvux efter honom.
 |
| Utilisten Victor Lennstrand (1861–1894) |
Axel Weüdel bildade också en Kalmaravdelning av Utilistiska samfundet, grundat av Victor Lennstrand, som var född i ett frireligiöst hem i Gävle 1861. Lennstrand tänkte bli missionär, men kom att överge sin barndomstro. I stället hävdade han att detta livet är det enda vi kan veta någonting om. Människans mål var att försöka minska lidandet och bereda tillfälle för så många som möjligt att bli lyckliga. Utilistiska samfundet skulle bekämpa tron på allt övernaturligt och verkade för avskaffande av statskyrkan.
Utilisterna var på väg att bli en riktig folkrörelse och maktfaktor i Sverige, men Lennstrand motarbetades förstås på alla tänkbara sätt. Till sist lyckades man 1888 få honom fälld för ”förnekande av den rena evangeliska läran”, en anklagelse som inte använts sedan 1821. Han åtalades sju gånger på ett år och blev dömd till flera fängelsestraff.
Liksom Weüdel valdes Lennstrand in i den första folkriksdagen 1893, men då var hans hälsa redan nedbruten och han dog 1894, bara 34 år gammal.
 |
| Utopisten Theodor Hertzka (1845–1924) |
”Frilandsförbundet” kunde också räkna Axel Weüdel som medlem. Det var en av alla dessa utopiska rörelser med sociala visioner som det slutande 1800-talet var så rikt på. Den ungersk-österrikiske nationalekonomen och skriftställaren Theodor Hertzka (1845–1924) skisserade i boken Freiland, ein soziales Zukunftsbild (1890) något som närmast liknade anarkosyndikalism. ”Frilandsföreningar” bildades i flera länder, den skandinaviska avdelningen hade sitt högkvarter i Köpenhamn.
Hertzka hade originellt nog förlagt sitt idealsamhälle till Kenya. 1894 avreste en expedition bestående av 15 personer, varav två danskar, från Hamburg till Östafrika för att bygga upp ett samhälle grundat på Hertzkas ideal.
Det gick om intet efter bara några månader men ett annat försök i den amerikanska delstaten Washington lär faktiskt ha existerat så sent som 1904.
KÄLLOR
Ernst W Olson & Martin J Engberg: History of the Swedes in Illinois (1908)
Robert Andersson: Kalmar folkparks historia (1951)
Michael Futrell: Underjordiskt i Norden: Episoder från ryska revolutionära transporter och förbindelser genom Skandinavien och Finland 1863-1917 (1963)
Hans Björkegren: Ryska posten: De ryska revolutionärerna i Norden 1906-1917 (1985)
Sten Aminoff: Svenskarna i Nya Zeeland (1988)
samt Free Patents Online
LÄNK
• En liten bit av Lindölundsgatan
© Klas Palmqvist
Bearbetade versioner av texter som var publicerade i Östra Småland den 5 och 12 december 2011
• En liten bit av Lindölundsgatan
© Klas Palmqvist
Bearbetade versioner av texter som var publicerade i Östra Småland den 5 och 12 december 2011
