Fem liter kvar i tanken när första flygplanet landade i Kalmar

En Blériot XI fotograferad vid Kristianstad Airshow 2006. Det var i ett sådant här plan Hugo Sundstedt flög från Visby till Kalmar 1913.
Foto: Bluescan sv.wiki

Alla i Kalmar visste att för första gången någonsin var en flygmaskin på väg till stan. Men ingen hade en aning om var den skulle landa. Många gissade på Kalmarsundsparken men ett tjugotal personer trodde i stället på det stora öppna fältet bakom Norrgård och la ut vita lakan på marken för att vägleda piloten.

Telegram hade influtit från Gotland på eftermiddagen den 8 september 1913 att Hugo Sundstedt lyft med sin flygmaskin från Visby kl 14.15. Ett par hundra personer hade hurrat för flygaren när han i sin franska Blériot XI satte kurs ut över Östersjön mot Ölands norra udde.

Idolbild på den våghalsige unge piloten Hugo Sundstedt. 

En tidning i Stockholm hade satt upp en ståtlig pokal som pris åt den förste som flög Visby–­Kalmar och det var den Sundstedt ville åt. Flygplanet hade fraktats till Gotland med båt. 

Efter att ha passerat Ölands norra udde på en höjd av 2.000 meter var det egentligen meningen att Sundstedt skulle göra en avstickare rakt västerut och passera Oskarshamn. Men det rådde en stadig och stark motvind som ökade bränsleåtgången. Så i stället fortsatte Sundstedt söderut och passerade Borgholm efter knappt två timmars flygning.

Observationen av flygplanet telegraferades ­genast från Borgholm till Kalmar, där nyheten spreds snabbt.

Men villrådigheten om var den djärve aviatören skulle landa var stor. Det lilla gänget som ­satsat på fältet vid Norrgård, ungefär där Jenny ­Nyströmsskolan ligger i dag, hade lagt ut stora ­lakan med förhoppning om att de skulle observeras av av Sundstedt. 

Plötsligt ropade någon:

– Där kommer han! och pekade mot himlen över Norra kyrkogården.

Tidningen Kalmar hade en reporter på plats:
”Ja, verkligen, där syntes något, som man genast förstod vara ett aeroplan, som hastigt närmade sig. Kursen var hela tiden rakt på Norrgård. Skulle flygaren verkligen ha upptäckt de utlagda lakanen?”

Ungefär två minuter ­efter att man fått syn på farkosten landade den. Två timmar och 25 minuter ­efter starten från ­Visby.

”Under hurrarop rusade åskådarna fram mot aeroplanet, som stod som en jättetrollslända på en liten förhöjning. Flygaren hoppade genast ur maskinen, men var så utmattad av den långa färden, att han måste luta sig mot aeroplanet för att kunna hålla sig uppe. Han var iförd korkbälte, en säkerhetsåtgärd för eventuell förolyckning över havet.”

Sundstedt bad polisen, som nu hunnit fram, att se till att ”de nu i massor från alla håll tillströmmande folkskarorna” inte kom alltför nära maskinen. 

Innan han tog plats i en automobil som förde honom till Stadshotellet hann Sundstedt med att ge en kort intervju:

– Allt har gått bra?

– Ja, alldeles förträffligt. Vinden har varit jämn, fastän stark. Och så har jag ju haft motvind så det har inte kunnat gå så värst fort.

– Det var ju meningen att Oskarshamn skulle passeras?

– Ja, men jag fruktade att bensinförrådet ej skulle räcka. Jag hade medtagit 65 liter och har nu vid framkomsten endast fem liter kvar.

Nästa dag höll Sundstedt flyguppvisning med start och landning på samma plats där han anlänt till Kalmar. 

Man hade spärrat av området och vid grinden vid Sundbergs park – alltså vid Carlsbergsvillan – slapp ingen in utan att betala en krona i inträdesavgift.

Intresset var enormt, men de flesta av de uppskattningsvis 8.000–9.000 åskådarna stannade utanför grindarna. Flyguppvisningar syns ju av naturliga skäl ganska bra även om man inte befinner sig alldeles i närheten.

Efter att ha lyft till en höjd av ungefär 100 meter gjorde Sundstedt några svängar över området. Efter några minuter gick han ner igen och landade mjukt och fint.

Han möttes av gränslöst jubel, lät sig hyllas en stund, varpå han lyfte igen. Efter en sväng över stan landade planet på nytt. 

Regementspastorn och högerriksdagsmannen Valerius Olsson utbringade ett leve för Sundstedt ”som åtföljdes av hurrarop, som ej ville ta någon ände”.

Därmed var den första flyguppvisningen i Kalmar slut.

Hugo Sundstedt med sitt Blériotplan Nordstjernan på Ränneslätt i Eksjö 1912. En film på två minuter från Sundstedts uppvisningsflygning i Mora 1913 kan ses på filmarkivet.se

Skulle flugit över Atlanten

Hugo Sundstedt stående på en av pontonerna till sitt sjöflygplan Sunrise som han tillsammans med en annan pilot skulle flyga över Atlanten från Amerika till Europa. Men planet skadades så svårt vid en testflygning att det bedömdes som ekonomiskt ohållbart att reparera det. Samtidigt blev Sundstedts norske finansiär Christoffer Hannevigs affärer allt oöverskådligare och hans finansimperium började vackla alltmer.
Foto: Library of Congress

Redan ett par månader innan Hugo Sundstedt anlänt till USA i början av 1917, skrev New York Times om hans avsikt att flyga över Atlanten.

Tidningen redogjorde för planerna på att konstruera ett sjöflygplan som skulle ta honom från Newfoundland till den irländska kusten.

Sundstedts flygplan hette Sunrise och byggdes med ekonomiskt stöd av den norske redaren och finansmannen Christoffer Hannevig, som också hade mycket stora intressen i den amerikanska varvsindustrin. 

Sunrise var ett av sin tids största sjöflygplan, men kraschade i Lake Michigan vid en testtur 1919. 

Kanske hade projektet ändå kunnat fortsätta om inte Hannevigs varv övertagits av den amerikanska staten. Hannevig förlorade sin enorma förmögenhet och förhandlade med de amerikanska myndigheterna om ersättning under resten av sitt liv. 

Fallet var fortfarande inte avgjort när Christoffer Hannevig dog 1950, 65 år gammal.

FAKTA/Hugo Sundstedt

• Föddes i Örebro 1886 som fjärde barn till en ogift kvinna. Auktionerades ut för 75 kronor.

• Adopterades av en affärsman och fick möjlighet att studera, men sökte sig i stället till flottan. Arbetade sedan på kontor och var till sjöss innan han blev taxichaufför i Stockholm 1908.

• Kom i kontakt med flygarbaronen Carl Cederström och blev 1912 den förste som tog sitt flygcertifikat efter att ha fått sin utbildning i Sverige.

• 18-åriga cyklisten Hilma Johansson omkom då Sundstedt efter ett misslyckat startförsök i Lund 1912 tvingades landa utanför fältet. Hon blev flygets första dödsoffer i Sverige.

• Samma år satte Sundstedt skandinaviskt höjdrekord när han nådde 1.800 meter.

• Gjorde den första flygningen Malmö–Stockholm 1913.

• Skadades lindrigt vid en krasch utanför Malmö 1914.

• Lämnade Sverige 1916. Kom via Frankrike till USA 1917, där han arbetade i flygindustrin.

• Avled 1966 i Ferndale, New York.

Mer om flyg:
• Zeppelinaren gav nya perspektiv på Kalmar
• Graf Zeppelin har landat – Hälsning från Henning, del 1
• Enögde Oscar från Ljungbyholm såg hela Sverige från ovan

© Klas Palmqvist

Bearbetad version av en text som var publicerad i Östra Småland den 14 april 2012