Loppisfynd för alla väder

Rolf Jäderberg med aneroidbarometern han köpte på loppis förra hösten. ”Aneroid” kommer av grekiska ”utan vätska” och barometern är en metalldosa som expanderar eller trycks samman av lufttrycket. Konstruktionen utvecklades av svensken Joshua Gabriel Paulin. 
Foto: Eric Arenius/Östra Småland

När Rolf Jäderberg besökte en loppis i Kalmar hösten 2018 köpte han en gammal barometer. På baksidan av det välbevarade instrumentet finns en inskription som visar att det en gång utgjort förstapriset i en skyttetävling 1881. Rolf funderade förstås över vem det var som kunde ha vunnit det fina instrumentet en gång i världen och hörde av sig till Östra Småland. Efter ett par dagar fick han besked om vem pristagaren var.

Den på en gång fosterlandsälskande, ytterst rojalistiska, men samtidigt i flera avseenden liberala och demokratiska skarpskytterörelsen har tidigare presenterats här på Torgetbloggen: Sjustina slog på trumman för skarpskyttarna i Kalmar. Skarpskyttarna hade sin storhetstid på 1860-talet, och fanns kvar till 1883, då många kårer förvandlades till ännu existerande skytteföreningar. Skarpskyttekåren i Kalmar blev till exempel Kalmar Läckeby Skytteklubb. 

Men aktiviteten var hög in i det sista. På barometern Rolf Jäderberg köpte finns en liten platta på baksidan med en inskription som visar att den varit det finaste priset när Kalmar Skarpskytteförening idkade tävlingsskytte den 21 augusti 1881. 

 Inskriptionen på barometerns baksida.
Foto: Klas Palmqvist

– Det skulle ju vara roligt att veta vem som vann det här priset en gång i världen, sa Rolf när han ringde upp redaktören för dessa sidor, som lovade att göra ett försök att luska ut vem den lycklige vinnaren var. 

Tack vare Kungliga Biblioteket i Stockholm kan vem som vill via internet fritt bläddra i en massa digitaliserade tidningar, främst från 1800-talet. Det är bara att gå in på Svenska dagstidningar och leta rätt på den publikation man är ute efter. 

En chansning var det ju lika fullt. Nyhetsrapporteringen på 1800-talet var inte i alla avseenden riktigt likadan som vi är vana vid i dag. Men även ett långskott kan ju gå i mål. 

Och det gjorde det den här gången. I tidningen Kalmar för lördagen den 20 augusti 1881, alltså dagen före prisbarometern erövrats, fanns en notis om att Kalmar Skarpskyttekår redan föregående sommar hade bildat ”Första plutonens kassa”, som skulle verka för att ”befrämja skjutskickligheten inom här varande skarpskyttekår”. 

Detaljer av några av de olika bössor som begagnades av Kalmar skarpskyttekår. Överst en svensk flintlåsbössa av 1815 års modell. Den användes som exercisgevär. I mitten ett engelskt ”Tower”-gevär, här omändrat till slaglås. Nederst 1860 års gevär, det svenska så kallade Wredeska geväret. Just det här exemplaret har tillhört skarpskytten Johan Bruun.
Bild ur ”Sancte Christophers Gilles CHroenica”, 1941

Nu hade delägarna i kassan bestämt att det dagen därpå, med fortsättning påföljande dag, skulle anordnas en tävlingsskjutning, med största säkerhet förlagd till kårens egen skjutbana i Kalmarsundsparken, där priserna skulle bekostas av de pengar som flutit in i kassan. Tävlingen skulle vara öppen för alla i kåren, inte bara för medlemmar i kassan. 

Skarpskyttarnas skjutbana i Kalmarsundsparken.
Teckning av John Sjöstrand ur ”Gamla Kalmarbilder” (1927)

Till omkostnader och prisinköp anslogs 80–100 kronor. En hundralapp 1881 motsvarar i dagens penningvärde knappt 6.000 kronor, mätt enligt konsumentprisindex. Men det finns andra sätt att räkna också. På lika lång arbetstid som en manlig industriarbetare 1881 behövde för att tjäna ihop 100 kronor tjänar hans nutida kollega mer än 115.000 kronor. Sådant kan man få snabbt besked om på Prisomräknare från medeltiden till 2100. Oavsett hur man räknar så var det ett ganska ansenligt belopp. 

Sista raden i notisen lyder: ”Prisutdelningen kommer att försiggå vid skarpskyttekårens nästa utmarsch”. Men det stod inte när denna ”utmarsch” skulle äga rum. Så det var bara att fortsätta bläddra i de gamla digitaliserade tidningarna. Kalmar kom vid den här tiden ut fyra dagar i veckan och ser man på – i måndagstidningen för den 29 augusti 1881 blev det napp: 

Kalmar Skarpskyttekompani samlades i går på morgonen å Larmtorget; sedan korum [= militär gudstjänst] derstädes blifwit förrättadt afmarscherades med flygande fana och klingande spel till Skeppsbron, derifrån Kalmar Sunds-ångaren No 2 öfwerförde kåren till Färjestaden. Här slogs läger i Skogsparken och företogos militäröfningar så wäl i spridd som sluten ordning under förmiddagens lopp. 

Wid middagstiden förrättades fältgudstjenst. Efter en wälbehöflig middagsrast nedtogos tälten kl 3 em och kåren marscherade ned till Färjestaden, der prisutdelning egde rum [...] Prisen [...] woro 10 till antalet, af hwilka 2 woro skänkta af enskilda personer och 8 tagna ur den af oss förut omnämnda kassa, som bildats af 1:a plutonen.

Listan över pristagarna fanns också med i tidningen och det var som synes inga dåliga belöningar skyttarna erhöll. 

 Prislistan i skyttetävlingen i augusti 1881. Som priser delades allt från skjutvapen till tändsticksställ av silver ut.
Ur tidningen ”Kalmar” för den 29 augusti 1881

Rolf Jäderströms aneroidbarometer gick till ”halftroppchefen” V E Nilsson, som skjutit 54 poäng, klart mer än tvåan E J Erikssons 49. Eriksson fick en marinkikare medan tredjepristagaren Ernst Lindström undfägnades en kaffekanna av silver för sina 47 poäng. Det fanns fler silvervaror av olika slag bland de övriga priserna men också en klocka, två revolvrar och en fältflaska. 

V E Nilsson arbetade länge som kamrer på Kalmar Ångkvarn. Med all säkerhet var det han som erövrade barometern vid skarpskyttarnas skyttetävling i augusti 1881.
Foto: Herman Sandberg/Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Vem den pricksäkre V E Nilsson var är så gott som hundraprocentigt säkert. Manne Hofrén nämner i sin redogörelse för skarpskytterörelsen i Kalmar (i Sancte Christophers Gilles CHroenica XIV–XV, 1941) att åren runt 1880 ingick en ”kamrer V Nilsson” i kårens ledning. Kalmar Ångkvarn hade på sin tid en kamrer som hette V E Nilsson. Allt tyder på att det var han som vann den fina barometern Rolf Jäderberg nästan 140 år senare hittade på loppis i Kalmar. 

– Jag minns inte om jag betalade 50 eller 60 kronor, säger Rolf. Mer än så var det inte. 

Handelsmannen Franz Fagerström i nonchalant pose. Han var plutonchef i skarpskyttekåren och vann en klocka i skyttetävlingen.
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Blockmakare Oscar Thernström kan man läsa om här på bloggen under rubriken Blockmakarens hus låg i vägen för framtiden. Han kom på åttonde plats i skyttetävlingen och vann en revolver. Bild ur ”Sancte Christophers Gilles CHroenica”, 1941

Efter prisutdelningen i Färjestaden ”egde en enkel kollation rum, hwarwid skålar och tal omvexlade med liflig dans. Kl strax före 7 skedde hemfärden, och kåren uppmarscherade till Larmtorget, der den kl 1/2 8 aftackades. Stora folkmassor woro samlade wid Färjestaden, der ett werkligt folklif rådde under eftermiddagens lopp.” 

Den snart 140 år gamla barometern fungerar fortfarande precis som den ska. När den här bilden togs pekade visaren på ”Regn eller blåst” och bådadera angivelserna stämde synnerligen väl in på det busväder som rådde vid tillfället.
Foto: Eric Arenius/Östra Småland

Den guldkantade familjen Hentzell 

Barometern som utgjorde förstapriset i skarpskyttarnas tävling hade införskaffats från juveleraren Claes Hentzell. I den här annonsen nämns inget om barometerförsäljning men produkten passar ändå bra in i sortimentet.
Ur tidningen ”Kalmar” för den 20 augusti 1881

På Rolf Jäderbergs barometer står det visserligen ”C Hentzell Aneroïd Barometer Kalmar”, men förmodligen är den ändå tillverkad i Eskilstuna. 

Rolf Jäderbergs loppisfynd, detaljbild.
Foto: Eric Arenius/Östra Småland

Många Kalmarbor minns säkert guldsmedsfirman J G Hentzell som fanns på Storgatan 22 i mer än ett århundrade. Claes Hentzell (1853–1923) hade däremot sin butik där Storgatan mynnade vid Larmtorget. 

Claes var bror till Johan Gustaf (1845–1920) på 22:an, vars firma togs över av sonen Gustaf Georg Hentzell (1888–1964). Gusten, som han alltid kallades, var mycket aktiv inom såväl Kalmars kommunalpolitik som förenings- och sällskapsliv.

Guldsmedsfirman J G Hentzells klassiska adress i Kalmar var Storgatan 22. I dag finns en restaurang i huset. Bilden togs i slutet av 1950-talet men butiken fanns kvar mycket längre än så.
Bild ur ”Butiker i Kalmar på 1950-talet”
Kalmar stads hembygdsförening (2012)

© Klas Palmqvist

Texten var publicerad den 9 mars 2019

Fotnot: Rolf Jäderberg skänkte barometern till Kalmar läns museum hösten 2019. Den finns nu på Digitalt Museum.