Blodbadet som inte blev av

Larmtorget i Kalmar dagen H som i högertrafik, den 3 september 1967. Storgatan hade ännu inte blivit gågata – det blev den först 1970 – och fortsatte tvärs över Larmtorget och vidare mot Tullslätten på vad som numera heter Olof Palmes gata. Den sträckan blev snabbt igenkorkad av alla bilister som skulle prova på högerkörning. Här har en polisman ställt sig mitt i korsningen och sett till att få ordning på trafiken.
Foto ur Trafikverkets arkiv/Tack till Oddbjörn Andersson – Stora Alvaret Förlag

Många var övertygade att en veritabel massaker skulle äga rum på de svenska vägarna efter övergången till högertrafik den 3 september 1967. Så blev det inte alls. Tvärtom.

Givetvis informerade alla almanackor om vilket datum ”Dagen H” inföll på.

Den stora trafikomläggningen blev i stället inledningen på ett systematiskt trafiksäkerhetstänkande. Det har lett till att i dag är antalet dödsfall i trafiken inte mer än en femtedel så många som för drygt 50 år sedan, trots att trafiken ökat oerhört mycket sedan dess. De sista åren med vänstertrafik dödades mer än 1.300 människor på vägarna varje år. Även om minskningen planat ut låg siffran i flera år på cirka 260–270 personer per år. 2018 steg plötsligt dödssiffran till 324, men året därpå sjönk den rejält till 223. Sedan mätningarna började 1935 har aldrig ett så lågt antal omkomna noterats i Sverige (startåret 1935 dog 312 människor i trafikolyckor).

”Läs och lär inför dagen H”. Informationskampanjen inför högertrafikomläggningen är den överlägset största i svensk historia. Cirka 50.000 frivilliga engagerade sig, studieförbunden höll kurser, KAK, MHF och Korpen hade egna kampanjer. Här står två informatörer på Domus i Kalmar iförda bilhjälmar. De såg ut som pepitarutiga ridhjälmar och slog aldrig igenom.
Bild ur Kalmar Läns Museums arkiv/Tack till Eva-Lena Holmgren

Men det tog ett tag innan åtgärderna fick effekt. Höstmånaderna 1967, just efter högertrafikens införande, sjönk antalet olyckor rejält. Men det berodde förstås på att många tog det försiktigt i början och att fartgränserna dessutom tillfälligt sänkts drastiskt. Men från 1971 började dödssiffrorna sjunka stadigt. 

TV-tittarna röstade fram The Telstars ”Håll dej till höger, Svensson!” till seger i högertrafikens egen schlagerfestival. Låten var skriven av Expressens nöjesredaktör Peter Himmelstrand. Sångaren ”Rock-Boris” Lindqvist avled i oktober 2017. Han tillbringade sina sista år på Cypern – där det råder vänstertrafik.

En hel del annat hade redan gjorts för att öka säkerheten. Bilbesiktningen blev obligatorisk 1965 och bilbälten allt vanligare under hela 60-talet. Före högertrafiken var det fri fart på vägarna utanför tättbebyggt område. Det blev det aldrig mer. De gula vägmarkeringarna – mittlinje, övergångsställen m m – byttes mot vita som syns bättre. 1968 infördes bestämmelser om mönsterdjup på däck, 1972 måste bromsledningar vara dubblerade osv. 

En affisch inför högertrafikomröstningen 1955.

En annan affisch inför högertrafikomröstningen 1955.

1955 hade en folkomröstning hållits om högertrafiken. Nästan 83 procent sa nej. Åtta år senare beslutade riksdagen med stor majoritet att högertrafik ändå skulle införas. Antalet olyckor med svenska bilister i utlandet och utländska i Sverige hade ökat och dessutom satte andra länder press på Sverige att byta sida. Att de flesta bilar i Sverige även under vänstertrafikens tid märkligt nog var vänsterstyrda och därmed farligare att köra underlättade också acceptansen för högertrafiken.

Högertrafikkommissionen ersatte nästan alla extra kostnader som trafikomläggningen förde med sig. Med ett betydelsefullt undantag: högertrafikanpassade strålkastare fick bilisterna själva bekosta. För att inte blända mötande trafik före Dagen H försågs strålkastarglasen med en klisterlapp som drogs bort den 3 september.
Bild ur ”Håll dej till höger, Svensson” (2017)

Men kostade pengar gjorde det förstås. Dyrast var att ställa om kollektivtrafiken. Totalkostnaden landade på 628 miljoner kronor, i dagens penningvärde motsvarar det cirka 6,1 miljarder. Hur mycket det skulle kosta om man väntat tills i dag med att införa högertrafik går inte ens att föreställa sig.

Den officiella symbolen inför trafikomläggningen fanns överallt, även på kaffemuggar, slipsar, trosor och kalsonger (se nedan). Utkastet ritades av Sten Kindgren, chef för ABC Annonsbyrå i Göteborg, på en servett i samband med ett restaurangbesök.

Som sagt, högertrafiksymbolen fanns överallt...
Bilden hämtad ur "Håll dej till höger, Svensson” (2017)

De fyra besvärligaste högertrafikkorsningarna

Törnebyslätt/Karlsro den 3 september 1967. En Volvo PV som kommer på riksväg 25 från Smedbyhållet och ska in mot Kalmar stoppas av en militärpolis – gissningsvis från den närbelägna flygflottiljen F12 – samtidigt som en Saab 96 släpps fram för att svänga söderut på riksväg 15 – nuvarande E22.
Foto ur Trafikverkets arkiv/Tack till Oddbjörn Andersson – Stora Alvaret Förlag

Kalmars polismästare Dan Hemlin var nöjd efter den första dagen med högertrafik.
– Men det finns några trafiksituationer jag vill varna speciellt för, berättade han för Östra Smålands läsare. 

– Det är framför allt rondellerna vid Sveaplan och Centralstationen. Dessutom korsningen vid Karlsro och korsningen Erik Dahlbergs väg–Jutegatan/Fredriksskansgatan.

Rondellen vid Centralen är nu borta sedan länge, delvis säkert för att bilister som kom från Tullslätten och skulle in på Södra Långgatan ibland missade att köra runt rondellen innan de svängde. Vid Sveaplan var problemet detsamma för bilister som kom från Trädgårdsgatan och skulle över Malmbron in på Kvarnholmen.

– Minst ett 50-tal var på väg att göra fel där i går, rapporterade polismästaren.

Rondellen finns ju fortfarande kvar och det är sällan någon tar fel väg i den numera.

Jutegatan var betydligt mer trafikerad förr, innan Ängöleden och Gröndalsvägen fanns – de kom till i samband med bygget av Ölandsbron – och där löste sig nog problemet när de stod klara några år senare.

Däremot har ju den kombinerade södra och västra infarten till Kalmar vid Karlsro/Törnebyslätt på olika sätt fortsatt vara ett bekymmer. Först försågs den med trafikljus, sedan byggdes den stora rondell som häromåret ersattes av den nuvarande trafikmaskinen som förhoppningsvis löser problemen för överskådlig tid.

Den 3 september avtäcktes 130.000 sådana här skyltar längs vägarna för att påminna trafikanterna om att hålla till höger. Samtidigt tillkom 50 nya vägmärken och ett 20-tal fick sina symboler ändrade – till exempel spegelvändes ”varning för älg” för att älgen skulle komma från farligaste sidan. 360.000 märken flyttades till andra sidan vägen. 

Fakta/Högertrafik i Europa
Sedan Sverige bytte sida 1967 har hela Europas fastland högertrafik. Danmark sedan 1700-talet, Norge sedan 1807 och Finland sedan 1858. Portugal bytte 1928 och när tyskarna på 30- och 40-talet la under sig Österrike, Tjeckoslovakien, Ungern och Jugoslavien blev det högertrafik där också. Men 40 procent av världens befolkning kör fortfarande till vänster.

Den konkretistiske konstnären Pierre Olofsson (1921–1996) ritade högertrafikfrimärket i valörerna 35 respektive 45 öre.

KÄLLOR
Göran WIllis och Peter Kronborg: Håll dej till höger, Svensson – En K-spaning kring dagen H (Trafik-Nostalgiska förlaget 2017) innehåller precis allt om högertrafikomläggningen och är dessutom försedd med ett  alldeles fantastiskt bildmaterial.
Artiklar i Östra Småland i augusti och september 1967.

Göran Willis och Peter Kronborgs bok är ett fantastiskt tidsdokument, utgivet av det lilla men ytterst ambitiösa Trafik-Nostalgiska Förlaget som också har en mycket speciell butik på Österlånggatan i Stockholm.

© Klas Palmqvist

Bearbetad version av text som var publicerad i Östra Småland den 2 september 2017