Axel Skog i Mönsterås kallades alltid för ”husar Skog”, trots att han bara varit husar några år runt sekelskiftet 1900 och ägnat sig åt mycket annat i livet – han var sjöman, lanthandlare, bonde, snickare och oöverträffad som flaggstångstillverkare. Men så fort han fick chansen drog han på sig sin gamla uniform.
Husar Skog hedrade alla evenemang av betydelse i Mönsterås-trakten med omnejd med sin närvaro. Särskilt den årliga hembygdsfesten i hemorten. Säker i sadeln, rak i ryggen och försedd med imponerande martialiska knävelborrar red han i 27 år i täten för festtåget genom köpingen.
Det slutade han med 1958, fast inte för att han kände sig för gammal:
– Men det finns ju inga hästar numera, konstaterade han i en intervju i Östra Småland i samband med sin 90-årsdag 1965.
– Om det fanns hästar, skulle Skog rida då?
– Javisst skulle jag det, fick reportern veta.
Axel Skog hade påbrå som hästkarl – hans morfar hade också tjänat som husar, fast på Karl XIV Johans tid.
Skogs far var däremot smed och när sonen föddes 1875 verksam i Kvillemåla utanför Högsby.
Innan pojken var året gammal flyttade familjen till Böle, nordväst om Rockneby.
Redan när Axel var så liten att han måste stå på en pall för att nå upp till städet fick han hjälpa till i smedjan. Fadern arbetade emellanåt även med skogsarbete och som tio-åring gjorde Axel sina första dagsverken tillsammans med honom.
Efter konfirmationen gick unge Smedberg – som han fortfarande hette i efternamn – till sjöss, men den 20 januari 1895 befann han sig för första gången på Smålands husarregementes övningsplats Ränneslätt utanför Eksjö.
Det var nu han ändrade sitt efternamn till Skog. Varför kom han på äldre dagar inte ihåg, men han hade ju börjat tidigt med skogsarbete och senare i livet kom han att handla med skogsposter, virke och timmer.
Axel Skog trivdes i det militära. Han berättade gärna om hur man red till attack med dragna sablar vid övningarna på Ränneslätt. Men lönen var otillräcklig: 150 kronor om året motsvarar inte mer än drygt 10 000 kronor i dagens penningvärde. 25 dagar om året tillbringade han på Ränneslätt. Annars gjorde han skogsaffärer och arbetade som byggnadssnickare.
1899 gifte han sig med Hilma Amanda Petersson och paret fick en dotter samma år. Men hustrun dog i samband med förlossningen och mindre än ett år senare var även den lilla flickan död.
Skog slutade som husar efter sju eller tio år – uppgifterna varierar. Men 1904 gifte han sig med Nanny Viktoria Sofia Svensson och köpte en skogsgård i Knivingaryd i Bäckebo socken. Gården arrenderades ut medan Skog i stället öppnade lanthandel i byn.
I början av 1910-talet köpte han Kråkebäcks gård i Mönsterås och var lantbrukare tills han sålde gården 1927 och blev snickare i Mönsterås. Specialiteten var flaggstänger. I födelsedagsartikeln 1965 berättade han att minst 50 av alla flaggstänger som fanns i köpingen hade han tillverkat. Det var enkelt att känna igen dem:
– Alla som inte ser ut som en syl har jag gjort. Det finns knappt nån som kan göra en rejäl flaggstång numera. Det blir mest en syl rakt upp i vädret.
Efter 20 års barnlöst äktenskap blev Skog änkeman på nytt 1947. Efter ett par år gifte han om sig med Emy Johansson från Misterhult. Hon avled 1971 och Axel Skog blev änkeman för tredje gången.
Makarna hade bott i Villa Karlsro vid Älgerumsvägen och Axel Skog bodde kvar där ytterligare ett par år. Hans hälsa var länge utmärkt och långt efter han passerat 90-årsstrecket kunde man se den gamle husaren ”praktiskt taget dagligen kuska omkring i köpingen på sin cykel, fullkomligt obesvärad av väder och vind”, som det stod i Östra Småland. Ofta gick färden till idrottsplatsen; Skog missade aldrig en hemmamatch för Mönsterås GIF, oavsett om det gällde fotboll eller bandy.
Jonny Nilsson i Mönsterås har forskat och skrivit om husar Skog – många uppgifter i den här texten är hämtade från honom – och han återger också vad Sven-Eric Nelsson berättat om hur Skog uppvaktades av musikkåren när han fyllde 90 år:
”På söndagsmorgonen den stora dagen samlades vi i hans trädgård och spelade några militärmarscher som hade varit hans musik. Vi blev senare inbjudna på kaffe med dopp och för den som så önskade, en konjak till kaffet. Gratulanterna strömmade till med prosten i spetsen för att hylla en av församlingens äldste. Det var dags för musikanterna att bryta upp och skaka hand med jubilaren, då han vände sig till en av kårens nykterister och sade:
– Ni skulle ju hatt en konjak te, du Pettsson, men prästen kom och förstörde alltihop!”.
När han fyllt 98 började Axel Skog känna sig lite skröplig och sålde huset och flyttade till äldreboendet Åshaga. Han avled i oktober 1973.
Husar Skog ligger begravd på Mönsterås gamla kyrkogård.
Smålands husarregemente
En husar är en lätt kavallerist, beväpnad med sabel, pistol och karbin, ibland med lätt lans.
Smålands Husarregemente K4 i Eksjö las ner 1927. Förbandet räknade sina anor ända tillbaka till 1543 och hette från 1634 Smålands och Ölands ryttare. I samband med indelningsverkets införande 1684 ändrades namnet till Smålands kavalleriregemente. 1686 började man öva på Ränneslätt, vilket man fortsatte med ända till nedläggningen 1927. Namnet på förbandet skiftade men 1822 fick det sin slutgiltiga benämning Smålands husarregemente.
Dess siste chef var greve Gilbert Hamilton, mest känd för tobaksblandningen som bär hans namn. Redan året därpå var han med om att ta initiativet föreningen Smålands Husarer som fortfarande är verksam i högsta grad. Till exempel gav man 2014 ut en ny och utökad upplaga av den imponerande boken Kungl. Smålands Husarregementes historia.
Om tobaksgreven Gilbert Hamilton (1869–1947) och hans lika dumma som oemotståndliga memoarer – omdömet fällt av den legendariske DN-signaturen Jolo – kan man läsa lite mer i blogginlägget Greve Hamilton – helt rökt. |
Själva ordet husar är ungerskt. Troligen kommer det av húsz som betyder 20; så många hushåll utrustade en kavallerist. På ungerska heter det huszár, men eftersom bokstavskombinationen sz på detta språk uttalas som svenskans s (på ungerska ska bokstaven s däremot uttalas som vårt sje-ljud) är husar ett av mycket få ord som fungerar lika bra på svenska som ungerska.
© Klas Palmqvist
Texten var publicerad i Östra Småland den 27 februari 2016
KÄLLOR
Artiklar i Östra Småland den 6 mars 1965 och den 11 oktober 1973
Jonny Nilsson: Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet (2013)
Föreningen Smålands Husarer
STORT TACK
till Malle Karlsson och Conny Lindell
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar