Mörekonflikten rev upp djupa sår

Artur Jonsson på skolgården i Ljungbyholm 1989. ”Plötsligt flög han där i luften, Kåremoslaktarn”. Artur, som senare i många år var föreståndare för bostadsförmedlingen i Kalmar, berättade om hur han och några andra pojkar – Artur var tolv år gammal 1929 – fick bevittna luftfärden när lantarbetarna fått tag i den kanske mest ökände av alla blockadbrytare på skolgården i Ljungbyholm. Polisen gick till attack med dragna sablar och räddade slaktaren den gången.
Foto: Raili Korkkinen/Östra Småland

Mörekonflikten är en av de klassiska striderna på den svenska arbetsmarknaden. Kampen var hätsk och oförsonlig. Dessutom pågick den länge, i mer än två år med början sommaren 1929.

Många av storbönderna i Södra Möre vägrade blankt gå med på att lantarbetarna organiserade sig i fackföreningar som de skrev kollektivavtal med. Följden blev strejk.

Vräkning av lantarbetarfamilj verkställs.
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Bönderna svarade med att kalla in strejkbrytare och vräka flera hundra strejkande – många barnfamiljer – från deras bostäder. Det förekom många konfrontationer. En bonde sköt med revolver och smockan hängde synnerligen löst flera gånger. Vilda biljakter när strejkvakterna skuggade slaktarbilar hörde också till dramatiken.

Efter drygt två år gav storbönderna upp och skrev på en överenskommelse som gav lantarbetarna rätt att organisera sig. Många hade dock fått nog av bönderna och tog i stället jobb inne i Kalmar. Ute på landsbygden levde bitterheten kvar på båda sidor i många, många år efter att konflikten var över. Ja, ibland läkte inte såren på flera decennier.

3.000 demonstranter på väg till Ljungbyholm. Bilden är tagen vid den stora demonstrationen den 8 september 1929.Efter att ha stoppats cirka en kilometer från Kranklösa, där vräkningarna skulle ta sin början påföljande dag, återvände man till kyrkbacken i Ljungbyholm. Vid mötet som hölls där beräknades ytterligare cirka 2.000 personer ha deltagit. 800 kom med extratåg från Kalmar och ”en oändlig rad cyklister” färdades på landsvägen. Musikkåren på bilden kom från Pukeberg.
Foto: Robert Andersson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv – Bilden var publicerad i Östra Småland första gången den 11 september 1929.

Östra Smålands reporter Vilhelm Mauritz på stenmuren har god uppsikt över demonstrationståget. Hans stora reportage bredde ut sig över flera sidor i tidningen.
Foto: Robert Andersson/Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Ett flyttlass i höstregnet 1929. Många av de vräkta lantarbetarna flyttade in till Kalmar, andra tvingades ta sin tillflykt till fattighuset. 
Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Krankelösa 1979. Knut Pettersson, till vänster, och Erik Jonsson var båda med om Mörekonflikten 50 år tidigare. Erik dömdes till fängelse efter att ha slagit sönder en lampa när lantarbetarna i vredesmod attackerade gården efter vräkningarna.
Foto: Janne Hansson/Östra Småland

Krankelösa vägskäl 1989. Axel Johansson tillbaka på platsen där han gick strejkvakt 60 år tidigare. Fick han syn på en misstänkt blockadbrytare cyklade han i väg till strejkkommittén i Ljungbyholm som med bil försökte förfölja misstänkta fordon för att se vart de tog vägen.
Foto: Raili Korkkinen/Östra Småland

Någonstans i Smedbytrakten 1930. Ibland var man flera strejkvakter. Från vänster: Ebbe Eriksson, Axel Johansson (se även bilden här ovanför), Henning Petersson, Karl Jonsson och Valter Johansson.
Bilden utlånad till Östra Småland av Karl Jonssons son Artur.

Godtemplarnas hus i Kölbygärde var den enda lokal de strejkande fick hyra för att anordna julfest 1929. Framför granen står ombudsmannen Andersson och strejkledaren Gustav Lindell.
Bilden utlånad till Östra Småland av Artur Jonsson 1989,

FAKTA
Mörekonflikten
Konflikten bröt ut den 23 juli 1929 och gällde föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna avtal med bönder som inte var med i någon arbetsgivarorganisation. Industriarbetarna hade motsvarande rätt sedan 1906. I augusti strejkade 112 man: 54 familjer med totalt 300 personer berördes. 
När filmen Från lantarbetarvräkningarna i Södra Möre (se nedan) gjordes på hösten 1929 hade 250 personer vräkts.
För att misskreditera lantbrukare som hjälpt de strejkande annonserade bönderna ut deras namn i de borgerliga tidningarna. Lantarbetarna svarade med att publicera namn på blockadbrytare.
Konflikten avblåstes efter en överenskommelse den 6 augusti 1931.

Några annonser ur Östra Småland 1930–1931:

Filmen gav lantarbetarna sympatier   

Bilder ur filmen ”från lantarbetarvräkningarna i Södra Möre”

Vräkningarna av lantarbetarfamiljerna i Södra Möre väckte en oerhörd indignation runt om i Sverige. Till det bidrog inte minst den dokumentärfilm som spelades in hösten 1929. 

Den kom till på initiativ av den socialdemokratiske partisekreteraren Gustav Möller och visades på möten och sammankomster i hela landet. Stora belopp samlades in till stöd åt de strejkande.

Filmen har restaurerats och finns att se på Filmarkivet.se.  Det är intressant att konstatera hur nyanserad den är. Man framhåller till exempel Ulfsborgs gård, strax söder om Smedby, som ett föredöme där man slutit avtal med lantarbetarna. Även landsfiskalen Erlandsson, som hade att genomföra vräkningarna, skildras som hygglig karl.

100.000 kronor överräcktes till de strejkande i november 1929. Det motsvarar i dagens penningvärde tre miljoner kronor.
Teckning av Ivar Starkenberg i tidningen Socialdemokraten, november 1929.

KÄLLOR
Uppgifterna som här återges om Mörekonflikten bygger i första hand på reportage i Östra Småland av Conny Lindell (1979) och Bonny Kilefors (1989). Den som vill veta mer kan läsa Mats Johanssons licentiatavhandling Mörekonflikten – Klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929–1931, utgiven 2008. Finns att ladda ner som pdf från Linnéuniversitetet om du klickar här. 

© Klas Palmqvist 
Bearbetad version av text som fanns med i Östra Småland den 6 oktober 2012