Efter 35 år i Kalmars norra utkanter flyttade Östra Småland in till stan igen 2013.
Den blå plåtlådan på Amerikavägen var förstås praktisk på många sätt, men hade av naturliga skäl aldrig riktigt samma ingrodda tidningsatmosfär som fanns på Unionsgatan, med skrivmaskinsknatter, smält bly och det mjukt metalliska rasslet från gamla sättmaskiner.
När tidningen las ner i november 2019 var jag den siste kvar på redaktionen som varit med redan på blytiden. Jag började 1973 med att recensera barnförbjuden film – några veckor före min 15-årsdag.
Ingen frågade om jag hade åldern inne och själv sa jag förstås inget.
Damen i kassan på Skandiabiografen på Norra Långgatan tittade misstänksamt på mig. Men jag hade ju biljettrekvisition från tidningen så vad skulle hon göra?
Norra Långgatan på en bild tagen 1965 österut från korsningen med Kaggensgatan. Till vänster ligger biografen Skandia, som las ner 1974. Foto: Stig Westerlund/Kalmar stads hembygdsförening |
Att sedan kvaliteterna hos den spaghettiwestern jag skrev om var i paritet med mina obefintliga kvalifikationer som filmrecensent var kanske tur för både mig och läsekretsen...
Men den där septemberkvällen 1978, när den gamla högtryckspressen i källaren på Unionsgatan rullade för sista gången, pluggade jag i Uppsala och missade hela finalen.
På plats fanns däremot den unge reportern Thorsten Jansson, just kommen till Kalmar från Västervik. Han gick runt och dokumenterade en produktionsprocess som i princip sett likadan ut på tidningar sedan 1800-talets sista år.
Efter många, många år återfanns de gamla negativen. När jag tittar på Thorstens bilder känner jag mig på en gång gammal som Gutenberg och som tonåring på nytt. Jag kan känna den lite stickande söta lukten av Torsten Palms piptobak och höra ljudet av Conny Lindells skrivmaskin när han smattrar fram de sista rubrikerna som ska sättas i bly.
Nedanför den här texten finns fler av Thorstens bilder från sista kvällen på Unionsgatan och dessutom en liten film som typografen Jarl Gren passade på att spela in och många år senare försåg med en speakertext där han förklarar hur en blytidning kom till.
Sedan blev det Amerikavägen – där numera Stadsmissionen håller till – och offsettryck. Sätteriet försvann in i datorerna och yrkesskickliga typografer av den sort som helst skulle benämnas konstförvanter finns det inga alls längre.
Bearbetad version av en text som fanns med i Östra Smålands pappersupplaga den 23 november 2013.
© Klas Palmqvist
STORT TACK till Thorsten Jansson samt till Rune Karlsson, Conny Lindell, Gunnar Magnusson och Jarl Gren.
Ombrytaren Kenth Ståhlfors, till vänster, och nattredaktören Torsten Palm pusslar ihop en sida tillsammans. Foto: Thorsten Jansson |
Tryckaren Rolf Pettersson bläddrar i ett av de sista exemplaren av Östra Småland den gamla tryckpressen spottade ur sig. Foto: Thorsten Jansson |
Tidningen för den 22 september 1978 blev den sista Östra Småland som gjordes med den gamla tekniken. Foto: Klas Palmqvist |
De sista tryckplåtarna som användes i den gamla tryckpressen. Foto: Thorsten Jansson |
Typografen Jarl Gren (1943–2021) tog med sig filmkameran till jobbet sista dagen tidningen gjordes på Unionsgatan. Många år senare försåg han filmen med sin egen berättelse om hur en blytidning kom till.
Klas Palmqvist: Barnhuspojken som blev legendarisk redaktör på Östra Småland
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar