Den stora duellen i sporthallen i Kalmar

Oppositionsledaren och blivande valsegraren Olof Palme (S) blickar ut över den fullsatta sporthallen i Kalmar, arena för den stora kraftmätningen mellan honom och statsminister Fälldin (C) inför valet 1982.
Foto: Peter Tinnert/Östra Småland

Olof Palme hade åkt på en jätteförkylning och det var länge ovisst om den stora TV-sända valdebatten mellan honom och statsminister Thorbjörn Fälldin i Kalmar sporthall skulle kunna genomföras som planerat den 1 september 1982. Med bara några timmar till godo hade Palme frisknat till så pass att han gav klartecken.

Efter en – som oftast numera – katastrofal ”debatt” mellan partiledarna i SVT:s ”Agenda” i oktober 2016, föreslog Johan Persson, S-märkt kommunalråd i Kalmar, att Stefan Löfven (S) och Anna Kinberg Batra (M) borde mötas i Kalmar. ”Det behövs en klargörande debatt mellan de två huvudkandidaterna till statsministerposten”, menade Persson.

Någon sådan kom aldrig till stånd men det var just en sådan debatt som ägde rum i sporthallen i Kalmar, den där gången 1982. Av de 2.500 på plats höll den hälft som placerats till vänster på socialdemokratiske statsministerkandidaten Olof Palme och de som satt till höger på Centerns ledare Fälldin. När kombattanterna intog scenen mullrade ”Internationalen” från vänster, medan högersidan körde med talkören ”Thorbjörn, Thorbjörn, Thorbjörn!”. Vänsterpubliken var under hela debatten klart mer aktiv och undslapp sig såväl råa som tvivlande och ironiska skrattsalvor när motståndaren försökte ta poäng. Även burop förekom.

Östra Smålands chefredaktör Berndt Ahlqvist framhöll att både Olof Palme och Thorbjörn Fälldin ansågs vara skickliga talare, fast på mycket olika sätt: ”Mot Fälldins tunga prosa står Palmes lätt impressionistiska retorik. Där Fälldin massivt präntar sina teser, praktiskt taget oberoende av hur motståndaren agerar, ger Palme ofta efter för stundens ingivelse och hämtar sina repliker ur den atmosfär som själva debatten skapar”.

Östra Smålands chefredaktör Berndt Ahlqvist (1931–1991) fotograferad vid centralbordet på tidningen nån gång på 80-talet. Närmast till vänster sitter Malin Fransson, som sedan länge arbetar på Dagens Nyheters sportredaktion med ishockey, hästsport, simning och i viss mån bröderna Elm som specialområden. Liksom Elmarna kommer hon ursprungligen från Broakulla. Längst bort till höger vid bordet skymtar för övrigt denna bloggs redaktör.
Foto: Åke Håkansson

Ahlqvist konstaterade att Kalmardebatten var annorlunda och att båda talarna förändrats. ”Fälldins tal har blivit litet livligare, litet mindre massivt, lite mindre magistralt. Olof Palme agerar å sin sida mer återhållet och mindre impulsivt. De här förändringarna gör debatten dem emellan mer intressanta och mer informativa”.

Den kraftiga förkylningen kan ju möjligen också ha bidragit till att Palme åtminstone i debattens inledning tog det lite lugnare än han brukade göra.

Fälldin ledde sin tredje regering sedan 1976, nu bestående av enbart Centern och Folkpartiet sedan Moderaterna hoppat av 1981. Centerpartiets opinionssiffror dalade i takt med att antalet arbetslösa sköt i höjden. Att de borgerliga ville försämra sjukförsäkringen gjorde inte saken bättre och dessutom hade Centern aldrig riktigt hämtat sig från kärnkraftsfiaskot 1976.

Thorbjörn Fälldin  (1926–2016) hade det stundtals svettigt i sporthallen.
Foto: Peter Tinnert/Östra Småland

Fälldin koncentrerade sig på löntagarfonderna:

– Det här valet är ett vägval inför framtiden. Det gäller om vi ska ha ett nytt ekonomiskt system för Sverige. Det gäller om vi ska få ett socialistiskt experiment eller om vi ska slå vakt om den blandekonomi som gett oss en levnadsstandard bland de högsta i världen.

Palme blev förstås inte svaret skyldig:

– Vilken regeringschef i Sverige är det som förstatligat flest företag? Res på dig och bocka, Thorbjörn. Min vän, det är du!

Olof Palme (1927–1986) trivdes med debatten, trots sin förkylning.
Foto: Peter Tinnert/Östra Småland

Systemfrågan var central också för Olof Palme. Fast formulerad på ett helt annat sätt, förstås: ”Ska vi byta socialt system, från folkhemmets välfärd till den kallhamrade egoismens system?”. Han konstaterade också att blockpolitiken var av ondo: 

– Tänk om detta gamla bondeförbund kunde frigöra sig från högerburen och kasta loss från Moderaterna – ni skulle må väldigt bra av det.

Jubel för Palme på den S-märkta läktaren. Farbröderna längst ner i mitten av bilden är Linus Strandlund, 84, och Karl Östergren, 73, båda från Fälldins hemtrakter i Ådalen. Men det var också allt de hade gemensamt med Centerledaren. Linus var med när militären sköt ihjäl fem obeväpnade demonstranter 1931: ”En tillfällighet att jag inte strök med. Jag sa till kompisen, som gick bredvid mig, att jag skulle stanna upp och räkna alla i tåget. Sekunderna senare var han dödad av en kula”.
Foto: Peter Tinnert/Östra Småland

Förutom regeringens handfallenhet inför arbetslösheten angrep Palme också sparplanerna på tolv miljarder kronor:

– Kostnaderna för socialhjälp har ökat med 40 procent bara det senaste året. Arbetslösheten kostar tolv miljarder. Det är lika mycket som ni vill spara. Ge folk jobb i stället!

Debatten slutade med att Palme drog upp de internationella perspektiven, kampen för freden och mot förtrycket, inte minst i grannlandet Polen där fackföreningsledaren Lech Wałęsa satt fängslad av kommunistregimen sedan december föregående år. Hela sporthallen applåderade – med Fälldin i spetsen!

Efteråt var både Palme och Fälldin var nöjda med debatten. I båda lägren var man överens om att matchen genomförts utan några allvarligt menade slag under bältet: – Det var en fullständigt juste debatt i kväll, sa Fälldin innan han gav sig i väg till kvällskaffe med partivännerna.
Foto: Peter Tinnert/Östra Småland

FAKTA / RIKSDAGSVALET 1982
Socialdemokraterna gjorde ett utmärkt val, fick 45,61 procent av rösterna och ökade från 154 till 166 mandat. Vänsterpartiet Kommunisterna under Lars Werner fick 5,56 procent och behöll sina 20 riksdagsplatser. Det fanns bedömare som menade att om det inte varit för fonddebatten hade Socialdemokraterna förmodligen fått egen majoritet. Centern tappade åtta mandat och landade på 15,48 procent av rösterna. Folkpartiet under Ola Ullsten blev de stora förlorarna och tappade 17 av sina 38 mandat. Moderaterna, som efter sitt avhopp föregående år inte behövt ta ansvar för regeringspolitiken, fick 13 nya mandat under sin nye partiledare Ulf Adelsohn. Av partierna utanför riksdagen fick KDS – nuvarande KD – flest röster men slutade, trots en ökning med 0,48 procent på blygsamma 1,87 procent av väljarna. Miljöpartiet noterades för 1,65 procent, trots att man varken hade partiledare eller språkrör på den tiden.

Veteranerna från Ådalen – den ene gammal pappersarbetare, den andre grovbyggnadsjobbare – hann också träffa sin partiledare en kort stund efter debatten: ”Bra Olof, stå på dig! Du vill rättvisa åt alla i samhället, även åt två utslitna pensionärer”, hann de säga till honom.
Foto: Peter Tinnert/Östra Småland

© Klas Palmqvist

Bearbetad version av text som var publicerad i Östra Småland den 15 oktober 2016

Olof Palme fotograferad vid morgonkaffet på hotellet dagen efter valdebatten med Thorbjörn Fälldin (C) i sporthallen i Kalmar. Att Palme lagt nycklarna på bordet medförde ingen otur; Socialdemokraterna återtog regeringsmakten efter sex år av diverse borgerliga regeringar.
Foto: Åke Håkansson

KÄLLOR: Artiklar i Östra Småland av Berndt Ahlqvist, Olle Högstrand, Tore Lexe och Rolf Ljung den 1–3 september 1982