 |
| Einar Delborn (1892–1981) var Kalmar FF:s egen radioreferent långt innan Radiosporten fanns och ställde till rabalder eftersom han råkade svära i direktsändning. Han föddes i Tranås 1892 och hette från början Carlsson i efternamn. Anlände till Kalmar 1911, arbetade som kontorist på AB J Bruun, där många andra KFF:are jobbat genom åren, och blev till slut firmans disponent. Vid ankomsten till Kalmar blev han medlem i IF Gothia och center i fotbollslaget. Delborn satt i styrelsen för Kalmar IS och Kalmar FF och var i decennier stor pamp i Smålands Fotbollförbund. Även fotbollsdomare med en allsvensk match på meritlistan. Foto: Walter Olson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv – Tack till Eva-Lena Holmgren |
Matchen sändes osannolikt nog också direkt i radio, lokalt över Kalmar. Det är en av de tidigaste radiosändningarna överhuvudtaget från en svensk fotbollsmatch som det finns belägg för. Lyssnarna fick dessutom rapporter om hur det gick i den samtidigt pågående tungviktsmatchen i boxning på Velodromen i Stockholm mellan Harry Persson och amerikanen Bud Gorman (Gorman tvingades ge upp sedan han skadat benet). Nästan en Sportextrasändning alltså, och detta för snart 100 år sedan!
Det var KFF-ledaren Einar Delborn som pratade i telefon från Malmö och hemma i Kalmar satt Erik Holm – ”Radio-Holm” – och såg till att Kalmarborna kunde höra referatet i sina kristallmottagare.
– Ibland lär jag ha svurit över någon motgång och under halvtidspausen var det tyst i apparaterna i Kalmar. Då måste jag ju ner till grabbarna i kabyssen i egenskap av lagledare, berättade Delborn i Barometern 50 år senare.
Inte nog med radiosändningen. Matchen spelades en söndag och på tisdagen kunde Kalmarborna se filmbilder från matchen på biografen Röda Kvarn i det 2015 rivna IOGT-huset på Strömgatan. Man skulle bra gärna vilja veta vart de gamla rullarna tagit vägen.
 |
| Om man tittade noga kunde man i flera decennier efter att bion lagts ner på 1940-talet urskilja namnet "Röda Kvarn" ovanför entrén till IOGT-huset på Strömgatan. Bilden är från 1980-talet. Foto: Östra Småland |
I vilket fall som helst blev det en rafflande söndagseftermiddag för Kalmarborna vid radiomottagarna. Arthur Nordmark gav KFF ledningen ”på ett briljant skott” efter hörna i tolfte minuten. IFK-målvakten Agne Boklund var chanslös. (Boklund hade för övrigt kommit tillbaka till Malmö på våren 1927 efter att ha spelat tre år för FC Santos i Brasilien, samma klubb där Pelé slog igenom 30 år senare).
IFK Malmö lyckades sedan bränna samma straff två gånger – domaren lät den gå om sedan Nils Karlbom i Kalmarmålet räddat första försöket, det andra slutade med ribbträff.
IFK Malmö lyckades sedan bränna samma straff två gånger – domaren lät den gå om sedan Nils Karlbom i Kalmarmålet räddat första försöket, det andra slutade med ribbträff.
Kalmar FF, som ”ruschade och ställde till kusliga situationer”, hade också ett skott i ribban och tvingade Malmöbacken Folke Zickerman att rädda på mållinjen inte mindre än tre gånger. KFF:s kämpastarke centerhalv Bertil ”BK” Carlsson missade även han en straff.
I halvtid stod det 1–1 sedan Folke Krook kvitterat och bara fem minuter in på andra halvlek gav legendariske IFK:aren Heinrich ”Hanke” Brost hemmalaget ledningen med 2–1. Landslagsmannen Albin ”Spjass” Hallbäck, som i maj samma år gjort hälften av målen när Sverige slog Lettland med 12–0 – rekordet har stått sig sedan dess – kunde till slut fastställa slutresultatet till 3–1.
 |
| Rubriken hämtad ur Malmötidningen Skånska Aftonbladet för den 19 september 1927. Tidningen slogs ihop med Kvällsposten 1950. |
Citaten här ovan om ”briljant skott” och ”kusliga situationer” är hämtade ur Idrottsbladets matchreferat. Det skrevs av samme Ceve Linde som mindre än ett par månader tidigare gjort vad han kunnat för att hindra småländskt deltagande i division II-serien (mer om det i blogginlägget ”Strejkhot, maktkamp och intriger på krogen – så gick det till när Kalmar FF blev ett elitlag”).
Några rader ur Lindes slutomdöme om FF:s insats:
”Laget spelar opolerat och ojuste såsom de flesta lag, vilka få växa upp långt bortom all ära och redlighet, men det spelar icke ruffigt och felen äro icke så svårartade. [...] I fråga om själva spelet visade kalmariterna en briljant uppfattning både i placering och passningar och forwardskedjan, lagets absolut starkaste del, flöt fram i både snabba och granna kombinationer [...] Över lag voro kalmariterna snabbare än malmöborna, men de hade ej dessas helgjutna spel. Med mera rutin skulle Kalmar bli farligt för vilket allsvenskt lag som helst.”
 |
| Det är inte så lätt att urskilja något på den här matchbilden ur Skånska Dagbladet för den 19 september 1927. Så lyder originalbildtexten också ”En trasslig härva vid Kalmars målbur”. KFF:arna har randiga tröjor och mörka byxor, IFK Malmöspelarna ljusa byxor. |
Över vinteruppehållet låg KFF tvåa i serien med sju matcher kvar att spela. Avståndet till IFK Malmö var lite väl stort, sex poäng, för att man skulle hinna i kapp, men fotbollsentusiasmen i stan var fortfarande stor. Radiostationen i Kalmar, som vanligtvis nöjde sig med att sända ut Radiotjänsts riksprogram och på söndagarna en lokal gudstjänst, planerade en ny direktsändning från vårpremiären borta mot Malmö FF.
Men samtidigt hade Kalmar AIK hemmamatch mot Oskarshamns AIK och KAIK:arna var rädda att gå miste om publik. Klubben klagade hos fotbollsgeneralen Anton Johanson som helt sonika förbjöd sändningen från Malmö. Radion fick nöja sig med att istället lämna fylliga rapporter i halvtid och efter matchens slut.
Men samtidigt hade Kalmar AIK hemmamatch mot Oskarshamns AIK och KAIK:arna var rädda att gå miste om publik. Klubben klagade hos fotbollsgeneralen Anton Johanson som helt sonika förbjöd sändningen från Malmö. Radion fick nöja sig med att istället lämna fylliga rapporter i halvtid och efter matchens slut.
 |
| Diplomingenjör Erik Holm, "Radio-Holm" kallad, vid en radiosändning i Kalmar i början av 1930-talet. Bild ur Kalmar läns museums arkiv |
I pressen antyds att det rent av kan ha rört sig om efterhandssändning, men det måste väl ändå ha varit för tekniskt komplicerat, även om Kalmarradion faktiskt befann sig i täten av den tekniska utvecklingen och samma vår investerat i ny och toppmodern utrustning. Radiostationens eldsjäl Erik Holm studerade till diplomingenjör i svagströmsteknik i Dresden i början av 1920-talet. När han återvände till Sverige arbetade han en tid i Stockholm på nystartade Radiotjänst (som 1957 bytte namn till Sveriges Radio). Han flyttade tillbaka till Kalmar och bodde i slutet av 1920-talet på Ängö med sin hustru Rut.
KFF fortsatte att dominera men lyckades inte utöka ledningen. Bland annat sköt Adolf Angner högt över öppet mål från fem meters håll. I början av andra halvlek brändes ytterligare tre klara målchanser; efter ett stolpskott kunde den olycklige Angner se bollen rulla längs med mållinjen utan att passera den.
Sedan tröt orken trots att man under våren hade haft landslagsbacken Axel ”Massa” Alfredsson som tränare. MFF anföll konstant men KFF-försvaret, anfört av den på en gång robuste och elegante högerbacken Olof Castegren, kämpade frenetiskt för att åtminstone få med sig en poäng hem. Det gick dock inte, kvitteringen kom efter 65 minuter och två snabba mål i slutskedet gav MFF segern.
Det var nu inte bara sändningsrätten det bråkades om. Som i långt senare tider var också reklamfrågan känslig. Barometerns sportredaktör ”Old F”, alias kamrer Fredrik Holmström, beskyllde sålunda radion för att otillbörligt ha gynnat konkurrerande Kalmar Läns Tidning, som vid denna tid var dagstidning. Östra Småland var inte inblandad i dispyten – den tidningen startades först några veckor efter säsongens slut...
Kalmar AIK:s hemmamatch mot Oskarshamns AIK slutade för övrigt rättvist med en 3–0-seger för gästerna. Åskådarantalet uppgick till urusla 250 betalande. Många tycks ha stannat hemma i ren protest.
KAIK:s ingripande för att hindra Kalmarborna från att följa KFF i radio fick långtgående följder för fotbollsbevakningen i Sverige. Totalstoppet för radiosändningar från seriematcher kom faktiskt att gälla ända fram till 1961.
© Klas Palmqvist
Reviderad och utökad version av en text som publicerades i Östra Småland den 7 april 2005, tillsammans med texten ”Strejkhot, maktkamp och intriger på krogen – så blev Kalmar FF ett elitlag”.
Kalmar FF tog ledningen i sjuttonde minuten. Hjalmar Sivgård – vem annars? – snodde åt sig bollen, dribblade raskt av tre man och drog i väg ett hårt skott som gick in vid MFF-målvaktens vänstra stolprot.
KFF fortsatte att dominera men lyckades inte utöka ledningen. Bland annat sköt Adolf Angner högt över öppet mål från fem meters håll. I början av andra halvlek brändes ytterligare tre klara målchanser; efter ett stolpskott kunde den olycklige Angner se bollen rulla längs med mållinjen utan att passera den.
Sedan tröt orken trots att man under våren hade haft landslagsbacken Axel ”Massa” Alfredsson som tränare. MFF anföll konstant men KFF-försvaret, anfört av den på en gång robuste och elegante högerbacken Olof Castegren, kämpade frenetiskt för att åtminstone få med sig en poäng hem. Det gick dock inte, kvitteringen kom efter 65 minuter och två snabba mål i slutskedet gav MFF segern.
 |
| Fredrik Holmström (1886–1970) tog 1904 initiativet till att grunda IFK Kalmar, föreningen som 1918 slogs ihop med IF Gothia till Kalmar IS, som i sin tur blev Kalmar FF 1927. Under signaturen "Old F" extraknäckte Holmström från 1910 som stans förste idrottsredaktör. Egentligen var han kamrer på Livränteanstalten. |
Det var nu inte bara sändningsrätten det bråkades om. Som i långt senare tider var också reklamfrågan känslig. Barometerns sportredaktör ”Old F”, alias kamrer Fredrik Holmström, beskyllde sålunda radion för att otillbörligt ha gynnat konkurrerande Kalmar Läns Tidning, som vid denna tid var dagstidning. Östra Småland var inte inblandad i dispyten – den tidningen startades först några veckor efter säsongens slut...
Kalmar AIK:s hemmamatch mot Oskarshamns AIK slutade för övrigt rättvist med en 3–0-seger för gästerna. Åskådarantalet uppgick till urusla 250 betalande. Många tycks ha stannat hemma i ren protest.
KAIK:s ingripande för att hindra Kalmarborna från att följa KFF i radio fick långtgående följder för fotbollsbevakningen i Sverige. Totalstoppet för radiosändningar från seriematcher kom faktiskt att gälla ända fram till 1961.
© Klas Palmqvist
Reviderad och utökad version av en text som publicerades i Östra Småland den 7 april 2005, tillsammans med texten ”Strejkhot, maktkamp och intriger på krogen – så blev Kalmar FF ett elitlag”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar